Svenskt fiske av idag – 2014

Inlägg nr 1 av 14 i serien Svenskt fiske 2014

Under 2013 fanns det 1 362 registrerade fiskebåtar i Sverige. De allra flesta är under 12 meter långa och använder passiva redskap (krokredskap och garn). Av det total antalet båtar är det bara 178 stycken som är över 12 meter och bara 247 stycken som använder aktiva redskap vilket i huvudsak innebär trål och i ett fåtal fall på västkusten snörpvad eller snurrevad. Alla båtar som använder passiva redskap är sannolikt under 12 meter med undantag av ett antal backebåtar (långrevsbåtar) i Östersjön.

De flesta båtar över 12 meter finns i Västra Götalands län och Hallands län som har 94 stycken respektive 25 stycken. I Skåne och Norrbotten finns 14 båtar vardera medan det i Blekinge finns 13 båtar som är 12 meter eller mer. Båtarna i Norrbotten är trålare som fiskar siklöja. Där finns också ganska många mindre trålare som också ägnar sig åt siklöjefiske. Totalt finns det 37 båtar som använder aktiva redskap i Norrbotten, 27 stycken I Halland och 140 stycken i Västra Götalands län. Skåne har 11, Blekinge 9 och Kalmar län 8.

Antalet fiskebåtar i den svenska fiskeflottan har minskat från 1 597 stycken år 2004 till 1 362 den 31 december 2013. Största minskningen skedde fram till år 2010, efter det har flottan legat på en relativ jämn nivå.

Sverige har under redovisad period anpassat det nationella regelverket efter EU:s lagstiftning. År 2011 infördes särskilt fartygstillstånd för de som bedrev fiske med stöd av enskild rätt. Från och med den 1 september 2013 ska även fiskebåtar under fem meter ha fartygstillstånd. Dessa förändringar bidrog till att 131 fiskebåtar kom in i den svenska fiskeflottan under 2013.

Stor påverkan på fiskeflottan hade också införandet av överlåtbara fiskerättigheter inom det pelagiska fiske. Vid införandet 2009 fanns det 81 fartyg med särskildt tillstånd för pelagiskt fiske. I slutet på 2013 hade antalet minskat till 34 fartyg. Under åren 2008-2010 lämnade dessutom 29 fartyg den svenska fiskeflottan genom bidrag till skrotning inom ramen för Europeiska fiskerifonden (EFF).

Såväl totaltonnage som totalt installerad motorkraft inom den svenska fiskeflottan har också minskat i takt med minskningen av antalet fiskebåtar under de senaste åren.

Av den fångade fisken år 2013 på totalt 180 507 ton fisk fångades huvuddelen i Östersjön, 103 254 ton. I Nordsjön fångades 51 501 ton och Skagerak och Kattegatt 25 752 ton. De viktmässigt viktigaste arterna var sill (77 224 ton), skarpsill (53 451 ton), tobis (29 568) och torsk (7 895). Därefter följer makrill (2 906 ton), gråsej (1 701), siklöja (1 479), havskräfta (1 134) och räka (1 114). SIklöjan och huvuddelen av sillen, skarpsillen och torsken fångades i Östersjön medan räka och kräfta togs i Skagerak och Kattegatt. Tobis och makrill fiskades främst i Nordsjön. Fiskefisket på västkusten ger främst torsk, gråsej, kolja, kummel och bleka (lyrtorsk) men även lite vitling och långa.

Av de viktmässigt viktigaste fiskarterna är fisket av sill, skarpsill, makrill och tobis det fiske som kallas pelagiskt fiske. Inom det pelagiska fisket återfinns de allra största svenska fiskebåtarna Tobis och skarpsill används i huvudsak för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja, det är så kallad foder fisk eller industrifisk. En mycket stor del av sillen används också till fiskmjöl och fiskolja. Siklöja och sjurygg/stenbit fiskas till stor del för rommens skull.

Det värdemässigt viktigaste fisket är sillfisket där värdet för den landade mängden sill för konsumtionsändamål år 2013 var 230, 8 miljoner SEK. Därefter följde foderfisk (197,4), havskräfta (106,2), räka (104,8), torsk (91,6) och skarpsill för konsumtion (78,1). Nästan alla foderfisk landades i utlandet, vilket i stort innebär Danmark. Huvuddelen av sillen landades också i andra länder och på västkusten, den största mängden skarpsill på östkusten och nästan all torsk på sydkusten.

Den överväldigande mängden fisk fångas av trålare. Detta gäller såväl viktmässigt som värdemässigt. Endast kräfta, hummer och krabba ger fiske med passiva redskap (dessa fall burar eller tinor) upphov till en väsentlig andel av fångsten (20-25% för kräfta, cirka 100% för hummer och nåt liknande för krabba).

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

SerienavigationSvenskt torskfiske 2014 >>
Advertisements