Det finns en enda viktig anledning. Det är enda sättet att minska överkapaciteten inom fisket. Det enda sätt som visat sig fungera. I verkligheten. Allt annat som försökts genom åren har visat sig inte fungera. Att minska överkapaciteten är nödvändigt. Det betyder minskat antal båtar och minskat antal fiskare. I alla fiskerisegment. Det är nödvändigt.
I EU:s nya fiskeripolitik är ITQ en central del och måste införas för allt fiske som regleras av TAC och för alla båtar som deltar i sånt fiske och är över 12 meter långa. För att begränsa negativa verkningar av införandet av ITQ eller TFC som det också heter får ett land göra undantag för små båtar som är mindre än 12 meter och fiskar med passiva redskap (garn, bur etc) och lagstifta om att dessa kvoter inte får säljas till större båtar.
Vidare får nationella regeringar begränsa andelen av en kvot som får tillhöra en enskild rättighetsinnehavare, reservera kvoter för småskaligt kustfiske och lagstifta om att rättigheter inom vissa fisken bara får säljas till andra innehavare av rättigheter inom det aktuella fisket (exempelvis får rättigheter till fisk bara säljas till andra som har rättigheter till fisk och inte till de som enbart har rättigheter till pelagiska arter (sill etc).
Eftersom det i Sverige fortfarande finns båtar och fiskare som fiskar blandat så måste vissa anpassningar göras om det sista undantaget ska kunna användas. Idag finns det en sådan bestämmelse för det pelagiska fisket där ITQ redan införts:
Ett fartyg för vilket finns ett tillstånd enligt 6 § får inte nyttjas för sådant fiske av pelagiska arter som det är tillåtet att bedriva utan särskilt tillstånd eller för fiske efter andra än pelagiska arter. Dock får fiske efter andra arter bedrivas i den omfattning som följer av särskilt tillstånd för sådant fiske under förutsättning att motsvarande tillstånd har funnits och nyttjats under föregående kalenderår. (FIFS 2012:10).
Undantagen i EU:s nya fiskeripolitik innebär att småskaligt fiske kan skyddas och bevaras. Sådana regler finns exempelvis i Danmark där båtar under 10 meter är undantagna från systemet. Motsättningen mellan småskaligt fiske och ITQ finns helt enkelt inte. Den är falsk och ett påhittat hot mot småskaligt fiske är inget argument mot ITQ. Begränsning av kvotandelar och tidsavgränsade kvoter är annat som finns i lagstiftningen kring ITQ i det pelagiska fisket i Sverige:
5 § En yrkesfiskare får ha fiskerättigheter för högst två fartyg samtidigt.
En yrkesfiskares innehav av fiskerättigheter får motsvara högst tio procent av den del av den nationella fiskekvoten som görs tillgänglig för pelagiskt fiske genom individuella kvoter.
Om det finns särskilda skäl, får Havs- och vattenmyndigheten godkänna en överlåtelse trots att yrkesfiskaren efter förvärvet har ett större innehav av fiskerättigheter än vad som är tillåtet enligt första och andra styckena. Lag (2011:618).
Fiskerättigheters giltighetstid m.m.
6 § Fiskerättigheter gäller i tio år från dagen för Havs- och vattenmyndighetens beslut om att fastställa fiskerättigheterna.
Fiskerättigheter som fastställs i ett beslut om att godkänna en överlåtelse gäller endast under den tid som återstår av de ursprungliga fiskerättigheternas giltighetstid. Lag (2011:618).
7 § Havs- och vattenmyndigheten får besluta att dra in eller begränsa fiskerättigheter om innehavarens fartygstillstånd har återkallats eller begränsats. Lag (2011:618).
8 § Fiskerättigheter som har dragits in får tilldelas en annan yrkesfiskare med fartygstillstånd. Sådana fiskerättigheter gäller under den tid som återstår av de ursprungliga fiskerättigheternas giltighetstid.
