Både ökning och minskning för kvoterna i Östersjön

ICES rådgivning för kvoterna i Östersjön inför 2018 innebär en ökning med 53% av torskkvoten i västra Östersjön till 5 295 ton men samtidigt en mindre minskning med 3% i östra Östersjön till 26 071 ton. Detta inkluderar även tredjelandskvoter, dvs ryska kvoter. Efter den kraftiga kvotminskning som skedde i västra Östersjön så är i alla fall den danske miljø- och fødevareministern nöjd med ökningen i västra Östersjön:

– Danske fiskere i Østersøen har været igennem en hård tid, og vi må nok sande, at det heller ikke bliver i år, de kan lade champagnepropperne springe. Men vi skal glæde os over de små lyspunkter, som når torskekvoten i den vestlige Østersø går frem efter flere års tilbagegang, og i 2019 kan det igen se lyst ud for fiskeriet. Til gengæld er det bekymrende, at vi igen ser en tilbagegang for torskekvoten i den østlige Østersø, siger miljø- og fødevareminister Esben Lunde Larsen.

På samma sätt som för torsken är det upp och ner för sillen. För vårlekande Rügensill rekommenderar ICES en sänkning med 39%, för höstlekande sill i centrala Östersjön en ökning med 24% och för sill i Bottenhavet och Bottenviken en minskning med 32%.  För skarpsill rekommenderas en minskning med 7%. Hälften av kvoten för vårlekande Rügensill avsätts normalt till fiske i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön då sillen vandrar dit.

För rödspätta rekommenderar ICES en minskning av kvoten i Bälthavet och Öresund med 35% medan de rekommenderar en ökning med 20% i Östersjön för övrigt.

För arter som inte har några kvoter såsom sandskädda, skrubba (flundra), piggvar och slätvara är det också upp och ner. När det gäller sandskädda och skrubba fångas i allmänhet mycket mer än vad det går att använda och därför slängs stora delar av fångsten ut (de  ingår inte i landningsskyldigheten)

Vid fiske i Östersjön skulle därför många yrkesfiskare idag kanske vilja använda en trål med rist som skiljer plattfisk från rundfisk. En sådan används idag i det riktade rödtungefisket i Skagerak och fungerar bra. Den håller också på att provas i rödspättefiske.

Men i Östersjön kan yrkesfiskare som ägnar sig åt demersalt fiske inte fritt välja redskap inom en ram utan där är det detaljstyrt och de får bara använda BACOMA-trål eller T-90-trål. Den typen av detaljregleringar måste tas bort, för idag finns det troligen bättre redskap, ur selekteringssynpunkt, än BACOMA och T-90.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements