En forskargrupp vid Stockholms universitet ska gör en studie om bottentrålning i Östersjön och dess effekter på kolinlagringen i Östersjön. Forskningsprojektet finansieras av lobbyorganisationen BalticWaters.
Bottentrålningen startade i Östersjön och Bottenhavet efter andra världskriget och ökade sen fram till och med 1980-talet. Efter det har bara cirka 20% av Östersjön bottentrålats. Det rör sig då främst om områden i södra och västra Östersjön. I Bottenhavet har de trålade områdena varit ännu mindre. Men för några år sen stoppades allt torskfiske och då upphörde nästan all bottentrålning i Östersjön.
Efter att det blev stopp för torskfisket så finns det i stort sett bara bottentrålning i Bottenviken efter siklöja och strömming (sill) och i västra Östersjön efter rödspätta. Både rödspätta och siklöja fiskas i huvudsak på sandbottnar. På sandbottnar innebär bottentrålning i stort sett inga skador alls.
På vissa delar av Östersjöns havsbotten syns tydliga rännor av bottentrålning. Det är de bestående spåren av tråldörrar som dragits fram och tillbaka över sedimenten. Bottentrålning påverkar utan tvekan botten när fisket sker på lerbottnar. Det förändrar ekologin men det är inte i närheten av den påverkan jordbruket utgör på land.
Forskningsprojektet
Nu ska en forskargrupp vid Stockholms universitet studera hur bottentrålning påverkar lagringen av kol i bottnarna och utsläppen av växthusgaser:
Clare, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, har ägnat mycket av sin forskning åt att studera störningar på havsbotten. I höst kommer hon att leda ett nytt projekt för att utforska hur bottentrålning påverkar kolomsättningen i Östersjön.
– Vi behöver få grepp om hur bottentrålningen påverkar det kol som finns inlagrat i sedimenten. Modeller och beräkningar tyder på att effekten kan vara stor men det saknas mätningar av hur mycket kol som frisläpps och vart det faktiskt tar vägen, säger Clare.
En studie av bottentrålningens effekter på kolinlagring och spridning av sediment med mera är helt timlig och förståelig. För idag är kunskaperna på detta område små för att inte säga obefintliga. En stor internationell studie med hjälp av en beräkningsmodell som publicerats och därefter citerades flitigt visade sig vara felaktig och fick dras tillbaka.
Clare i citatet är Clare Bradshaw. Och hon pratar helt klart som den felaktiga studien och gör det dessutom på ett sätt som verkar tyda på att hon missat att den dragits tillbaka.
Men ärligt sagt verkar det mycket märkligt att de ska studera bottentrålningen effekter i ett hav där det idag knappt förekommer någon bottentrålning. De är därför tvungna att hyra in en fiskebåt som ska dra en bottentrål på botten i nåt område som idag inte bottentrålas. En sådan undersökning säger i stort sett noll och inget om hur verklig bottentrålning påverkar bottnarna. Det finns ju troligen mer löst och nytt sediment på en sådan botten än på en botten som ständigt utsätts för bottentrålning.
Läs mer:
- Bottentrålningens verkliga utsläpp av växthusgaser
- Tidningen Syre sprider falska nyheter om bottentrålning
- Jordbruk är skadligare än bottentrålning
- Bottentrålning och skador på bottnarna
