Två exempel på bevarande av lokal fiskerikultur

Det finns två små fiskesamhällen vid var sitt lands västkust. De är både två på sitt sätt exempel på hur en lokal fiskerikultur kan stärkas och bevaras. De kan beskrivas som på många sätt mycket lika.

  1. Cirka 200 invånare, aktivt fiske med cirka 40 aktiva fiskare på fiskebåtarna, andelsägda fiskeriföretag, kooperativ som äger fiskerättigheter, gemensamt ägd restauranglokal där verksamheten arrenderas ut, räddningsstation, gemensam anläggning för att hantera fisk och upptagning av fiskebåtar. Möjlighet att pendla till större orter för arbete
  2. Cirka 250 invånare, aktivt fiske med cirka 60 aktiva fiskare på fiskebåtarna, andelsägda fiskeriföretag, kooperativ livsmedelsaffär, gemensamt ägd café- och restauranglokaler som arrenderas ut, räddningsstation, gemensamt ägd hamn, lokalt ägd förskola, skola och sporthall, inga pendlingsmöjligheter.

Motståndare till överförbara fiskerättigheter tycker att det förstnämnda fiskeläget är ett exempel på en bra utveckling medan nummer två helst inte ska nämnas alls. I allmänhet känner de inte ens till nummer två och vill inte känna till det.

Lägger vi till några saker till beskrivningen så framgår det att det finns skillnader på de två samhällena.

  1. Alla som bor i samhället och alla som är fiskare i fiskeläget är inte delägare i de kooperativa företagen och verksamheterna. Det kostar 100 000 kronor att bli medlem. Alla kan därför inte heller bli medlemmar utan att ta lån. De flesta av verksamheterna har bara varit möjliga att bygga upp med hjälp av bidrag från rika köpenhamnares stiftelser och fonder samt via statliga bidrag.
  2. Alla som bor i fiskeläget kan vara delägare och de flesta är delägare i det kooperativa företaget då det bara kostar en mindre summa. Det kooperativa företaget äger hamnen, affären, bensinstationen,samt lokalerna för restaurang och caféverksamheterna. Sporthallen, förskolan och skolan ägs av den lokala idrottsföreningen i vilken många invånare är medlemmar. Allt har byggts upp gemensamt, med egna insatt pengar, insamlade pengar och kollektivt ansvarstagande.

Det första samhället tycker många forskare och miljöaktivister är ett bra exempel på en vettig utveckling i ett fiskeläge, det andra exemplet tycker de inte är ett bra exempel. För mig är det andra fiskeläget ett betydligt bättre exempel på hållbar lokal utveckling med lokalt inflytande än det första.

Det kan tycks märkligt att dessa forskare, tyckare, motståndare till överförbara fiskerättigheter och miljövänner tycker att fiskeläge1 är bättre än fiskeläge 2.

Varför de inte gillar fiskeläge 2 förstår vi om tittar på vilket fiske som bedrivs i de två fiskelägena.

  1. 15-tal fiskebåtar som främst fiskar kustnära med snurrevad och garn. Gemensamt ägda fiskerättigheter i en förening (ett kooperativ) som köper och säljer fiskerättigheter samt hyr ut och hyr in fiskerättigheteri ett TFC-system. I föreningen (kooperativet) ingår inte alla båtar som finns i fiskeläget. Inga båtar fiskar på en för alla fiskare gemensam förvaltad resurs utan alla fiskar på fiskerättigheter de hyr av föreningen eller av andra fiskare som har egna fiskerättigheter.  En del av fiskerättigheterna är sådan som de inblandade yrkesfiskarna förts sålt för stora pengar och som de sedan fått tillbaka gratis av staten. Fiskerättigheter som alltså då tagits från yrkesfiskare som betalt stora pengar för dem. Kooperativet är en av landets största innehavare av fiskerättigheter.
  2. 4 stora pelagiska fiskebåtar som ägnar sig utsjöfiske på sill, skarpsill, tobis, makrill etc. De företag som äger de stora fiskebåtarna tillhör landets största innehavare av fiskerättigheter. En del av båtarna bär dock grannlandets flagga i akterna och i grannlandet har de också sina största fiskerättigheter, Dessutom finns 1 mindre fiskebåt som används som lysbåt vid storskaligt snörpvadsfiske, 4 mindre fiskebåtar som främst används till trålfiske efter kräfta och en 4-5 riktigt små fiskebåtar som används till fiske av hummer och kräfta med tinor och bur samt makrill och sillfiske med dörj eller garn alternativt fiskfiske med garn. Förutom de riktigt små båtarna fiskar alla med egna fiskerättigheter eller fiskemöjligheter som de äger i ett rent TFC-system eller ett system som inte fullt ut är ett TFC-system. De riktigt små båtarna fiskar på en kollektivt och gemensamt förvaltad resurs. De mindre båtarna fiskar kustnära och det gör faktiskt också den ena större båten delvis.

Det första fiskeläget anses vara ett föredöme av miljövänner, många forskare och debattörer, det andra fiskeläger är enligt samma människor ett exempel på en ond storkapitalistisk utveckling där det småskaliga fisket slås ut och det storskaliga gynnas. Att verkligheten visar nåt annat bryr de sig inte om. Förklaringen är att fiskeläge 2 motsäger alla deras teorier om överförbara fiskerättigheter (TFC eller ITQ) och fiskeläge 1 inte gör det. Dessutom har en del av dessa forskare och aktivister aktivt deltagit i uppbygget av fiskeläge1 med hjälp av bidrag samtidigt som de aktivt motverkat det som byggt upp fiskeläge 2. Fiskeläge 2 har dessutom sämre villkor från start för att de som bor inte har möjlighet att arbeta på annan ort och samtidigt bo kvar. Men för miljövännerna, forskarna och tyckarna är fiskeläge 2 inget att bry sig om. Den typer av fiskare, miljövänner och aktivister går inte att ta på allvar. Det handlar om sådana organisationer som Greenpece och Naturskyddsföreningen, individer som Thomas Højrup och Jeppe Høst med flera.

Fiskeläge 1 ligger i Danmark ungefär 1 timmas bilresa från Ålborg och 40 min från Hanstholm. Namnet är Thorupstrand. I Thorupstrand ligger fiskebåtarna på stranden som ni kan se på bilden nedan. Det andra fiskeläget ligger i Sverige två timmars resa från Göteborg och två timmars resa från Skagen. Bilresa är bara möjligt med hjälp av färjor. Fiskeläget heter Rörö och hur hamnen ser kan ni se på bilden högst upp på bloggen. Rörö har varit fiskeläge i mer än 200 år och det finns fiskarfamiljer på ön som varit aktiva inom fisket och sjöfarten i 400 år, sen området var danskt (norskt).

Thorup Strand

Advertisements