Svenskt kräftfiske 2014

Med kräftfiske i detta sammanhang menas yrkesfiske efter havskräfta. Ekonomiskt ett av de viktigare svenska fiskena. Detta fiske bedrivs främst i Skagerak och Kattegatt och i huvudsak med trålare. Cirka 25% av de fångade kräftorna fiskas dock med bur, 50% med ristförsedd bottentrål och 25% med bottentrål utan rist. Värdet av landad havskräfta år 2013 var 106,2 miljoner kronor och därmed var kräftfisket Sveriges ekonomiskt mest värdefulla fiske efter det pelagiska fisket det året.

Totalt har 94 fiskebåtar tillstånd att fiska kräfta med bottentrål försedd med artsorterande rist. Flera av dessa fiskar också kräfta med annan typ av trål. De ingår alla i det effortreglerade fisket på Västkusten, ett fiske som också handlar om fiskfiske. 24 stycken fiskar enbart med ristförsedd trål. Trålningen med ristförsedd trål är dock egentligen inte en del av effortsystemet utan står vid sidan av.

Enligt andra källor som dock bara tar upp de mest aktiva fiskebåtarna, finns det 73 fiskebåtar, varav 64 stycken under 18 meter, som huvudsakligen fiskar kräfta med aktiva redskap, dvs trål. 2 av dessa innehar också individuella fiskerättigheter i det pelagiska systemet. Dessutom finns det enligt den källan 49 båtar som ägnar sig åt blandat fiske, varav 32 stycken också innehar individuella fiskerättigheter i det pelagiska systemet. Detta verkar vara en märklig uppgift då de flesta pelagiska fiskebåtar inte ägnar sig åt annat fiske. Totalt finns det 38 fiskebåtar som äger individuella överförbara fiskerättigheter (idag kanske 40) och enligt listorna på båtar som ingår i effortsystemet bara 9 stycken som också har individuella överförbara fiskerättigheter. När det gäller mindre båtar så fiskar de dock sill, makrill och skarpsill på en kvot som undantagits från systemet med individuella överförbara fiskerättigheter, den så kallade kustkvoten. Trålare får inte fiska på kustkvoten. Uppgifterna i rapporten om överetablering inom det svenska fisket inkluderar sannolikt en del av dessa mindre båtar under 10 meter. Båtar som inte är tillståndspliktiga.

Dessutom anges att det finns 80 fiskebåtar som fiskar kräfta med bur. Det är sannolikt en underskattning då rapporten bara tar med fartyg som har stort landningsvärde. Burfisket är tillståndspliktigt, men det ingår inte i effortregleringen. Huvuddelen av de båtar som fiskar med bur är små, sannolikt under 10 meter. En fiskebåt med en person ombord får ha 800 burar och en fiskebåt med 2 personer kan ha 1 400 burar.

Det finns 61 båtar som har räkfisketillstånd, men i rapporten om överetablering nämns bara 42 stycken. Sannolikt finns det bland båtarna som fiskar blandat flera med räkfisketillstånd liksom bland de båtar som främst fiskar kräftor. Eftersom den rapporten bara har med båtar med stort landningsvärde blir det dock stora osäkerheter i siffrorna. I de 61 båtarna med räkfisketillstånd ingår inte de båtar som har tillstånd att fiska i Gullmarsfjorden. Det handlar i allmänhet om mindre båtar. 28 av båtarna hör hemma i Strömstadsdistriket (SD) i norr, 15 i Lysekilsdistriktet (LL), 1 i Varbergsdistriktet (VG) och en i Falkenberg (FG). Till slut är det 16 stycken som är hemmahörande i Göteborgsområdet (GG). De flesta av räkfiskebåtarna i norra Bohuslän är relativt små medan båtarna i GG och LL-området i snitt är större.  Av båtarna med kräftfisketillstånd för bottentrål med artsorterande rist (94 stycken) är det 33 stycken som också har räkfisketillstånd.

Totalt ska det finnas 167 fiskebåtar som använder aktiva fiskeredskap i Halland och Västra Götaland. 119 av dessa ingår i effortregleringen, de allra flesta av dessa fiskar kräfta men även annat. Några av de 167 är under 10 meter långa och 38 stycken fiskade pelagiskt år 2013.  9 båtar som ingår i det pelagiska systemet med individuella fiskerättigheter ingår bland de 119 inom effortregleringen så det totala antalet fiskebåtar som fiskar kräfta med trål bör vara ungefär 140 stycken. Varav cirka 20 stycken under 10 meters längd.

Kräftfisket, liksom fiskfisket inom effortregleringens ramar, torskfisket och räkfisket tillhör de fisken i Sverige där det finns överkapacitet och överetablering. Med andra ord finns det bara två ekonomiskt viktiga svenska fisken där överkapacitet och överetablering inte råder, det pelagiska fisket i vilket reglering är radikalt annorlunda än i de andra typerna av fiske och det på andra sätt speciella siklöjefisket i Norrbotten med egen förvaltning av fisket.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havskräfta, Kräftfiske, Effortreglering, Bottentrål, Bottentrål med rist, Bohuslän, Göteborg, Kräftfiske, Kräfta, Fiskebåtar