Ett grundläggande problem med 8-fjordas ekosystembaserad förvaltning

När ett antal forskare vid SLU-Aqua granskat 8-fjordar utifrån hur väl områdets förvaltning uppfyller de krav som kan ställa på en ekosystembaserad förvaltning så klarar sig området bra. Det uppfyller de flesta kriterier som forskarna ställer upp. De konstaterar också att inget annat område i Europa är i närheten av 8-fjordar när det gäller ekosystembaserad förvaltning.

Forskarna sätter upp 15 punkter för ekosystembaserad förvaltning som de sammanfattar så här:

  1. Consider ecosystem connections
  2. Account for dynamic nature of ecosystems
  3. Acknowledge uncertainty
  4. Appropriate spatial and temporal scales
  5. Distinct boundaries
  6. Adaptive management
  7. Integrated management
  8. Interdisciplinarity
  9. Recognise coupled social-ecological systems
  10. Use of scientific knowledge
  11. Sustainability
  12. Stakeholder involvement
  13. Decisions reflect societal choice
  14. Ecologic integrity and biodiversity
  15. Appropriate monitoring

8-fjordar klarar enligt forskarna de flesta punkterna, men det finns ett stort grundläggande problem. Brist på data och uppgifter med historik. Något som gör mätningar, utvärderingar och uppföljningar svårt. Det blir svårt att veta om vidtagna åtgärder har någon effekt och i så fall vilken effekt. Är det en hållbar förvaltning? Ur vilka aspekter är det en hållbar förvaltning? Görs rätt åtgärder? Det är svårt att veta utan data. Det behövs mer studier, mer mätdata och undersökningar. sådant är som jag ser det grunden i ekosystembaserad förvaltning och det spelar ingen roll om alla andra krav på ekosystembaserad förvaltning är på plats om ingen vet hur det faktiskt fungerar.

Problemet med 8-fjordar är att det mest grundläggande för en fungerande förvaltning saknas. Att klappa sig för bröstet och i det läget säga att 8-fjordar är Europas bästa exempel på ekosystembaserad förvaltning är ganska meningslöst.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Advertisements