Svenskt pelagiskt fiske

De största fiskebåtarna i den svenska fiskeflottan hittas inom det pelagiska fisket. Pelagiskt fiske handlar om fiske efter fiskarter som håller sig i mitten av vattenmassorna i haven och inte vid botten. Svenskt pelagiskt fiske är huvudsakligen inriktat på 4 olika fisksorter, sill, skarpsill, makrill och tobis (flera olika arter). Men det finns även kvoter för taggmakrill, blåvitling (kolmule) och lodda. Sill fiskas i Östersjön, Kattegatt, Skagerak, Nordsjön och Norska havet och skarpsill i Östersjön, Kattegatt, Skagerak och Nordsjön. Kvoten för lodda finns i grönländska vatten, blåvitling i norska och färöiska vatten, taggmakrill och tobis i Nordsjön. Slutligen fiskas makrill främst i Nordsjön.

De pelagiska fiskebåtarna/fiskeriföretagen i Sverige har varit organiserade i två olika organisationer sen en längre tid. Men sedan en kortare tid tillbaka finns en ny organisation som kan ses som en slags sammanslagning av de två gamla. De äldre organisationerna är Sveriges Pelagiska Producentorganisation (SPPO) och Swedish Pelagic Group Producers (SPGP).

SPPO har/hade som medlemmar Torönland HB, Dyning Fiskeri AB, Västfjord Fiskeri AB, Kenty Fiskeri AB, Bristol Fiskeri AB, Gustus AB, Fiskeri AB Nordic, Glittvåg, Ahlström & Larsson Fiske AB, Alfhild Fiskeri AB, Odeskär AB, Fiskeri AB Nimber, GG 921 Bohuslän och GG 690 Vingasand. Flera av dessa företag har inte längre några fiskebåtar och inte heller några fiskekvoter i Sverige. En del av företagen deltar på olika sätt på fiske i andra delar av världen.

I  SPGP är/var Astrid Fiske AB, Bryngeld Fiskeri AB, Fiskeri AB Ginneton, Båt GG 330 Carmona AB, Fiskebåten Rossö HB, VK 190 Fiskeri AB, Lövön AB och AB Clipperton medlemmar. De flesta av dessa företag har fortfarande fiskebåtar och fiskekvoter. Men den del av båtarn kan vara på väg att säljas alternativt ersättas av båtar som är registrerade i andra länder.

Den nya organisationen som bildats är Swedish Pelagic Federation Producers Organisation (SPFPO). Flera svenska fiskeriföretag i den pelagiska sektorn är via systerföretag eller enbart verksamma i andra länder som Danmark, Finland, Tyskland, Marocko, Belize, Comorerna, Cook Islands etc.

De största svenska pelagiska fiskebåtarna, namn, bruttoton, hemmahamn, ägare

GG 204 Torön, 846, Fiskebäck, Torönland HB
GG 207 Torland, 846, Fiskebäck, Torönland HB
GG 203 Ginneton, 845, Fiskebäck, Fiskeri AB Ginneton
GG 778 Lövön, 807, Rönnäng, Lövön AB
GG 505 Polar, 710, Fiskebäck, Bryngeld Fiskeri AB
GG 764 Astrid, 705, Rörö, Astrid Pelagic AB
GG 64 Astrid Marie, 599, Rörö, Astrid Pelagic AB
GG 438 Clipperton, 597, Donsö, AB Clipperton
GG 229 Bristol, 597, Donsö, Bristol Fiske AB
GG 330 Carmona, 514, Dyrön, Båt GG 330 Carmona AB med flera

Därutöver finns GG 236 Glittvåg (Glittvåg AB, Fiskebäck) på 489 ton, GG 318 Dyning (tidigare Fiskeri AB Dyning, Fiskebäck, numera  Torönland HB) på 311 ton, GG 218 Westfjord (Västfjord Fiskeri AB, Fotö) på  499 ton, GG 690 Vingasand (Fiskebäck) på 234 ton, GG 840 Svanen (Svanen Fiskeri AB, Rörö) på 152 ton,  GG 850 Odeskär (Odeskär AB, Vrångö) på 385 ton, GG 683 Rön (Alfhild Fiskeri AB, Fiskebäck) på 211 ton och GG 39 Rossö (Rossö HB, Rörö) på 151 ton.

