18 sidor ensidighet med många felaktigheter

Förra numret av magasinet Filter (nummer 66) innehåller ett långt och spekulativt reportage om norsk odlad lax. Bland annat ställer sig Filter frågan ”Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?”. Alla med insyn i branschen undrar detsamma. De norska laxodlingarna tillhör de mest öppna, transparenta och genomlysta i världen. All data om hur laxen mår, odlingarnas miljökonsekvenser och fiskens näringsinnehåll är offentligt tillgängliga för alla att ta del av. Även Filters journalister.

En stor del av Filters artikel bygger på en i Norge omdebatterad artikelserie i de norska medierna Morgenbladet och Harvest. Artiklarna har mött hård kritik från flera forskningscentra i Norge. En av dem är forskningsdirektören för Norska Havforskningsinstituttet, Gro-Ingunn Hemre, som bland annat menade att artikelserien var en ”kampanj för att sprida ett budskap om att forskningen kring fisk och dess hälsoeffekter är korrupt och att odlad fisk är giftig”.

Men där de norska medierna låter de kritiserade svara har Filter, trots att tidningen upplåter 18 sidor åt reportaget, valt att inte referera till de svar och den debatt som de norska medierna publicerat. Inte heller har Filter givit någon möjlighet för de företag, organisationer och myndigheter de går till angrepp mot att kommentera de påståenden tidningen publicerat.

Den andra källan i Filters artikel är sportfiskaren Mikael Frödin, som via media nu lanserar sin kommande film som finansierats av företaget Patagonia, som under varumärket även säljer vildlax. Frödins så kallade fakta är tillspetsade och oftast felaktiga Precis som Filters artikel är hans film och hans tvivelaktiga uttalanden späckade med antydningar om att den norska fiskenäringen vill dölja något. Flera av de så kallade fakta Frödin fört fram har bemötts och dementerats av Norges Sjömatråd.

Den norska laxnäringen är relativt ung och har vuxit stadigt sedan starten. Allt har inte alltid gjorts rätt från början men den bild som målas upp i Filter är alltför ensidig, spekulativ och förenklad. Och ofta direkt felaktig. Här kommer några exempel:

  • Hela Filters artikel går ut på att den norska laxodlingsindustrin har något de vill dölja. Sanningen är att hållbarhet, livsmedelssäkerhet och djurskydd ligger högt upp på listan kring saker som hela tiden är under utveckling. Ett av många exempel är att norska laxodlare nästan helt slutat använda antibiotika och att all lax från Norge är helt fri från rester av antibiotika och andra läkemedel.
  • Filter vill, genom att peka på dödligheten hos odlad lax, antyda att fiskodlarna inte tar sitt ansvar. I all animalisk proteinproduktion är dessvärre dödligheten hos djuren en etisk utmaning. Detta är något som alla uppfödare tar på största allvar, vare sig vi pratar om gris, kyckling eller lax. I Norge regleras det genom Djurskyddslagen och lagen är densamma som i Sverige. Där framgår det att ”Djur skall behandlas bra och skyddas mot fara för onödiga påfrestningar och belastningar”. All norska laxodlare är skyldiga att följa dess etiska riktlinjerna och tillsynen av lagen sköts av det norska livsmedelsverket, Mattilsynet. Branschen arbetar dessutom med projekt för att få en bättre bild av hur laxen mår och utarbeta indikatorer för att löpande mäta och förbättra laxens välfärd.
  • Filter nämner att 50 miljoner laxar dör innan de når vuxen ålder och antyder att orsaken är laxlusen. Antalet, som är korrekt, motsvarar 15–16 procent av den utsatta laxen. Den norska näringen anser, precis som Filter, att dödligheten ligger för högt och arbetar hårt på att få ned talen, men orsakssambandet är mycket komplext. Det är därför direkt felaktigt att påstå att problemet bara handlar om laxlusen. Dödligheten på lax är på nivå, eller något högre jämfört med annan djuruppfödning av exempelvis gris, får, kyckling och nöt. Samtidigt är laxen ett kallblodsdjur med en helt annan biologi är varmblodsdjur. Flera faktorer spelar in. Den unga laxens övergång från sötvatten till saltvatten är en stor belastning, samma som för den vilda laxen. Infektioner, miljö- och mekanisk skada är andra anledningar. För att bredda bilden är det också viktigt att nämna att den naturlige dödligheten bland vildlax från det att den lämnar älven till det att den återvänder för att leka upp till ligger på upp till 95 procent.
  • Ett annat exempel gäller främmande ämnen i laxen. Tyvärr innehåller allt vi äter olika typer av oönskade ämnen. Fisk likaså. Men när Filter nämner att den odlade laxen exempelvis innehåller dioxin nämns inte att halterna av dessa ämnen är dubbelt så höga i den vilda laxen. Anledningen är att det foder som ges till den odlade laxen är noga kontrollerat.
  • I Norge är livsmedelssäkerheten ett prioriterat område. För havsbruksnäringen innebär det dels att man har ett omfattande system för att garantera att maten och fisken är säkra att äta, dels att man är öppen med all information som rör livsmedelssäkerhet. Att odlad lax är den fisk med en av de lägsta halterna av miljögifter bland feta fiskar bekräftas också av det svenska Livsmedelsverket. Eller som de säger på sin hemsida ”Fisk är nyttig mat – rik på vitaminer, mineraler och bra fett. Därför är det bra om barn äter fisk ofta, gärna 2-3 gånger/vecka. Variera sorterna och välj både feta och magra fiskar.
  • Ett tema i Filters artikel handlar om styrd forskning och resultat som de menar har undanhållits. Norsk öppen forskning kring sjömat är snarare väldigt omfattande. Mellan 2010–2014 skrev norska havsforskare nästan 10 000 artiklar, som blev citerade i över 75 000 andra artiklar.

Detta är bara ett några exempel på selektivt val av fakta och antydningar som sammantaget ger intrycket av en bransch som fiskar i grumligt vatten. Filters starka påhopp visar att de likt sina norska kollegor ”…förbiser det faktum att de miljöer som forskar om vattenbruk är stabila akademiska miljöer som uppfyller forskningsetiska normer”, för att låna orden från Tonje C. Osmundsens, Forskningschef NTNU Samfunnsforskning.

Från branschens sida välkomnar vi granskning och kritik men vi önskar att den skulle baseras på fakta och inte myter. Sjömat är en av Norges viktigaste näringar och det ligger i vårt intresse och på vårt ansvar att fisken mår bra, att miljön bevaras och att maten håller absolut högsta kvalitet. Allt för att fisk som kommer från Norge ska vara 100 procent trygg att äta.

Så nej, vi vill inte dölja någonting. Varje år analyseras över 10 000 laxar, varje vecka räknas antalet laxlus i alla anläggningarna, prover tas på havsbottnen under odlingarna och eventuella sjukdomar rapporteras. Detta är bara några av de kontroller som görs av oberoende aktörer och norska myndigheter.

Och allt publiceras offentligt för alla, inklusive Filter, att ta del av. Om de bara hade försökt.

Läs också:

 

 

 

 

Advertisements