Röröfiskare är några av Danmarks största fiskare

Nio stora fiskebåtar i Danmark är ägare av huvuddelen av de danska kvoterna för pelagisk fisk. De nio båtarna är Isafold, Rockall, Ruth, Gitte Henning, Cattleya, Asbjørn, Ariadne, Beinur och Themis. Två av dessa båtar ägs av Röröfiskare, nämligen Rockall som ägs av familjen Johansson på Rörö via Astrid Fiskeri A/S och Themis som ägs av familjen Ryberg via Themis Fiskeri A/S.

Totalt beräknas de nio båtarnas/fiskeriföretagens kvoter vara värda cirka 7 miljarder svenska kronor (SEK). De sammanlagda kvoterna för de nämnda båtarna är 25 000 ton makrill till ett värde av cirka 3 miljarder, samt 100 000 ton sill och 250 000 ton industrifisk (främst tobis, skarpsill (brisling) och vitlinglyra (sperling)). Det innebär att dessa båtar innehar 95% av makrillkvoten, 80% av sillkvoten och 50% av industrifiskkvoten. Hälften av det sistnämnda säljs dock vidare till andra fiskebåtar.

Enligt Jyllands-Posten ägde Gitte Henning  år 2011 kvoter värda 1,3 miljarder SEK medan Isafold ägde kvoter för ungefär 1,1 miljarder. Även Ruth beräknades ha en ungefär lika stor kvot. Värdet av kvoterna för de 8 största danska båtarna det året beräknade Jyllands-Posten till 5 miljarder. Inklusive kvoter beräknas de stora pelagiska fiskebåtarna i Danmark var och en vara mer värda än världens största containerfartyg.

Idag innehar fiskebåten Asbjørn som ägs av färingen Fridi Magnusen tillsammans med broderna Roi Magnusen, enligt den norska tidningen Fiskeribladet Fiskaren, kvoter som är värda ungefär 500 miljoner, 3 500 ton makrill, 2 600 ton NVG-sill, 1 600 ton nordsjösill i Skagerak och 5 000 ton i Nordsjön. Vidare 16 000 ton tobis, 7 000 ton skarpsill (brisling), 6 000 ton viltinglyra (sperling, øyepål), 1 500 ton trynfisk och dessutom en kvot kolmule (blåvitling). 2013 har Asbjørn dock bytt kolmulekvoten mot 4 500 ton makrill.

Ovanstående uppgifter ger också en bild av den storleksordning på kvoter det kan handla om i de svenska fiskarnas fall. Sammantaget kan Röröfiskare alltså äga danska fiskekvoter motsvarande 1 till 1,5 miljarder SEK.

Kvoterna kan också jämföras med de totala svenska kvoterna i Västerhavet för år 2013 som är cirka 5 000 ton sill i norska vatten exklusive Nordsjön, 6 000 ton nordsjösill, 9 000 ton tobis, 4 000 ton makrill, 1 300 ton skarpsill, 700 ton taggmakrill och 800 ton foderfisk samt 25 000 ton sill och 10 000 ton skarpsill i Skagerak/Kattegatt. Kvoterna i Östersjön är 54 000 ton sill och 48 000 ton skarpsill. Av detta innehar familjen Johansson på Rörö också en stor andel. Om Rybergs innehar några svenska kvoter är oklart. De äger i alla fall ingen stor svenskregistrerad fiskebåt varvid det förefaller osannolikt att de skulle inneha några större svenska kvoter.

De pelagiska fiskeriföretagen i Danmark är organiserade i Danmarks Pelagiske Producentförening. En av styrelsemedlemmarna i denna förening är Börje Johansson från Rörö. 2001 fanns det 100 pelagiska fiskebåtar i Danmark. Det året infördes individuella utbytbara kvoter (ITQ) i det danska pelagiska fisket. Sen dess har antalet pelagiska fiskebåtar minskat till 15. Sen ITQ infördes i det svenska pelagiska fisket har samma utveckling, mot färre och större fiskeriföretag, synts även i Sverige.

Inte bara svenskar äger stora pelagiska fiskebåtar i Danmark, för faktum är att hälften av de 10 största båtarna ägs av färingar, svenskar och holländare. Familjen Johansson äger Rockall och familjen Claesson i Fiskebäck äger Ceton.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Isafold, Rockall, Ruth, Gitte Henning, Cattleya, Asbjørn, Ariadne, Beinur, Themis, Johansson, Ryberg, Claesson, Ceton, Kvotbaroner, Kvotebaroner, Pelagiskt fiske, ITQ, Rörö, Danmark, Fiske, Ekonomi, Samhälle, Politik

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.