Småskaligt fiske ett större problem än storskaligt

Världens småskaliga traditionella fiske i framförallt fattiga länder är ett betydligt större problem för fiskbestånden än det storskaliga internationella fisket. Detta visar en undersökning som genomförts med hjälp av Google Earth och som presenteras i senaste numret av Forskning & Framsteg (Fof). Undersökningen har publicerats i tidskriften Nature.

Denna rapport överrensstämmer med det jag kunnat få fram om fisket i Senegal där det småskaliga traditionella fisket står för den övervägande delen av det ohållbara fisket och överfisket.

Även i Medelhavet är det småskaligt fiske som orsakar problem. Fisket i Medelhavet domineras av mängder med små fiskebåtar och där finns ingen fiskeriförvaltning. I stort sett alla fiskarter är överfiskade i Medelhavet. Det enda fiske i Medelhavet som har en någorlunda fungerande fiskeriförvaltning är det storskaliga tonfiskfisket.

En undersökning har också konstaterat att det småskaliga kustnära fisket i Europa som helhet också är ett problem.

I undersökningen som presenteras i Fof har de undersökt fisket i Indonesien, Thailand, Flippinerna, Sri Lanka och Malaysia med fokus på fasta garn (bottengarn) som används i det traditionella småskaliga kustnära fisket. Dessa har på många håll totalt ersatt mer miljövänligt fiske med krok, fällor, burar och lösa garn (sättgarn) som i allmänhet brukar var anpassade till bestämda typer av fisk. Fasta garn är också belagda från och vanliga i Franska Polynesien, Mikronesien, Samoa, Tonga, Mozambique, Tanzania, Kuwait, Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten, Iran, Bahrain, Brasilien, Mauretanien, Indien, Singapore och Australien. Även i det svenska ålfisket används fasta garn liksom i en liten del av det danska fisket.

Garnfiske

Undersökningen visar också att de fasta garn som används i det lokala fisket är mycket vanligare än vad som tidigare varit känt. Dessutom är de mycket långa och övertiger ofta ett områdes hela kusträcka. De fiskar all sorts fisk och är inte på något sätt selektiva. De är så utbredda och vanliga att de lett minskade fiskbestånd i de grunda vatten där de används.

Något som tyder på att det fiskas på ett ohållbart sätt med ett kraftigt överfiske på många arter. Under senare år har fångsterna minskat avsevärt vilket lett till att maskorna i näten minskats och att de blivit mycket längre och många fler. Följden av detta är att numera fångas det i huvudsak små och unga exemplar av de flesta fiskarter.

Fasta garn sätts dessutom ofta upp i ålgräsängar där de skadar på fiskens fortplantning och miljön i sig. Genom att arter inte kan flytta sig från ena sidan av det fasta garnet till den andra upphör allt liv på landsidan av de fasta garnen. Fisket med fasta garn bidrar dessutom kraftigt till att mangroveskogar avverkas och minskar i omfattning.

Dessutom har användningen av fasta garn lett till att gemensam förvaltning och kontroll av fiskeresursen blivit allt mer privatiserad då ett fasta garn i allmänhet ägs av en enda fiskare om inte behöver ha någon anställd eller samarbeta med någon. Detta dock utan att det finns någon ägare/innehavare/förvaltare så fisket är fortfarande fritt vilket leder till att en väldig mängd fasta garn sätts upp. Utvecklingen har också lett till att fattigare delar av befolkningen stängs ute från fisket.

Indonesian fish fences on intertidal reef flats, showing a an 80 m long fence at low tide, b a halo of benthic habitat loss caused by direct clearance and/or the use of poison, c a fence acting as an artificial barrier preventing a healthy benthic community from persisting on the landward side and d cleared seagrass within the fence structure. Photo credits: Benjamin Jones, Project Seagrass

Småskaligt fiske

Det finns i allmänhet ingen som helst förvaltning av det traditionella småskaliga fisket och i de flesta länder är omfattningen okänd och fisket helt fritt. Något som alltså lett till ett omfattande överfiske i många delar av världen.

Det storskaliga internationella fisket är däremot starkt reglerat och i jämförelse med det traditionella småskaliga kustnära fisket mycket noga kontrollerat. Risken för att det storskaliga fisket ska vara ohållbart är därmed mycket mindre än för det småskaliga kustnära fisket.

Småskaligt fiske använder icke-selektiva redskap som har stora bifångster havsdäggdjur, sköldpaddor, hajar, rockor och många andra fiskarter som inte borde fiskas. Fisket är så omfattande att det lett till minskande fiskbestånd i stora delar av världen. Observera dock att detta inte gäller småskaligt fiske i Sverige och i andra nordiska länder utan i våra länder gäller detta snarare det omfattande fritidsfisket som är problemet på vissa håll.

Det storskaliga fisket använder i stor utsträckning selektiva fiskeredskap och redskap som inte fångar eller utrustning som motverkar bifångster av däggdjur, sköldpaddor och fåglar.

Småskaligt kustnära fiske bidrar alltså till avskogning, överfiske, utrotning av kustnära liv samt förändrar ekosystemen till det sämre.

Trots detta är miljörörelser och beslutsfattare i allmänhet övertygade om att småskaligt traditionellt fiske nära kusten är miljövänligare än storskaligt fiske. De undersökningar som finns tyder dock på motsatsen. Traditionellt, småskaligt kustnära fiske är mer ohållbart än storskaligt fiske. Miljörörelser och beslutsfattare måste tänka om. Det är dags att reglera det småskaliga fisket bättre och hårdare.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!