Vidare finns bestämmelser om lokala och regionala undantag i lagarna och förordningarna kring ITQ i det pelagiska fisket:
Särskilt tillstånd för fiske av pelagiska arter
Pelagiska arter får fiskas av ett svenskt fiskefartyg endast efter särskilt tillstånd av Havs- och vattenmyndigheten om fisket bedrivs med vadredskap som har ett djup av 45 meter eller mer och en omkrets av 360 meter eller mer, eller med trål. Sådant tillstånd krävs dock inte för fiske med trål i Östersjön med ett fartyg vars största längd är mindre än 12 meter. Tillståndskravet gäller inte heller sill- och skarpsillfiske som bedrivs endast i Östersjöns delområden 30-31.
Tillstånd enligt första stycket beviljas när det gäller fiske som fördelats genom överlåtbara fiskerättigheter enligt 7 § endast den som har en sådan rättighet.
Tillståndet ska avse en bestämd fångstmängd av en pelagisk art i ett kvotområde samt gälla för kalenderår eller annan fiskeperiod som följer av de gemenskapsrättsakter genom vilka Sverige fortlöpande tilldelas fiskemöjligheter. Fångstmängden ska anges i ton och beräknas med utgångspunkt från den fördelning av fiskekvoter som Havs- och vattenmyndigheten för varje år eller period särskilt tillkännager och den kvotandel som en överlåtbar fiskerättighet utgör. När fisket inte grundas på en sådan rättighet beräknas fångstmängden med beaktande av antalet sökande och tillgängliga fiskemöjligheter.
För fiske som bedrivs endast i Östersjön och med landning endast i östersjöhamnar kan av regionala hänsyn en extra tilldelning göras utöver den fångstmängd som grundas på en överlåtbar fiskerättighet. Den som under det kalenderår som föregår det som ansökan eller det förnyade tillståndet avser har haft och nyttjat ett sådant särskilt tillstånd för pelagiskt fiske i Östersjön där den tilldelade fångstmängden härrör enbart från den del av fiskekvoten som avsatts för detta regionala ändamål kan även utan överlåtbar fiskerättighet få tilldelning. Extra tilldelad fångstmängd som inte har kunnat nyttjas på grund av fiskeförbud eller andra inskränkningar i fisket eller som av annat skäl inte har nyttjats kan tidigast den 1 oktober komma att återkallas av Havs- och vattenmyndigheten.
[…]
Överlåtbara fiskerättigheter
7 § Fiske som kräver särskilt tillstånd enligt 6 § ska, med undantag av fiske av skarpsill och taggmakrill i EU:s fiskevatten i Nordsjön samt fiske på sådana delar av pelagiska kvoter som avsätts för fartyg som endast bedriver fiske i Östersjön med landning enbart i östersjöhamnar, förenas med en sådan fiskerättighet som avses i 3 § lagen (2009:866) om överlåtbara fiskerättigheter. Havs- och vattenmyndigheten fastställer i särskilt tilldelnings-beslut fiskerättighetens storlek på grundval av den fångstmängd som erhållits i särskilt tillstånd för fiske av de pelagiska arterna sill, skarpsill, makrill, blåvitling och tobis samt av industriarter i Norges ekonomiska zon i Nordsjön under år 2009. Den ska tilldelas fiskerättigheter som den 1 augusti 2009 var fartygstillståndshavare med sådant särskilt tillstånd.
Kollektiv förvaltning är också tillåtet enligt EU:s nya fiskeripolitik. Sådan lagstiftning kan utformas så att en producentorganisation får ansvaret för att administrera fiskerättigheterna. Liknande regleringar och undantag finns inom alla ITQ-system som finns i olika länder i världen. Det finns som jag ser det därför igen som helst anledning till att var motståndare mot ITQ. Det är bra för havsmiljön och det är inget hot mot de småskaliga kustfiskarna.
