Orusts skärgårdsverk

Ju längre norrut vi kommer i Bohuslän ju glesare var det mellan sillsalterierna och trankokerierna på 1700-talet.

I Stala socken på södra Orust fanns ett lokalt ägt trankokeri på Råssön och väster därom i Tegneby socken fanns ett stort trankokeri vid Björbergshalsen med 8 kittlar och ägt av Jöns Jörgensson, Bruns trankokeri vid Grinden, Lottesunds trankokeri med 8 kittlar och ägt av Fredric Janssen, Låssbo som år 1803 ägdes av Thure Lundgren, Mannevikens trankokeri på Lyrön med 8 kittlar och ägt av Peter Ekman, vid Nösund två trankokerier, ett mindre ägt av Jöns Jörgensson och ett med 8 plus 2 kittlar ägt av Peter Hammarberg i Göteborg. Vidare en anläggning vid Snäckehallen och ett skärgårdsverk vid Tärnskär som ägdes av Peter J. Ejserman.

På insidan av Orust i Långelanda socken fanns ett skärgårdsverk på Skäret (Siriskäret) 1787 ägt av Fredrik Damm i Göteborg, ett vid Hals nabbe som var nedlagt 1787 och ägt av Mikael Koch & Söner i Uddevalla, Johannisbergs skärgårdsverk som ägdes av Niclas Joh. Palmborg, P.J. Palmborg och apotekaren Bergius. På Ängholmen i Gömme fanns ett lokalt ägt trankokeri och på nedre Trätte fanns ett trankokeri och salteri ägt av P.J. Eijserman. Denen ägde också ett trankokeri på Regårdsnäs. Slutligen fanns Sestervikens salteri som ägdes av Israel Broström i Uddevalla.

I Myckleby socken fanns mindre lokalt ägda trankokerier i Allmag, Brunnefjäll, Buvenäs och Båtebråten. I Båteviken vid Öbergsnäs ägde Samuel Bagge i Uddevalla ett skärgårdsverk och på Öbergsnäs ägde Gudmund Bagge ett salteri. Williamsson i Göteborg ägde år 1787 ett salteri vid Stillingsön, 1806 ägdes det av Carl Lönner i Uddevalla.

Nordöst på Orust, i Torp socken fanns ett lokalt ägt trankokeri vid Blibräcka, ett skärgårdsverk vid Gåre invid Nötesund som ägdes av Carl Waldenström i Uddevalla. Vidare det lokalt ägda Mansvikens trankokeri samt Sörgravens trankokeri ägt av Josias Hegardt Pettersson och Samuel Bruhn i Uddevalla.

I Morlanda socken exklusive Skaftö fanns en stor mängd skärgårdsverk. Anläggningarna på Skaftö behandlas i ett annat inlägg men det finns ett antal verk i socknen vars lokalisering inte kunnat fastställas. De finns med i detta inlägg men kan alltså ligga på Skaftö eller nån närliggande holme invid Skaftö istället för på Orust och småholmar kring Orust.

Runt Mollösund fanns 2 anläggningar i själva Mollösund, ett salteri eller trankokeri på Mollön samt ett på Lilla Mollön ägt av Fred. Bergman. Fiskebergets trankokeri i Mollösund med 8 kittlar ägdes 1787 av Peter Svalin för att 1794 ägas av Nicol. Heegh och Johan Svalin. Kungsholmens salteri och trankokeri var den andra anläggningen i Mollösund och den ägdes av Peter Ekman i Göteborg år 1787. Anläggningen började byggas 1782. I närheten av Mollösund fanns också Lervik (Tången) och Carlsholmen 1787 ägda av Carl Olofsson, men 1802 ägda av G.B. Santesson & Söner. På Tången fanns vidare Svensholmens och Åkerviks skärgårdsverk, båda ägda av Christian Arfvidsson år 1797 respektive 1795. Svensholmen ägdes 1787 av Nils Borelius i Göteborg men Åkervik uppfördes först 1795.

Vid Edshultshall fanns två anläggningar, Edshults trankokeri med lokal ägare och trankokeriet Halla som ägdes av Erik Rydqvist och Johan Rydqvist år 1799.

