Artikel i ETC full med felaktigheter om fiske

En artikel i ETC om fiske där Ann-Helen Meyer von Bremen intervjuar en lokal småskalig fiskare i Norrland består till stor del av felaktiga och tvivelaktiga påståenden som saknar förnakring i verkligheten. Den innehåller dock också sanningar. Läs mer…

Miljörörelsernas oseriösa gnäll

Kvoterna för sill i Östersjön ligger långt under de vetenskapliga råden. De ligger obetydligt högre än vad EU-kommissionen föreslog. För skarpsill är kvotbeslutet i enlighet med de vetenskapliga råden. Besluten i ministerrådet var alltså ovanligt återhållsamma. Det är dessa kvoter som diskuteras och därför är det de enda jag berör. Läs mer…

Östersjöcentrum om sillen i västra Östersjön och Bottenhavet

Östersjöcentrum om sillen i västra Östersjön och Bottenhavet. I ett tidigare inlägg skrev jag om kvoterna för sillen och skarpsillen i egentliga Östersjön. I detta inlägg ska jag skriva om sillen i västra Östersjön och sillen i Bottenhavet som oftast kallas strömming.  Läs mer…

Forskare på Östersjöcentrum kritiska till kvoterna i Östersjön

Regeringen är nöjd. Yrkesfisket är i stort sett nöjda. MIljörörelserna oseriöst hysteriska och det gäller även lobbyorganisationen Sportfiskarna. Beslutet om kvoterna i Östersjön ligger under, på eller nära de vetenskapliga råden från ICES. Det är ett av de måste restriktiva kvotbeslut som någonsin tagits vad det gäller sillen/strömmingen i Östersjön och Bottenhavet. Läs mer…

Vi svenska fiskare om kvoterna i Östersjön

Nu är fiskekvoterna i Östersjön för 2027 beslutade. Kvoten för sill och strömming i centrala Östersjön blev högre än EU-kommissionens förslag, men ligger fortfarande inom spannet för den vetenskapliga rådgivningen. Vi Svenska Fiskare vill se en stabilare kvotsättning mellan åren, på nivåer som speglar den lägre delen av ICES rekommenderade intervall. Läs mer…

Fiskemöjligheter i Östersjön 2027

Den 26 oktober beslutade EU:s fiskeministrar om nästa års fiskekvoter för Östersjön. Beslutet som är i enlighet med de vetenskapliga råden eller under de vetenskapliga råden gäller torsk, sill/strömming, skarpsill, lax och rödspätta.  Läs mer…

Svenskägd båt kartlade makrillbeståndet i Nordsjön

När forskare ska bedöma storleken och utvecklingen av det nordostatlantiska makrillbeståndet baseras bedömningen bland annat på omfattande internationella studier till havs. Danmark har sedan 2018 bidragit till att utvidga dessa studier till Nordsjön genom ett nära samarbete mellan DTU Aqua, DPPO och den pelagiska fiskeindustrin. Läs mer…

EU har beslutat om kvoter i Östersjön i enlighet med råden

Ministerrådets beslut innebär en kvot på 165 228 ton sill i centrala Östersjön (+71% jämfört med 2026), Bottenhavet 62 500 ton (+12%) och 291 590 ton (+44%) skarpsill. För torsk och sill i västra Östersjön finns bara en bifångstkvot som är mycket liten. Kvoten för rödspätta blir 11 237 ton, dvs en ökning med 2%. Laxkvoten förändras inte.  Läs mer…

Klimatförändringarna hotar Östersjön

Jag har länge hävdat att klimatförändringar är det stora probleme när det gäller fiskbestånden i Östersjön. Fiskeriforskare från Stockholms Universitet har hånat mig på diverse möten om fiske samt förtalat mig på sociala medier och i media som en följd av detta. Läs mer…

Höga fiskmjölspriser leder till att odlad lax får kyckling

Odlad lax föds på på fiskfoder som i huvudsak består av växtbaserade proteiner. Fiskmjöl och fiskolja utgör en mindre del av fiskfodret och idag går det åt mindre än ett kilo fisk för att producera 1 kilo odlad lax. I år är dock fiskmjölspriserna mycket höga på grund av El Niño. Läs mer…

Var kvotbeslutet för Östersjön 2024 olagligt?

Coalition Clean Baltic (CCB) har väckt talan mot kvotrådet för Östersjön år 2024. Kvotbeslutet fattades hösten 2023, där fångstnivåerna för det centrala sillbeståndet, sillen i Bottenhavet och skarpsillen överskred EU-kommissionens förslag men låg i linje med ICES kvotråd. Läs mer…

Meteoritnedslag bidrog till att skapa naturlig försöksmiljö

Fjärden Tvären som ligger utanför Studsvik mellan Nyköping och Trosa har naturförhållanden som kan jämföras med ett Östersjön i miniatyr. Fjärden har delvis formats av ett meteoritnedslag för över 450 miljoner år sedan. Detta har inneburit att Tvären har blivit djupare än havsvikar i Östersjön normalt är. Det har skapat förhållanden med skarpa skiftningar i syre, temperatur och salthalt beroende på hur djupt det är. En slags naturlig försöksmiljö för forskning om Östersjön. Läs mer…

Om kvoterna i Östersjön 2027

ICES vetenskapliga rådgivning är det viktigaste underlaget för beslut om fisket i Östersjön. Rådgivningen idag utgår i huvudsak från enskilda fiskbestånd. Detta trots att det sen länge funnits en vilja att styra om rådgivningen till att vara ekosystembaserad. Läs mer…

Östersjöfiskarna om utflyttad trålgräns

Ordförande i Östersjöfiskarnas PO, André Nilsson, har i en debattartikel i Dagens Industri presenterat deras åsikter om en utvidgad trålgräns. Östersjöfiskarna organiserar småskaliga fiskare i Östersjön som i huvudsak består av småskaligt trålfiske av sill och skarpsill. Läs mer…

Torskkrigen – konflikten som ritade om kartan

Dramatiska konflikter mellan Island och Storbritannien om rätten att fiska i norra Atlanten gav ett oväntat avtryck i omvärlden. För det svenska fisket blev effekterna betydande. Nu är det femtio år sedan torskkrigen avslutades. Läs mer…

Positiv utveckling för fiskbestånden i Östersjön

Under sensommaren presenterade EU-kommissionen sitt förslag till fiskekvoter i Östersjön för 2027. Förslaget innebär höjda kvoter för flera bestånd. Detta baserat på vetenskapliga bedömningar som visar en positiv utveckling. Nu behöver Sverige enligt VSF verka för långsiktighet och stabilitet när nästa års kvoter ska förhandlas i oktober. Läs mer…

Lokalfångad sill till Tjörns kommun

Nu har den första sillen landats till Tjörns kommun inom ramen för Vi Svenska Fiskares kommunprojektet för lokalfångad fisk. Tidigare har kommunen serverat makrill inom projektet – med stor succé. Den här gången är det fiskebåten Carmona med hemmahamn på Dyrön som har levererat sill, som nu kan gå vidare till kommunens verksamheter och bidrar till mer lokalt fångad fisk på tallrikarna. Läs mer…

Utveckling av nya produkter av sill och skarpsill

Efterfrågan på sillprodukter har mycket tydliga toppar vid de stora svenska högtiderna. Jul och midsommar. Nya produkter av sill och skarpsill vilka bygger på en större variation av styckningsdetaljer vore viktiga tillskott för att jämna ut efterfrågan under året. Att det inte finns nån marknad under andra delar av året är ett av problemen i det pelagiska fisket enligt Jordbruksverket. Läs mer…