Cap Bon – den svenska fiskebåten i Tunisien och Guinea-Bissau

Inlägg nr 6 av 15 i serien Svenskt fiske i avlägsna vatten

1964 levererades fiskebåten Cap Bon från östtyska VEB Rosslauer Schiffswerft till Nämnden för Internationellt Bistånd (NIB). NIB blev senare SIDA. Båten beställdes för att bli skolfartyg vid den fiskeskola vid Cap Bon i Tunisien som ingick i ett svenskt biståndsprojekt. Lastrummet på båten var delvis inrett till sovutrymme med 12 sovkojer för elever, delvis inrett till skolsal för teoretisk undervisning. Cap Bon var en stor fiskebåt för svenska förhållanden på den tiden med sina 150 bruttoton.

Båten seglades ner av fiskarna Walter Corneliusson och Folke Bryngelsson från Hönö som också skulle vara lärare på skolan. Resterande besättningsmän var Folkes bror Gunnar Bryngelsson, Helge Karlsson och Morgan Claesson, Förutom Walter Corneliusson och Folke Bryngelsson var också  Georg Åberg (ombudsman) , Elon Barlind (Göteborg) och Raimondo Baudino (Skärhamn) lärare vad det gällde praktiskt fiske. Undervisningen påbörjades den 1 oktober 1964. År 1970 ersattes Baudino av Karl-Axel Silverfjäll från Åstol. Vid projektets slut år 1974 seglade Cap Bon hem till Sverige av Karl-Axel Silverfjäll, hans kusin Knut-Arne Silverfjäll från Åstol och Helge Karlsson från Hönö. Avsikten var att sälja båten till svenska fiskare, men dåligt fiske, utfiskade sillbestånd, utvidgade nationella fiskezoner och därmed följande lågkonjunktur inom svenskt fiske gjorde detta omöjligt.

Istället skänktes båten av Sida till Guinea-Bissau i Västafrika år 1975 och namnet ändrades till Guiledge. Undervisningslokalen och sovsalen byggdes om till lastrum. Hösten 1975 seglades båten ner till Guinea-Bissau. Meningen var att båten skulle användas i ett projekt för att utveckla det lokala fisket som Guinea-Bissau avsåg att genomföra. När den svenska fiskeskepparen Gunnar Jansson kom ner till landet som anställd av SIDA insåg han att båten var alldeles för stor för de lokala förhållandena. Guiledge användes därefter istället av ett statligt fiskeriföretag för kommersiellt fiske med kubanska befäl ombord. Idag finns båten inte kvar utan är sannolikt ett vrak utanför oljekajen i Guinea-Bissau.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Långväga fiske på NordatlantenDen första och enda svenska fabrikstrålaren >>
Advertisements