I närheten av Stocken fanns på Råholmen ett trankokeri ägt av Olof Ljungvall på Tofta gård, ett salteri och trankokeri på Råön vid Stockeström eller Strömviken ägt av Casten Ljungvall, bror till Olof Ljungvall. 1789 uppgavs även regementskommissarie Johan Rydquist och länsbokhållare Eric Rydquist, Göteborg som ägare till det sistnämnda skärgårdsverket. I Dussevik på västsidan av Råön (mittemot Ledskär) fanns ett annat salteri och trankokeri med fyra kittlar tillhörande en bokhållare Anders Kullander. Detta verk uppfördes 1798.

Vidare två mindre trankokerier på Käringön med B.J Björkman i Stockholm som ägare till ett och Olof Groth från samma stad som ägare till ett annat. Dessutom fannns ett mindre salteri på Käringön. Det fanns ett trankokeri i Ellös ägt av Simson och Erik Koch i Uddevalla år 1793 och byggt 1791. Dessutom Svensholmen eller Båtstadsviks skärgårdsverk som ägdes av Christian Arfvidsson och var uppfört 1785. Vidare Fredrickskihl (Hälleviksstrand) samt ytterligare ett vid Hälleviksstrand (Hälleviken). Båda de sistnämnda ägdes 1795 av Peter Ekman, änkefru Santesson och Johan Peter Berg men innan dess ägdes Hällevikens trankokeri av Sven Linhult.

Margreteholm (Skräddarholmen, Margaretaholm) och Catrineberg (Catharineberg) på Rörholmen invid Hermanö. Det förstnämnda skärgårdsverket ägdes 1787 av Robert Crosswall för att 1800 vara ägt av Low & Smith. 1787 tycks det enbart ha varit trankokeri. Catharinebergs trankokeri ägdes av Joh. Otto Oterdahl. Denne ägde också Vadsvikens trankokeri (Christineberg) på Hermanö. På Lilla Hermanö fanns ett salteri ägt av Johan Jacob Gylcke.

Ett trankokeri på Gullholmen var Korsholmen som först ägdes av Johan Persson och senare av Fredericii, Kroken på Lavön som ägdes av Jonas Tengberg i Göteborg år 1787 för att ägas av Jonas Tengberg och Nils Tengberg år 1793, Kroksholmens skärgårdsverk (också på Lavön) som ägdes av Mikael Koch & Co i Uddevalla och Reijses på Lasö.

I Kungsviken (Kungsviks kile) fanns 4 mindre lokalt ägda trankokerier,

På Ängön fanns två trankokerier ett ägt av A.G. Bildt och färdigbyggt 1790 och ett annat  vid namn Lilla Ängön med 8 kittlar och ägat av Streling i Göteborg år 1787 och år 1790 ägt av Fredrik Damm. Vidare ett skärgårdsverk på Malö som ägdes av Jonas Bagge i Uddevalla. Dessutom fanns ett skärgårdsverk vid Malöström ägt av Carl Bagge och Daniel Bagge, uppfört 1787.

I Morlanda socken fanns ett antal anläggningar som inte lokaliserats, trankokeriet Björkebergs holme som ägdes av Anders Lesse i Göteborg och hade åtta kittlar, Castensholme med lokal ägare. Eckerö holme (Ekrösund), ägt av Wetterling, trankokeri med 8 kittlar, lokalt ägda Gunnesbo strand, Lilla Albrektsholmen som ägdes av Didrik Bildt på Morlanda, Ljungholmen som ägdes av Sven Linhult (ibland Sven Lindhult),

Andra källor förutom de som länkats och de som nämns i första inlägget:

S. Kristiansson, Uddevalla stads historia, 1953

Ursprungligen publicerat på Svensson-bloggen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bohuslän, Orust, Ekonomi, Historia, Morlanda, Malö, Ängön, Stala, Myckelby, Långelanda, Gåre, Sörgraven, Hals nabbe, Koch, Palmborg, Nösund, Mollösund, Edshultshall, Stocken, Hälleviksstrand, Gullholmen, Sillsalteri, Trankokeri, Linhult, Lesse, Bildt, Ekman, Svalin, Tengberg, Waldenström, Santesson