Landshövdingarna i Skåne, Blekinge och Kalmar län föreslår stopp för fisket av av sill och skarpsill i södra Östersjön. Det är ett oerhört dumt förslag som definitivt skulle leda till att torsken i Östersjön försvann. De är precis lika oförstående till de verkliga problemen som Rädda Östersjötorsken.
Problemet med torskens brist på mat handlar inte om brist på skarpsill eller sill. Det handlar om brist på den föda torsken äter när den är liten. Dvs samma mat som skarpsill och sill äter även som vuxna. Ökad förekomst av sill och skarpsill skulle alltså öka bristen på mat och göra torsken ännu magrare och mindre.
I själva verket är en stor del av torsken idag så liten att den inte kan äta skarpsill eller sill ens som vuxen. En vuxen torsk på 2 dm kan inte äta en sill och en vuxen torsk på 10-15 cm kan inte äta en skarpsill. Att öka mängden skarpsill och sill skulle inte hjälpa torsken.
Det finns inte heller något kustnära storskaligt sill- och skarpsillsfiske i Östersjön. Helt enkelt för att det är förbjudet. Att förbjuda något som redan är förbjudet är ju bara dumt och det tyder på att de tre landshövdingarna, Annelie Hulthén, Sten Nordin och Thomas Carlzon samt deras rådgivare Johan Wagnström, Lars Lundahl och Tobias Borger inte vet vad de pratar om. Dessutom fiskas sill i Östersjön inte huvudsakligen på hösten när den leker utan framförallt på vintern. På hösten ligger de pelagiska trålarna huvudsakligen i Skagerak och fiskar sill där. På senvåren fiskar de tobis och sill i Nordsjön.
Anneli Hulthén påstår också att de felaktiga kvoterna som beror på felaktig rapportering kan leda till överfiske på sill. Det skulle kunna var så men i verkligheten så är det inte så. Kvoten på sill är visserligen för stor men den fiskas inte upp då skarpsill rapporteras som sill. Kvoten på skarpsill är i sin tur för låg och borde därmed höjas så att kvoten stämmer med det verkliga fisket medan sillkvoten borde sänkas.
Dessutom blandar förslagsställarna och deras rådgivare ihop olika sillbestånd. Det är känt att det västra sillbeståndet (WBSS, rügensill) har problem och att det är litet. Detta är ett problem som är helt orelaterat till torskproblematiken i Östersjön. Rügensillen lever som vuxna inte i Östersjön utan i Kattegatt och Skagerak. De lever inte heller i de områden där det östliga beståndet av torsk finns utan i det område där det västliga torskbeståndet finns. Detta bestånd är inte alls drabbat av samma problem som det östliga beståndet av torsk. Det östra beståndet av sill i Östersjön har för sin del inga problem när det gäller förekomst och beståndstorlek som Rügensillen.
Förslaget från de tre vilseledda och okunniga landshövdingarna är kontraproduktivt och felaktigt. Deras förslag kan inte rädda torsken eller torskfisket. I själva verket borde fisket av skarpsill öka rejält ihop med en kvotuppskrivning medan sillkvoten skrivs ner.
