I en artikel om landsbygdsminister Peter Kullgrens åsikter och uttalanden som fisk och yrkesfiske som vill utreda på vilka områden och hur landsbygdsministern far med osanningar kring fisket sprider BalticWaters ironiskt nog en mängd lögner. BalticWaters sprider lögner för att motbevisa påstådda lögner alltså.
Bland annat påstår BalticWaters att det småskaliga sillfisket i huvudsak fiskar för konsumtion. Det är en lögn. Det finns olika sorters småskaligt sillfiske i Sverige. Småskaligt garnfiske i Öresund, småskaligt flyttrålsfiske i Östersjön, ett mycket begränsat garnfiske i Östersjön, ett småskaligt bottentrålsfiske i Bottenhavet och Bottenviken samt ett småskaligt garnfiske i Bottenhavet och Bottenviken.
De småskaliga trålfisket i Östersjön står för större delen av fångsterna och nästan all deras fångst går till fiskmjölsfabrikerna. När det gäller resten av det småskaliga fisket som står för små fångster går det till konsumtion. När det gäller huvuddelen av den sill som går till konsumtion fiskas den dock av stora trålare. Det är stora trålare som exempelvis SIN 802 Courage som landar i Simrishamn och de stora trålarna från Västkusten som fiskar större delen sin sill i Nordsjön. Sillen från Nordsjön går till konsumtion.
Det är därför också felaktigt när BalticWaters påstår att 95% av all sill och skarpsill som fångas av svenska båtar blir till foder. Det gäller bara den del av sillen som fiskas i Östersjön. Skarpsillen går i huvudsak till fiskmjölsfabrikerna oavsett var den fiskas. Och sillen går i huvudsak till konsumtion om all sill som svenska yrkesfiskare fångar räknas.
Att det storskaliga fisket skulle resultera i tomma nät för det småskaliga fisket är en annan lögn BalticWaters för fram. Det finns inte ett enda bevis eller belägg för detta påstående.
Skarpsill
Sill och skarpsillsbestånden följer inte alls varandra som BalticWaters påstår. Sillbeståndet har haft kraftiga tidsmässiga variationer över lång tid. Skarpsillbeståndet ligger i stort sett sill med kraftiga årliga variationer beorden på att skarpsillen är en kortlivad art. Det mesta tyder dessutom på att uppskattningarna vad det gäller skarpsill inte stämmer med verkligheten. Det har nämligen fiskats mer än vad som anses hållbart under mycket lång tid i skarpsillsfisket men beståndet har trots det inte minskat över tid
Dessutom är det sant att ju längre ut i Östersjön det fiskas skarpsill ju mindre sill tas som bifångst. Landsbygdsminister Peter Kullgren har helt rätt på denna punkt. Och ju längre mot söder sm skarpsillen fiskas ju mindre sill i fångsten. Dessutom kan det mycket väl vara så att om skarpsillsbeståndet minskade skulle sillbeståndet öka. För det var den stora minskningen av sillbeståndet på 1970- och 1980-talet som skapade den stora tillväxten för skarpsillsbeståndet.
Bilaterala avtal
De bilaterala avtalen med Danmark och Finland om fiske i varandras ekonomiska zoner kan sägas upp redan idag menar BalticWaters vidare. Det är också en lögn. En stor del av det småskaliga fiskfisket såväl som det storskaliga fiskfisket på Västksuten bedrivs i Danmarks ekonomiska zon i Skagerak. Om avtalet sades upp skulle detta fiske slås ut och det är Sveriges viktigaste konsumtionsfiske tillsammans med kräftfisket, räkfisket, sillfisket i Nordsjön och siklöjefisket i Bottenviken.
Läs mer:
- Problemen för sillen i Östersjön – sälen, skarpsillen och spiggen
- Kustfisket vill inte alls ha sillfiskestopp
- Forskarna vill ha fortsatt sillfiske i Östersjön
- Vilka dominerar sillfisket i Östersjön?
- Det borde fiskas mer skarpsill
- Biologiska data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg
- ICES rekommenderar sänkta pelagiska kvoter i Östersjön
- Det finns inget överfiske i Östersjön
