Sveriges största tidning om yrkesfiske
Det internationella havsforskningsrådet ICES ger varje år vetenskaplig rådgivning till EU om hur mycket som kan fiskas utan att riskera beståndens långsiktiga hållbarhet. När ICES tar fram sina rekommendationer presenteras flera alternativ. Läs mer…
Ett antal forskare kopplade till Stockholms universitet riktar kritik mot kvoterna i Östersjön. Kritiken är i vss fall rimlig men samtidigt utelämnar forskarna huvudorsaken till att tre av de kvotsatta bestånden i Östersjön har kollapsat. Det framstår därmed som om fisket skulle vara skurken. Kritiken är därför också ur viktiga aspekter helt orimlig. Läs mer…
Diverse lobbyorgansiationer och miljöorganisationer klagar högljutt över att kvoterna för sill i Östersjön blivit för höga. Det är inte sant. Kvoterna för tre av fyra bestånd har minskats. Läs mer…
Ministerrådet har beslutat om kvoterna i Östersjön. I de flesta fall följer de EU-kommissionens förslag om kvoter. Men när det gäller sill (strömming) i Östersjön, skarpsill i Östersjön och sill (strömming) i Bottenhavet följer de inte förslaget från EU-kommissionen. Läs mer…
Den totala kvoten för norsk vårlekande sill (NVG-sill, atlantoskandisk sill) kommer att öka med 33 % under 2026 jämfört med i år. Detta efter en överenskommelse som nåddes mellan de så kallade kuststaterna vid samtal i London. Kuststaterna i detta fall är Norge, Färöarna, Island, Ryssland och Storbritannien. Läs mer…
I fredags morse beslutades det hur Sveriges regering ska ställa sig i de kommande kvotförhandlingarn när det gäller fisket i Östersjön år 2026. Den linje Sveriges regering avser att driva är: Läs mer…
Strömmingen tillbaka i Stockholms skärgård såväl som på Norrlandskusten. Genom att det skett på bagge ställena har det sannolikt inget med trålfiskeförbudet i Stockholms skärgård att göra överhuvudtaget. Läs mer…
Anledningen till att strömming inte går att köpa till mat. Strömming/sill måste konsumeras eller bearbetas snart efter att den fiskats och landats för annars härsknar den och blir oätlig. Det betyder att den måste fiskas i närheten av försäljningstället. Läs mer…
Ett stort antal kommuner i Nprrland har skrivit ett öppet brev till landsbygdsminister Peter Kullgren. Brevet utgår från fördomar om hur det pelagiska fisket ser ut och hur det går till. Det är baserat på okunnighet och felaktigheter vilket kanske inet är så konstig då de flesta av de aktuella kommunerna inte har nåt yrkesfiske i havet då de ligger i inlandet. Läs mer…
Kring 2015 började tonfisk dyka upp i svensk vatten efter närmare 50 års frånvaro. 2015 fick danska yrkesfiskare rätt att landa blåfenad tonfiske som de råkat fånga i annat fiske. Några år senare fick svenska yrkesfiskare samma möjlighet. Läs mer…
Många tror nog att det huvudsakligen sker i Östersjön. Det är dock inte så. Huvuddelen av det storskaliga pelagiska fisket sker i Nordsjön. Det finns 8 stora pelagiska trålare i Sverige. 7 av dem fiskar i huvudsak i Nordsjön, Nordatlanten och Skagerak. Läs mer…
Jag har tidigare skrivit om de stora svenska fiskeriföretagens konsumtions- och industrifiske med svenska fiskebåtar. En stor del av det storskaliga svenska fisket sker dock med båtar som hör hemma i Danmark. Detta fiske var inte med i den tidigare artikeln. De danska båtarna fiskar i huvudsak till fiskmjölsindustrin. Läs mer…
Den 1 februari infördes ett tråfiskeförbud inom tolv sjömil från kusten, från norra Öland till gränsen mot Bottenhavet. Det enda mer omfattande fiske som fanns i området var ett småskaligt kustnära trålfiske på sill. Läs mer…
Sälar är en naturlig del av näringsväven i våra hav, men påverkar deras predation fiskpopulationer i våra vatten? Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har gjort en rapport om sälens roll i ekosystemen och vad det betyder för återhämtning av fiskbestånd Läs mer…
ICES kvotråd för makrill på 174 357 ton för 2026 innebär en dramatisk minskning och är hela 70 procent lägre än årets kvot. Den kraftiga minskningen kommer vid en tidpunkt då den norska flottan just har avslutat en makrillsäsong där tillgången av makrill har varit bättre än på många år. Läs mer…
Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar en rekordlåg makrillkvot för 2026. Tillsammans med rådet för makril har de också presnterat råden för NVG-sill (atlantoskandisk sill), kolmule (blåvtiling) och västlig hästmakrill (taggmakrill). Läs mer…
Orsakerna till att torsken försvunnit och att sillbeståndet i västra Östersjön kollapsat är framförallt två. Klimatförsämringar och övergödning. På grund av det allt varmare klimatet har Östersjön värmts upp mycket kraftigt. Det är det hav som värmts upp snabbast i hela världen näst efter Svarta havet. Det innebär att kallvattenarter som torsk och lax inte trivs Läs mer…
Det kan vara ont om mat för sillen (strömmingen) på sommaren då nya sillar omvandlas från larver till yngel. De äter i det skedet djurplankton. De har i sin tur ont om växtplankton att äta på sommaren när vårblomningen sedan länge är borta. Läs mer…
En stor del av det som de stora pelagiska trålarna ägnar sig åt är konsumtionsfiske. Men i Östersjön ägnar de sig främst åt vad som brukar kallas industrifiske, dvs fiske för fiskmjölsfabrikerna. Detta fiske kallas också ofta för skrapfiske. Läs mer…
Forskaren Henrik Svedäng kritiserar i en artikel i ETC den svenske landsbygdsministern Peter Kullgren. Men samtidigt sprider artikeln såväl som Henrik Svedäng felaktigheter. Svedäng säger exempelvis att industrifiske inte är designat för konsumtionsfiske. Läs mer…