Stopp för fiske i norsk zon i väntan på fiskeriavtal

Preliminära fiskekvoter (TAC) inom EU är klara. Något jag redan tidigare skrivit om. Det finns emellertid ett problem eftersom avtal mellan Norge och EU inte är klart. Det betyder att svenska och danska fiskebåtar inte får fiska i norsk zon från den 1 januari. Inte heller i norsk zon i Skagerak. För svenskt vidkommande påverkar detta sannolikt enbart räkfisket. För dansk del (vilket också påverkar ett antal svenska fiskare som fiskar med danska kvoter och under dansk flagg) så har det sannolikt lite större betydelse:

I første omgang får de danske fiskere midlertidige kvoter at fiske på, men Svend-Erik Andersen lægger ikke skjul på, at han stærkt utilfreds med, at de danske fiskere – som en udløber af makrelkonflikten – ikke får adgang til fiskeri i norsk farvand fra den 1. januar.

– Det bliver synligt på bundlinjen hos en lang række fiskere. Traditionelt er der et godt fiskeri i norsk område i januar og februar, og det vil påvirke landingerne, at vi ikke kan fiske i norsk farvand, siger Svend-Erik Andersen.

Han har en forventning om, at forhandlingerne mellem EU og Norge bliver genoptaget og afsluttes hurtigst muligt efter nytår.

–  Fortfarande bedöms flera bestånd vara överutnyttjade men vi ser också en positiv utveckling för bestånd av många arter i västerhavet. I flera fallhar medlemsländerna också beslutat kvotnivåerna i linje med den nya gemensamma fiskeripolitiken, säger Bengt Kåmark på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Kvoterna är preliminära i väntan på ett fiskeavtal med Norge. Innan dess kan svenska fiskare inte  fiska i norsk zon i Skagerrak och Nordsjön.

Beslutet fattades efter förhandlingar på jordbruks- och fiskerådets möte i Bryssel den 16-17 december. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson representerade Sverige vid mötet och HaV:s Bengt Kåmark, utredare på HaV:s enhet för fiskereglering deltog vid förhandlingarna som expert,

EU:s fiskeministrar  utgick från det förslag som EU-kommissionen lade fram i november och som grundas på den nyligen beslutade gemensamma fiskeripolitiken. Enligt denna ska uttagen av fisk grundas på maximal hållbar avkastning, MSY, i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen, från Internationella havsforskningsrådet, ICES.

– För Sverige var det viktigt att denna princip skulle vara vägledande i besluten. En för Sverige viktig fråga har under flera år varit en reglering som skulle leda till en återhämtning av bland annat torskbeståndet i Kattegatt, säger Bengt Kåmark.

– Ministerrådet gjorde små avvikelser från det förslag som EU-kommissionen lagt fram. Det är mycket positivt att fler medlemsländer nu är inriktade på en hållbar förvaltning av bestånden.

Fiske

Att avtalet mellan EU och Norge inte är klart betyder att kvoterna för torsk, sill, makrill, räka, kolja och sej ännu är preliminära.

– I flera fall kommer uttagen, enligt ICES råd, att kunna öka under nästa år. För exempelvis makrill kan uttagen öka väsentligt, samma sak gäller för uttagen av kummel. När det gäller kolja rör det sig i stället om en sänkning av kvoten i linje med den fleråriga planen, säger Bengt Kåmark.

– Vad vi ser nu är resultatet av en klar inriktning mot ett mer hållbart fiske genom återhållsam kvotsättning och en långtgående begränsning av antalet fiskedagar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • josef

    Halvering av sillen + 200 ton mindre av torsk i skagerack. Räkfisket minskar från 1200 till 700 ton. Skönt att kåmark kommer med 40 ton kummel extra. Dråpkvoter kan man kalla det.

    • Menar du för fisken eller för fisket? Räkor fiskas inom rimliga gränser. Det är minskade räkbestånd på grund av ökade torskbestånd i Nordsjön. Sill- , skarpsill- och framförallt tobisfiske varierar ju ofta mycket år från år. Målet är ju att TAC ska sättas utifrån MSY och att fiskeflottorna, som är överdimensionerade, ska fortsätta minska. Inom räkfisket är det ju främst den svenska som måste minska, i Danmark är det främst inom det demersala fisket som antalet båtar måste fortsätta minska. Svenskt torskfiske bedrivs ju huvudsakligen i Östersjön och där drivs ju huvuddelen av skarpsillsfisket också så det påverkas ju inte så mycket av detta.

      TAC är ju ännu inte satt, utan bara preliminära kvoter så hur det blir i slutänden är ju oklart. Men det ser ju ut att bli ökad TAC för makrill och blåvitling som kan kompensera för minskad TAC vad det gäller sill och skarpsill i Västerhavet. Betyder kanske inte så mycket för svenska fiskare med båt i Sverige, men en hel del för danska.

      Kanske blir det negativt även för pelagiska svenska båtar, om de har lönsamhetsproblem, men för Astrid bör ju en minskning av fisket i Västerhavet påverka lite rent ekonomiskt. För Ginneton kanske lite mer, men speciellt mycket betyder ju för båtar som fiskar huvuddelen av sin pelagiska kvot i Västerhavet som exempelvis Svanen och Rossö. Minskningen av torskkvoterna i Västerhavet kan ju bara ha marginell betydelse för svenska båtar.

      • josef

        Menar att för båtar som fiskar uteslutande sill, så blir det en halvering av inkomsten. Vilken annan branch har det så?

        Visst varierar sillen rekryteringen från år till år, men vad jag vet så kan den leva ett par år, vilket det borde vara möjligt att bygga upp en buffert, som går att naggas på vid behov så att det borde kunna ge ett jämnare uttag.

        En minsking på 300 ton torsk, kanske inte ger påverkan för de stora båtarna, men det påverkar de småskaliga passiva. 3 miljoner kr mindre att dela på.(100 t(?), 30 kr). Småpengar för de stora, men viktiga för de småskaliga.

        • Du har rätt i det du skriver. MInskningen för sill blir problematisk för de pelagiska båtar som är beroende av sill och skarpsillfiske i Västerhavet. För Sunnanland som nästan bara har sillkvoter och i huvudsak i Västerhavet blir det ju sannolikt vissa problem liksom för redan nämnda båtar. Kräftfiske (för de båtar som också fiskar kräftor) kan ju knappast kompensera allt. När det gäller torskfisket så är det självklart precis som du säger. Ett misstag av mig (jag tänker ju mest på de stora båtarna, Rörö-fixerad som jag är, även om det finns mindre båtar där också). Stora och snabba förändringar är påfrestande rent generellt. Gradvisa förändringar är ju bättre.