Överförbara fiskerättigheter äventyrar inte kustfisket

Överförbara fiskerättigheter skulle kunna innebära att kustfiske utarmas, men i de flest fall är det inte så. Införandet av överförbara fiskerättighter (TFC) i det pelagiska fisket i Sverige har inte haft den effekten:

Antalet fartyg som nyttjat kustkvoterna har varit relativt stabilt runt 300 under perioden. Fartyg är definierat som fartyg som någon gång under året använt de för fångstkvantiteten viktigaste redskapen för varje art. Om man tittar till de ökade kvoterna och fångsterna samt att antalet fartyg inte minskat under perioden är slutsatsen att kustkvoten uppfyllt syftet att det småskaliga fisket kunnat fortsätta sin verksamhet.

Inte heller i Danmark har överförbara fiskerättigheter inneburit något hårt slag mot kustfisket:

Det kan konkluders at antallet af aktive danske fartøjer det sidste årti (2001-2011) er reduceret fra 1.509 til 668, svarende til 56 %. Årsagen er primært den effektivisering som fulgte med ny regulering med individuelt omsættelige kvoter i 2003 og fartøjskvoteandele i 2007. Der ses store reduktioner for alle fartøjsstørrelser, størst dog for gruppen 24-40 meter, yderligere som følge af tilbagegang i industrifiskeriet. Antallet af fartøjer 24-40 meter og længere end 40 meter er reduceret med hhv. 68 % og 40 %. De mindre fartøjer har således ikke oplevet en større tilbagegang end gennemsnittet.

Inte heller har införandet av överförbara fiskerättigheter inneburit nån större centralisering till Göteborgsområdet. På samma sätt har Halland inte förlorat sitt sillfiske på grund av införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. 2008 hörde 59% av de pelagiska fiskebåtarna hemma i Göteborgsområdet (47 stycken) och 8% i Halland (7 stycken). 2013 var det 54% (20 stycken) respektive 5% (2 stycken).

Trots detta påstår diverse människor, forskare, företrädare för miljöorganisationer, myndighetspersoner åter och återigen att överförbara fiskerättigheter skulle innebär slutet för det kustnära fisket, slutet för kustfisket. I i samma anda påstår de också att kustnära fiske alltid är miljö- och klimatvänligare än storskaligt fiske. Något som inte är sant men som tur är finns det också en del forskare som trots allt vet det.

Problemet för fisket är inte överförbara fiskerättigheter, problemet är inte heller privatisering. Den skedde nämligen långt innan överförbara fiskerättigheter infördes. Det fria fisket försvann samma dag som det krävdes licenser och tillstånd för att ägna sig åt yrkesfiske. Samma dag som begränsade kvoter och restriktioner infördes. Överförbara fiskerättigheter är bara ett sätt att förvalta fisket som råkar vara effektivt och dessutom bra för fiskbestånden. Någon annan metod som fungerar är faktiskt inte känd.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Överförbara fiskerättigheter, TFC, Forskare, Miljörörelser, Privatisering, Pelagiskt fiske, Kustfiske, Halland, Göteborg, Samhälle, Politik