Sveriges största fiskelägen 2018

Storleken på fiskelägen kan mätas på flera olika sätt. Antal fiskebåtar och fiskare eller totalt tonnage är de som visar var yrkesfiskarna bor och har sina båtar. Det visar de samhällen som är direkt involverade i yrkesfiske och som alltid har många fiskebåtar i sina hamnar. Men det finns också andra saker som kan vara viktiga såsom landningar och fiskindustrier.

De flesta stor fiskelägen ligger i göteborgsområdet om vi ser till tonnage och antal båtar. Landningshamnarna ligger dock mer spritt runt Sverige kuster beroende på att en stor del av fisket bedrivs i Östersjön och att ett värdemässigt stort fiske bedrivs i Norrbotten (siklöja) och norra Bohuslän (räka och kräfta). Dessutom spelar fiskindustrin stor roll för var landningarna sker.

Fiskebäcks hamn

Sveriges största fiskelägen efter antal fiskebåtar 2018, totalt antal, antal med svensk flagg och orten som hemmahamn

  1. Fiskebäck, 23, 19
  2. Träslövsläge, 19, 19
  3. Öckerö, 20, 18
  4. Hönö, 18, 18
  5. Fotö, 18, 16
  6. Rörö, 18, 14
  7. Rönnäng, 17, 17
  8. Strömstad, 15, 15
  9. Havstenssund, 15, 15
  10. Lysekil, 14, 14
  11. Simrishamn, 13, 13
  12. Smögen, 12, 12
  13. Grebbestad, 11, 11
  14. Bua, 11, 10
  15. Donsö, 11, 8
  16. Hamburgsund, 10, 10
  17. Hörvik, 10, 10
  18. Nikkala, 10, 10
  19. Storön, 10, 10

Av de tio hamnar som har flest fiskebåtar hör nio hemma på Västkusten varav 5 i Göteborgsområdet. Antalet båtar har sen 2016 minskat rejält överallt förutom i Göteborgsområdet, Halland och på södra Tjörn.

Fiskebäcks hamn

Tittar vi istället på tonnage så finns samtliga hamnar med över 1 000 ton i totalt bruttotonnage för fiskebåtar i Göteborgsområdet med ett undantag. Förutom Träslövsläge, Hönö och Öckerö handlar det om orter/fiskelägen där storskaligt pelagiskt fiske dominerar.

Rörö hamn

Sveriges största fiskelägen efter bruttotonnage 2018, båtar ägda från orten i totalt antal ton, båtar med hemmahamn på orten i totalt antal ton (allt avrundat till närmast högre hundratal

  1. Fiskebäck, 7 800, 4 600
  2. Rörö, 7 800, 1 200
  3. Donsö, 3 800, 1 600
  4. Fotö, 2 100, 1 300
  5. Träslövsläge, 1 600, 1 600
  6. Dyrön, 1 400, 1 400
  7. Hönö, 1 300, 1 300
  8. Öckerö, 1 000, 500

För Donsö har AS 202 Neptun räknats med då den ena delägaren bor på Donsö. När det gäller Fiskebäck har bara två av Bryngelds finska båtar räknats med, FIN-1125-T Windö och FIN-140-K Huovari. De ägde vid årskiftet fler men de har sålts. Siffrorna är avrundade och något osäkra då tonnage för många små båtar inte finns tillgängligt. För Rörö har Rockall II inte medräknats då den är avregistrerad som fiskebåt. GG 206 Ahlma är inte medräknad i siffrorna för Fiskebäck då den är hemmahörande i Önnered. AS 464 Stella Nova har räknats till Fotö.

Scandic Pelagic Västervik

Sveriges största fiskelägen efter årsmedelvärden för landningar 2016-2018, landad fisk i milj SEK

  1. Västervik, 67
  2. Göteborg, 53
  3. Rönnäng, 51
  4. Simrishamn, 45
  5. Grebbestad, 45
  6. Ellös, 38
  7. Strömstad, 36
  8. Träslövsläge, 33
  9. Saltö (Karlskrona), 29
  10. Smögen, 28
  11. Öckerö, 28
  12. Kungshamn, 25
  13. Norrsundet, 24 (enskilt värde år 2015)
  14. Ronehamn, 23
  15. Lysekil, 18
  16. Lövskär, 14
  17. Storön, 14
  18. Nogersund, 10

Västervik, Ronehamn och Norrsundet är de stora landningsplatserna för industrifisk (foderfisk, skrapfisk) för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja samt foder till pälsfarmar medan Simrishamn, Ellös och Rönnäng är stora landningshamnar för konsumtionssill. I hamnar där det landade värdet är stort men den landade vikten liten landas mycket räka och kräfta eller i fallet med hamnarna i Norrbotten (Lövskär och Storön) så handlar det om siklöja.

Sveriges största fiskelägen efter landningar i vikt 2015, landad fisk i ton

  1. Västervik, 60
  2. Simrishamn, 20
  3. Norrsundet, 19
  4. Rönnäng, 18
  5. Ellös, 14

När det gäller landningar så landas ingen fisk i de flesta av de stora fiskelägena i Göteborgsområdet. Undantaget är Öckerö. Båtarna som är hemmahörande där landar istället främst i Skagen, Göteborg, Hanstholm, Grenå, Västervik och Thyborøn. Skagen är den överlägset största landningshamnen för svenskt fiske.

Mottagare av sill för konsumtion och industrifiske är i huvudsak ett enda företag, FF Skagen A/S med dotterföretaget Scandic Pelagic. De äger alla anläggningar i Skagen med omnejd inklusive fiskmjölsfabriken, fiskmjölsfabriken i Hanstholm, konservfabriken i Ellös och mottagningsanläggningen i Västervik samt deläger anläggningen i Ronehamn. Företagsgruppen FF Skagen kontrolleras av svenska yrkesfiskare.

De stora uppköparna av räka, kräfta och konsumtionsfiske vid landningar i Sverige är fiskauktionerna i Strömstad, Smögen, Göteborg och Stockholm samt ett större privat företag i Simrishamn, Skillinge Fisk-Impex AB.

Auktionerna i Smögen och Stockholm har samma ägare och kontrolleras av fiskhandlare i framförallt Stockholmsområdet medan auktionen i Göteborg i praktiken kontrolleras av delvis samma intressen som kontrollerar FF Skagen men även av svenska räk- och kräftfiskare samt fiskhandlare i Göteborgsområdet. Strömstads Fiskauktion kontrolleras av fiskare i Strömstadsområdet.

I Grebbestadsområdet och Havstenssund finns marknadsföringsorganisationen Njord.

Svenska landningar i danska hamnar 2015, ton, värde miljoner SEK

  1. Skagen, 135, 212
  2. Hanstholm, 20, 50
  3. Grenå, 18, 20

Svenskägda båtar med utländsk flagg är inte inräknade i landningsuppgifterna. De landar i hamnar som Skagen, Thyborøn, Mukran, Hanstholm, Lerwick, Killybegs, Norrsundet, Västervik, Dahkla, Cuxhaven och Peterhead.

Av de nämnda fiskelägena finns det bara sannolikt bara ett som är beroende av fiske för sin existens. Det är Rörö. I Kungshamn, Smögen, Strömstad, Ellös och Rönnäng har fiskindustrin och fiskhandeln stor betydelse för orten och på Hönö, Dyrön och Storön samt i Simrishamn, Fiskebäck, Rönnäng, Nogersund, Hörvik, Ronehamn, Nikkala och Lövskär har fisket stor eller mycket stor betydelse.

Advertisements