Minskade räkkvoter och räkfångster ett gott tecken

Räkkvoterna i alla områden i Nordostatlanten minskar. Under 2013 fiskades inte hela kvoten upp nånstans. Inte i Nordsjön och Skagerak, inte i Barents Hav och inte runt Island. Fiskebåtarna lyckades helt enkelt inte ta upp så mycket räkor som de hade tillåtelse att fiska. Anledningen är i huvudsak att räkbestånden minskar. För 2014 har högsta tillåtna uttag (TAC) därför minskats överallt:

Catches in most coldwater shrimp fisheries are down in 2013, with falling total allowable catches (TACs) for 2014.

“This may be good news for many of you, with higher prices in the future, or it may be a worry,” said Aschan.

The North Sea is likely to see catches of just under 8,000 metric tons in 2013, with a TAC of 5,426t in 2014. The Barents Sea has a quota of 60,000t, but in 2013 and probably 2014 catches are likely to be stable at around 10,000t, said Aschan. Vessel numbers are being cut, apparently unable to find the plentiful supplies.

The Barents sea shrimp is moving to the east, into Russian waters, and despite a stock thought to be over three million tons, their availability is falling as they move out of shared waters.

Iceland’s stable but low biomass of shrimp is said to be linked to cod in its waters. Only a relatively small cod biomass is needed before shrimp biomass begins to drop, said Aschan.

Även i Nordvästatlanten minskar räkfisket, men en nästan totala kollaps i Mainebukten och minskade fångster i Grönländska och vissa kanadensiska vatten såväl som på internationellt vatten som på Flemish Cap. Även här har TAC inför 2014 minskat:

Off Iceland, Greenland and in the Barents sea, an increase in sea temperature has led to a fall in shrimp biomass. Temperature increases cause shrimp to hatch earlier than they should, meaning they struggle to find food.

This effect can be serious, causing a ‘recruitment failure’ such as that expected to be announced for the Gulf of Maine fishery in 2014. Here the 2013 catch reached 307t, after a one degree rise in ocean temperature over 20 years.

Greenland, after a catch of 102,000t in 2013 (from a TAC of 150,000), is expected to land 80,000t in 2014.

Canada, meanwhile, is expected to see a stable catch of 140,000t from its larger section, as cod has not had much impact there yet, though smaller Canadian fisheries are declining – the Flemish cap fishery has been affected by cod, and catches have fallen from 60,000t to practically nothing.

Den huvudsakliga anledningen till att räkfisket minskar tycks vara att torsken börjat komma tillbaks. Unga torskar i en viss storlek lever i huvudsak på räklarver och minskade räkstammar är en konsekvens av det. I grunden är minskade räkbestånd och minskat räkfiske därför ett gott tecken. För att ytterligare hjälpa torsken att komma tillbaks kanske räkisket ska minskas ytterligare.

Klimatförändringarna kan dock också vara en orsak till minskade räkbestånd i viss områden. Flytten österut i Barents Hav för stora räkbestånd är eventuellt ett resultat av varmare vatten.

I det svenska räkfisket finns dock också ett annat problem. Lönsamhetsproblem som resulterar i dumpning av räkor för att tjäna mer pengar. Större så kallade kokräkor som kokas till havs och säljs färska ger mycket mer betalt än mindre räkor, råräkor,  som levereras till fiskindustrin. I Danmark och Norge förekommer i stort sett ingen sådan uppgradering. Till stor del beroende på att fiskeflottorna i de två länderna är mer anpassade till storleken på kvoten. I Danmark finns det normalt mellan 10 och 15 båtar som har kvoter för räka. De fiskar på en kvot som är dubbelt så stor som den svenska. I Sverige finns det över 60 båtar som ska samsas om räkkvoten. Det säger sig självt att det inte kan fungera.

Den svenska dumpningen, uppgraderingen, är kanske den främsta anledningen till att WWF rödlistat nordhavsräkor från Skagerak och Nordsjön. Men även om det är så finns det inge egentliga farhågor hos ICES (Internationella havsforskningsinstitutet) om överfiskning av räkbestånden i Nordsjön och Skagerak. Rödlistningen av nordhavsräka från Nordsjön och Skagerak förefaller därför onekligen lite märklig och företrädare för fiskauktionen i Smögen är kritiska:

Bohusläningen är först ut att nå fiskeauktionen efter Världsnaturfondens beslut att rödlista västkusträkan. På fiskauktionen auktioneras fiskarnas fångster ut. Själva fiskauktionen äger numera rum på Internet. Av fiskeauktionens verksamhet består 70 procent av försäljning av räkor.

– Det är allvarliga saker som WWF ger sig in på. Vi följer de uppsatta regler och de godkända bestånd som EU satt upp för Kattegatt och Skagerack. Varför har deras lista mer värde än vad dessa myndigheter går ut med, frågar sig Bengt Lorentsson.

Även danska räkfiskare (som ofta är svenskar) riktar kritik mot WWF efter beslutet:

– Som fiskare innebär det här en katastrof för min verksamhet, säger Jan Erik Axelsson och fortsätter:

– De stora matvarukedjorna kommer inte vilja köpa in de här räkorna i och med att de finns på den röda listan, säger Axelsson.

Kunderna kommer istället att få frysta räkor från Grönland.
– Och det är ju inte alls samma produkt, säger Jan Erik Axelsson, som driver sin verksamhet tillsammans med tre söner och två svågrar, med hemmahamn i Skagen.

Kritik hörs även från svenska räkfiskare:

– Det drabbar oss med en halv miljon kronor. Och såpass vinst går vi inte ens med så då går vi back 300 000-400 000 kronor per år istället. Det är ju en fråga om överlevnad även om vi är ensamma i Halland om att fiska räkor nu, säger Karl Ingvar Börjesson från Träslövläge.

Karl Inge Börjesson har inte märkt av några större förändringar i mängden räkor sedan starten 2006 och ställer sig frågande till Världsnaturfondens rödlistning.

Samtidigt finns det andra röster som menar att rödlistningen inte kommer att ha så stor betydelse.

Utifrån hur räkfisket ser ut är det dessutom inte rödlistning som behövs utan en förändring av det svenska räkfisket inklusive en kraftig minskning av räkfiskeflottan. Detta eftersom större delan av de färska räkorna som säljs i Sverige kommer från norska fiskare och de fiskar ekologiskt hållbart och bärkraftigt i likhet med det danska.  Det är ju märkligt att de fiskarna ska drabbas av problemen och överkapaciteten i det svenska räkfisket så som blir följden av WWF:s rödlistning. Ett litet problem kan dock finnas i det danska räkfisket. I Sverige används räktrål med artsorterande rist för att minska bifångsten av fisk, i Danmark är det vad jag förstår ovanligare. Det kan resultera i utkast av fisk som ingen riktigt har kontroll över.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Danmark, Norge, Sverige, Räkkvoter, TAC, Rödlistning, WWF, Nordhavsräka, Uppgradering, Dumpning, Utkast, Nordsjön, Skagerak, Barents Hav, Nordatlanten, Räka, Räkfiske, Samhälle, Politik