Sportfiskarna och det demersala fisket

Sportfiskarna har lämnat synpunkter med anledning av den dialog om det demersala fiskets förvaltning som Havs- och vattenmyndigheten öppnat upp för. De för ett resonemang om att torsken fiskats ut i bland annat Kattegatt vilket är helt korrekt, men de nämner inte att riktat torskfiske är förbjudet i Kattegatt och att huvuddelen av torsken tas som bifångst i det danska kräftfisket.

I svenskt fiske är landningarna från Kattegatt 18 ton bifångst vilket inte ens syns i det diagram som de har på sin hemsida. Svenskt fiske har idag inget med att det fiskas för mycket torsk i Kattegatt att göra. Förresten, de senaste åren har det landats i enlighet med ICES rekommendationer. Hur mycket som kastas ut i danskt fiske är dock okänt. Utkasten i svenskt fiske är oväsentligt. Därför är torskfisket I Kattegatt helt irrelevant när det gäller förvaltningssystem. Det kommer inte att beröras av ett förändrat förvaltningssystem i Sverige då svenskt torskfiske i Kattegatt är i stort sett obefintligt.

När det gäller att torsken försvann från kusten så skedde det för snart 40 år sen, på 1980-talet. En bidragande orsak var sannolikt ett för hårt kustnära fiske. I många av de områden där fisken försvann har det aldrig trålats, det gäller exempelvis innanför Tjörn och Orust och i alla fjordar. Där finns trots det ingen fisk. Antingen är det småskaliga fisket orsaken till fisken försvinnande eller så handlar det om miljöförstöring. Det är svårt att anklaga trålarna för att fisken försvunnit i områden där de aldrig fiskat.

Rödspätta finns det fortfarande långt mer än vad som kan fiskas upp. Kvoten i både Danmark och Sverige är mycket större än vad fisket landar. Men vid den svenska kusten finns ingen rödspätta och orsaken till att den försvann är det ingen som vet, men om fisket skulle vara skyldiga till detta så handlar det i så fall återigen om småskaligt kustnära garnfiske. Jag finner inte den verklighetsbeskrivningen trolig utan lutar mer om att det handlar om storskaliga miljö- och klimatförändringar vilket fisket inte kan beskyllas för. Situationen för rödspättan är inte heller speciellt relevant i sammanhanget då den utan problem kan fiskas mycket hårdare än idag.

Av övriga arter som Sportfiskarna tar upp så bedrivs inget riktat kommersiellt fisk på kummel, havskatt och långa av svenska yrkesfiskare. Riktat fiske på kolja sker främst norr om Danmark på danskt och norskt vatten. Detta fiske har ingen som helt betydelse för möjligheterna att utveckla fisketurism eller inte. Dagens yrkesfiske kan inte beskyllas för 40 år gamla synder eller för miljöförstöring och övergödning. Dessutom har detta resonemang ingens om helst relevans för ett nytt förvaltningssystem som syftar till att få ner antalet fiskebåtar (vilket Sportfiskarna borde tycka är bra) och till ett bättre nyttjade av fiskresursen som idag huvudsakligen underfiskas. Svenska kvoter fiskas alltså inte upp. Svenska yrkesfiskare fiskar mindre än vad de vetenskapliga råden tycker att de kan fiska, inte mer. De fiskar mindre än de kvoter de har tilldelats.

Sportfiskarna vill ha ett förvaltningsystem som är lättförståeligt, hållbart, ekosystembaserat och adaptivt samt att skonsamma och selektiva metoder ska premieras.

Det finns ett väl beprövat sätt att göra detta. Det innebär minskat fisketryck, mindre byråkrati, mindre detaljstyrning, ökad frihet och ger möjlighet att premiera selektiva och skonsamma redskap. Nämligen ett system med individuellt överförbara fiskerättigheter (TFC) med regional och lokal hänsyn. Sådana system används i många andra delar av världen och de kallas ofta system kooperativa fiskerättigheter. Jag tror att det är något som både yrkesfiskarna och andra intressenter i fisket kan acceptera. Ja till och med föreslå och tycka bra om. Den så kallade samförvaltningen i norra Bohuslän kan utgöra grunden i ett  av många områden eller nischer med kooperativa fiskerättigheter.

Läs mer:

PS. Alla system fungerar inte bra bara för att kontroll och övervakning fungerar bra. Om det finns för många båtar i förhållande till resursen så kommer i stort sett alla att gå i konkurs. Bara de absolut rikaste och största blir då kvar. Om TFC införs innebär det att de som vill lämna fisket kan lämna utan att gå i konkurs och utan att förlora både försörjning och hem. Det är ju betydligt bättre än att tvinga folk i konkurs. Enda sättet att få en effektiv och bra kontroll är kameraövervakning av fångsten. Detta skulle också ge yrkesfiskarna en ökad frihet. Men det är bara vettigt att införa kameraövervakning om TFC införs i fisket på grund av risken för konkurs i annat fall.

Advertisements