Det handlar inte heller om att enskilda fiskare får äganderätt till fisken. Vad de får är rättigheter att ta upp en viss mängd fisk mot att de sköter om bestånden så de inte försvinner. Som en del av betalningen för den uppgiften får de möjlighet att sälja och köpa rättigheter. I princip fungerar den svenska gruvlagstiftningen likadant.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om ITQ, TFC, Individuella överförbara kvoter, Fiskerättigheter, TAC, Småskaligt fiske, Fiske, EU, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
”Sådana regler finns exempelvis i Danmark där båtar under 10 meter är undantagna från systemet. Motsättningen mellan småskaligt fiske och ITQ finns helt enkelt inte.”
Ok, jag skall ta ett praktiskt exempel på hur det kommer att bli när ITQ införs, så får du gissa om det kommer bli någo motsättning för vissa småskaliga fiskare.
När ITQ införs, kommer en del med större båtar köpa kvoter av andra fiskare, vilka blir förmögna och det är ok, de har kämpat hårt. Men grejen är ju att helt plötsligt står de med massor av pengar och mindre lust att skatta och inget jobb. Så vad gör de? Jo de köper en ny mindre båt för pengarna och börjar om i den småskaliga sektorn. Det innebär de småskaliga, som inte fått några pengar från ITQ och har det minst lika jobbigt som alla andra, helt plötsligt får nya kapitalstarka konkurenter. De nya i segmentet tittar snabbt på var de gamla fiskar och med nya båtar, utrustning och inget egentligt behov utav lönsamhet, så konkurerar de ut de gamla.
OM ITQ införs, måste i så fall de småskaliga skyddas upp på något sätt där historik beaktats. Och då menar jag inte att det räcker att man varit ute 1 dag på ett vrak för historikens skull osv, utan att man verkligen har jobbat med det.
Den risken du målar upp finns. Och den lösning som du föreslår är rimlig. Men samtidigt har det inte blivit så i Danmark.
Kanske vore det bästa vore för småfiskarna om ITQ införs, att alla inkulderas, på så sätt skulle de också skyddas och kunna fortsätta fiska utan störningar.
Eller så är det helt enkelt så att vi för att kunna bevara fisken i havet så måste vi acceptera att det får viss följder som vi kanske inte riktigt gilla. Bevarandet av fisken i haven är viktigare än bevarandet av enskilda fiskare helt enkelt. På den punkten resonerar jag som Isabella Lövin. http://www.fokus.se/2013/04/aktivisten-i-stimmet/
Jo, men man kunde ju önska att tjänstemännen inte valde ut sina bästa kompisar utan gav alla samma chans att konkurera om man nu skall köra ITQ konceptet.
kära vänner jag tror ninte ni har läst på fakta vi har besökt danmark och köpenhamns universitet och diskuterat dessa frågor och under dom år som danmark har haft itq har mer än 50% av det mindre trål tonaget köpts upp av stora företag/ rederier egentligen utarmat det mindre trål och passiva fisket läs på före ni yttrar och er
Det är inte sant. I kustfisket har det inte alls blivit så eftersom det inte omfattas av ITQ i Danmark. På det pelagiska området har det skett en stor koncentration. Mn de båtarna fiskar MSC-märkt och skadar inga bottnar. Du har för dålig kunskap om fiske, det är uppenbart.
jo du kan läsa boken som tomas höjerup skrivit så får du svart på vitt den heter tror jag the tipping Point off eus fisheri eller sök på detta
Jag ska läsa boken. Men har studerat dansk statistik och är ganska säker på att Höjerup har fel. precis som IsabellaLövin radar upp fel i sin bok och Greenpeace brukar rada upp fel i sina rapporter. I dessa sammanhang litar jag inte på nån egentligen. Men vi får väl se, jag kanske ändrar uppfattning efter att ha läst boken.
Exakt. Stora trålare kommer köpa upp mindre. De som ägde de mindre trålarna får pengar över och köper in sig på nya små båtar som fiskar på kustkvoten för att inte skatta bort pengar
. Helt plötsligt har vi några gigantiska trålare + ett antal under 10 m båtar. En liten makrillkustkvot, skarpsillskustkvot, torskvkot osv blir ännu mindre. Nästan alla glada. Bankerna är glada, storfiskarna glada, föredetta småtrålare glada, men stackars lilla makrillfiskare som fiskar på kustkvot.