Vid pelagiskt fiske används snörpvad och flyttrål (pelagisk trål). Av de stora pelagiska båtarna använder Astrid, Astrid Marie, Ginneton och Polar snörpvad. Räktrålaren LL 1175 Saibon av Kungshamn på 343 ton har också utrustning för snörpvadsfiske efter pelagisk fisk. Utöver det finns det ett antal mindre båtar som kan fiska med snörpvad. GG 77 Falken och GG 164 Tuna Clipper som har Astrid Pelagic/familjen Johansson som ägare är två. I övrigt är alltså det vanliga att man fiskar med flyttrål.

Utrustade för flyttrål (pelagisk trål) är dessutom KR 58 Arcona på 172 ton och GE 49 Sette Mari på 352 ton liksom i stort sett alla av de stora aktiva räktrålarna och torsktrålarna. Vid flyttrålning är partrålning mycket vanligt, dvs två båtar drar gemensamt en trål och de samverkar till att hålla trålen öppen. Om en båt drar trålen själv så hålls den öppen med hjälp av trålbord.

Astrid Pelagic AB och Astrid Fiske AB ägs av familjen Johansson på Rörö, Torönland HB av en gren av familjen Ahlström och Fiskeri AB Ginneton av familjen Claesson, nära släkt med familjen Ahlström.  Bryngeld Fiskeri AB ägs av familjen Bryngeld och Båt GG 330 Carmona AB av familjen Gustafsson medan båten GG 330 Carmona ägs gemensamt av deras bolag, Fiskeri AB Roxen (Magnusson) och Ahlström & Larsson Fiske AB (Ahlström och Larsson). Lövön AB är ägt av familjen Arvidsson, Odeskär AB av familjen Andersson, Bristol Fiske av familjen Jansson, AB Clipperton av Backman och Malmborg, Fiskeri AB Dyning av Arthursson och Emanuelsson, Glittvåg AB av Eriksson och Glittvik, Svanen Fiskeri AB av familjen Larsson, Rossö HB av Lundgren och Olausson, Alfhild Fiskeri AB av familjen Kristensson, Västfjord Fiskeri AB av familjen Gustavsson och Jarander samt PR GG 690 Vingasand av familjen Johnsson.

Pelagiska fiskeriföretag i Danmark som helt eller i huvudsak ägs av svenskar är Astrid Fiskeri A/S (familjen Johansson, Rörö), Themis Fiskeri A/S (familjen Ryberg, Rörö), Gifico ApS (familjen Claesson, Fiskebäck), Fiskeriselkabet Stella Nova ApS (familjen Bryngelsson, Fotö), Odeskar Fiskeri A/S (Andersson, Vrångö). Dessa bolag äger en rad stora fiskebåtar:

Astrid, 2 400, ??, Astrid Fiskeri A/S (under byggnad)
E 532 Rockall, 1 461, Esbjerg, Astrid Fiskeri A/S
S 144 Themis, 735, Skagen, Themis Fiskeri A/S
AS 464 Stella Nova, 645, Grenå, Stella Nova ApS
L 525 Thingholt, 630, Thyborøn, Astrid Fiskeri A/S
AS 850 Odeskar, 562, Grenå, Odeskar Fiskeri A/S
S 202 Nimber, 502, Skagen, Gifico ApS

Sannolikt är svenskar också engagerade i några finska fiskeriföretag. Ahlström & Larsson Fiske AB sålde år 2011 GG 206 Danö till Kotka Fiskeri AB. Båten som är på 526 ton heter idag FIN 1125T Windö och hör hemma i Kotka, Västfjord Fiskeri AB sålde samma år GG 502 Hemland på 133 ton till Kotka Fiskeri AB och Hellströms Fiskeri AB. Även Fiskeri AB Roxen sålde samma år sin båt GG 564 Roxen på 416 ton till Kotka Fiskeri AB. Familjen Bryngeld äger med säkerhet en del i Kotka Fiskeri AB, eventuellt har även andra svenskar andel i företaget. 2012 sålde Västfjord Fiskeri AB en äldre GG 218 Västfjord på 422 ton till Omega Shipping AB i Finland. Ägare eller delägare av Omega Shipping AB är eventuellt familjerna Jansson (Bristol Fiske) och Gustavsson (Västfjord Fiskeri) från Donsö respektive Fotö.

Ytterligare en svensk båt har sålts till Finland, GG 934 Monsun på 583 ton som hörde hemma på Donsö. I Finland heter båten FIN 133K Karelia och är hemmahörande i Lymi. Numera ska båten eventuellt vara vidaresåld till Marocko och fiskar utanför Västsahara. Något den också gjorde under sin tid i Sverige under namnet Monsun och gör/har gjort under sin tid som finsk båt. Som svensk ägdes båten i huvudsak av Christer och Lennart Fiskeri AB, ägt av en gren av familjen Jansson som ju har en annan gren som äger GG 229 Bristol.

Andra svenska fiskeriföretag inriktade på pelagiskt fiske som på olika sätt är eller kan vara inblandade i fiske utanför Västsahara är familjen Kjellberg från Fiskebäck med företag som Rakotex, Zandic, Nordic och Swemar och familjen Axelsson som förut ägde GG 158 Sunnanland på 482 ton, numera Miftah. De båtar Kjellbergs är inblandade i på olika sätt är Zander på 939 ton, Meya på 1 242 ton och Mist på 714 ton.

Minst en svensk båt fiskar under tysk flagg, NC 330 Kristin på 499 ton som ägs av Kristin Fischerei Gmbh. Ett bolag som i likhet med svenska Kristine Fiskeri AB ägs av tre fiskare från Donsö.

En gren av familjen Ahlströms som tidigare ägt båtarna GG 309 Aldo på 838 ton och Ganthi VIII på 786 ton är i all fall inblandade i fiskebåten Aldo på något sätt. Aldo sägs ägas av Moja Fishing Team i Göteborg. När det gäller Ganthi VII så anges familjen Johansson från Rörö som ägare i internationella register, de förnekar själva detta, men på något sätt är troligen nån svensk familj inblandat i båten som i svenska register uppges vara såld till ett marockanskt företag, Benis Peche SARL.

Vidare finns en båt som tidigare ägdes av familjen Ryberg i vattnen utanför Västsahara, det är en tidigare GG 144 Themis som numera går under namnet Sopelagic, är på 452 ton och ägs av Sopelagic Ltd i Belize där båten också är registrerad. Ytterligare båtar med svensk anknytning utanför Västsahara är Midsjö på 443 ton, tidigare ägd av Midlake Fiskeri AB (familjen Johnsson på Donsö), Al-Hamd på 394 ton, tidigare GG 921 Bohuslän, ägd av Bohusläns Fiskeri AB (familjen Oskarsson i Fiskebäck).

Den fisk som de svenskanknutna pelagisk fiskebåtarna drar upp utanför Västsahara är bland annat sardin, sardinella och taggmakrill (också hästmakrill) men sannolikt även andra arter som exempelvis blåmakrill (blå taggmakrill).

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Pelagiskt fiske, Sill, Makrill, Skarpsill, Taggmakrill, Tobis, Lodda, Blåvitling, Kolmule, Sardin, Sardinella, SPGP, SPPO, SPFPO, Torönland HB, Fsiekri AB Ginneton, Lövön AB, Bryngeld Fiskeri AB, Astrid Pelagic AB, AB Clipperton, Bristol Fiske AB, Båt GG 330 Carmona AB, Glittvåg Ab, Fiskeri Ab Dyning, Västfjord Fiskeri AB, Svanen Fiskeri AB, Odeskär AB, Alfhild Fiskeri Ab, Rossö HB, Ahlström & Larsson Fiske AB, Fiskeri AB Roxen, Astrid Fiskeri A/S, Themis Fiskeri A/S, Gifico ApS, Stella Nova ApS, Odeskar Fiskeri A/S, Oy Kotka Fiskeri AB, Oy Omega Shipping AB, Zandic, Nordic, Rakotex, Swemar, Sopelagic Ltd, Midlake Fiskeri Ab, Themis Fiskeri AB, Bohusläns Fiskeri AB, Belize, Marocko, Västsahara, Danmark, Sverige, Finland, Komorerna, Tyskland, Fiske, Ekonomi

Ursprungligen publicerad på Svensson-bloggen.