Det du tar upp är inget argument. Det finns bara en sak som är riktig viktig i detta sammanhang. Hur räddar vi fisken för framtiden? Inget annat än ITQ har fungerat. Därför är det enda möjligheten. Det får konsekvenser. De får vi leva med. För det är viktigare att rädda livet i havet än att se till att alla fiskare överlever. Kan vi anpassa ITQ så det räddar hållbart kustnära småskaligt fiske så är det förstås bra. Det går.
Det är klart att det är ett argument. För det första är det ekonomiskt argument. För det andra kommer det ge överkapacitet i kustsegmentet med allt vad det innebär. Du kan inte rädda fisken genom att flytta runt ett problem från ett område till ett annat.
Ärligt sagt. Du hare fel i det mesta. Vi kommer inte att komma överens. Du har inga fungerande förslag på ett alternativ för att skydda fisken och havet. Forskning och erfarenhet visar att det bara finns ett sätt att agera som fungerar. ITQ. Du behöver förstås inte lita på forskning och erfarenhet, men du får sluta ta upp min tid med meningslösa meningsutbyten som bara går i cirklar.
Du säger att ITQ skall införas för att kapaciteten skall ner och fisken skyddas. Samtidigt har du inga problem att vi skulle kunna öka kapaciteten på andra ställen vilket kommer hota andra arter istället. Det är inkonsekvent och märkligt.
Men jag är överrens, vi kommer inte längre.
Kapacitetsökningen blir ju inte resultatet. Finns inga belägg för nåt sånt. 8 båtar av 39 som gick till Västsahara och ett fiske som kanske inte bedrivs helt okej, men på bestånd som inte överfiskas i dagens läge, är inget problem. Det är delvis en annan diskussion och har egentligen inte med ITQ att göra. Exproten av svenska fiskebåtar till Afrika började på 1950-talet. Har varit lite större under perioder, en av dem startade 2006 och pågår än. ITQ infördes i det pelagiska fisket 2009.
Inga belägg? Var har du hållt hus? Det var ju exakt det som har hänt när folk har sålt rättigheter och delar i båtar. Här i Sverige. I passiva sektorn. Överkapacietet från att folk fått pengar utav rättigheter, som de inte vill skatta för.
De har bla fiskat på arter som torsk, bleka, hummer som alla har sviktande bestånd. Det finns tom rapporter från andra som också har ”fel i det mesta” som uttrycker samma oro.
Nej, Inga belägg. Och jag begriper över huvud taget inte vad du menar. Enligt Greenpeace (Exporting Exploitation) har 6 skrotats (varav 4 exporterade), 9 har avförts som fiskebåtar, 3 används inte, 7 används inom räk- och torskfisket (en av dessa exporterades men har importerats igen), 9 återfinns i andra nordiska länder (Norge, Danmark och Finland) och 5 finns i Västsahara. Jag menar att det finns ytterligare tre i Västsahara samt en i Polen och en i Tyskland. Men de såldes innan 2009. Det har i så fall försvunnit sammanlagt 43 stycken båtar sen 2007. http://fiske.zaramis.se/2013/12/02/vart-har-de-pelagiska-tralarna-tagit-vagen-del-2/
Det fanns och finns en överkapacitet inom räkfisket. Den har varken försämrats eller förbättrats p.g.a. ITQ inom det pelagiska fisket. Om du har några andra siffror än dem jag har tillgång till får du gärna redovisa dem. Att du påstår en sak gör den liksom inte till sanning. Fram med bevis. Nya Saibon är större än gamla och en gammal pelagisk båt. Det kan man möjligen se som en ökning av kapaciteten. Men den har ju inte större andel av kvoten för det. Så fram med bevis, annars kan du sluta tjafsa.