Oschysst fiske?

Greenpeace har nu tid bedrivit en kampanj för ett mer miljövänligt fiske. Problemet med kampanjen är att den sprider falska föreställningar och felaktiga hotbilder. I den värld Greenpeace tycks befinna sig är stora fiskebåtar per definition miljöfientliga fiskebåtar. I den verkliga världen är det inte så enkelt.

I Greenpeace värld är sättgarn och fasta bottengarn skonsamma redskap helt utan skadliga miljöeffekter. I verkligheten är det inte riktigt sant. I Greenpeace värld är det problemfritt att fiska med backor (krokredskap), dörjar och pilkar. Verkligheten är mer komplicerad. Bottentrål är enligt Greenpeace alltid dåligt. Flyttrål (pelagisk trål) nämner de helst inte då fisket med flyttrål inte följer Greenpeace teorier om skadlighet, storskalighet och miljövänlighet. Snörpvad nämner de inte heller, sannolikt av samma orsak.

Låt oss titta på de olika redskapen, de fördelar och problem de brottas med:

• Snörpvad (ringnot): Låga bifångster, låg bränsleåtgång per kilo fångad fisk. Om snörpvad används ihop med ljus på grunt vatten kan bifångsterna vara stora
• Pelagisk trål (flyttrål): Låga bifångster, låg bränsleåtgång per kilo fångad fisk
• Bottentrål: Stora bifångster (om trålen ej är försedd med selekterande rist och maskor), skador på bottnar, hög bränsleåtgång per kilo fångad fisk såvida det inte handlar om fiske av industrifisk och pelagisk fisk med semipelagisk trål då bifångsterna är små, bränsleåtgången låg och bottenskadorna begränsade (bomtrål är den värsta sortens bottentrål)
• Snurrevad: Måttliga bifångster, kan skada bottnar, men skonsammare än bottentrål
• Backor (bottenbackor): Låga bifångster, medelmåttig bränsleåtgång per kilo fångad fisk
• Backor (drivbackor): Stora bifångster av fågel, havsdäggdjur etc, hög bränsleåtgång per kilo fångad fisk
• Dörj: Låga bifångster, men bara lämpligt för en del sorts fisk
• Pilk (Jigging): Låga bifångster, men bara lämpligt för en del sorts fisk
• Drivgarn: Stora bifångster av fågel och havsdäggdjur
• Sättgarn och fasta bottengarn: Bifångster, även av fågel och havsdäggdjur men det beror på djupet och var de är satta
• Burar, fällor och tinor: Små bifångster, kan vara hög bränsleförbrukning i förhållande till mängden fångad fisk

Alla redskap kan användas av stora såväl som små fiskebåtar. Lysfiske med snörpvad bedrivs främst av små, i Sverige endast av en stor båt. Snörpvadsfiskje (förutom lysfisket) är tillsmmans med den pelagiska trålningen Sveriges miljövänligaste fiske och bedrivs enbart på bestånd som fiskas långsiktigt hållbart (sill, makrill, skarpsill). Alla riktigt stora fiskebåtar i Sverige (och Danmark med ett undantag) fiskar i huvudsak med pelagisk trål och snörpvad. De som fiskar tobis använder också en slags bottentrål som också kallas semipelagisk trål. Vid sillfiske används ibland också denna typ av trål. I Sverige är det med andra ord så att de stora båtarna ägnar sig åt ett miljövänligt fiske. Talet om monsterbåtar är alltså helt irrelevant om vi ser till svenska förhållanden.

Bottentrål är det vanligaste fiskeredskapet i Sverige. Det används av såväl små som mellanstora båtar för fiske av fisk, plattfisk, torsk i Östersjön, kräftor och räkor. Detta fiske är inte lika miljövänligt som det mest storskaliga fisket, men samtidigt går det inte att förbjuda då det mesta svenska fisket sker med bottentrål. Skadligheten kan dock minska genom att selekterande maskor och rister används och att vissa områden undantas från trålning (I Sverige är en mycket stor del av farvattnen faktiskt undantagna från trålning). Bottentrålning efter kräfta kan till viss del ersättas av burfiske och så har också skett, Även i torskfisket kan bur användas, det förekommer dock inte idag annat än på försök. I fiskfisket efter torskfiskar och plattfiskar kan bottentrål ersättas med snurrevad. Snurrevad används av mindre och medelstora fiskebåtar och är vanligt förekommande i Danmark, men inte i Sverige

Snurrevad kan också ersätta garnfiske efter fisk då garnfisket har problem med bifångster av havsdäggdjur och fåglar. Dessutom innebär garnfiske att yrkesfiskarna får problem med säl- och skarvskador på fisken. Något som inte är fallet vid snurrevadsfiske. Drivgarnsfiske och fiske med drivbackor (drivlångrev) är numera förbjudet. I Sverige har dessa redskap främst använts i Östersjön för laxfiske, men förr i tiden användes även drivgarn för fiske av sill och makrill i Västerhavet. Flytgarnsfiske av makrill förekommer kommersiellt. Garnfiske bedrivs i huvudsak av mindre båtar och är inte alltid speciellt selektivt.

Backefiske förekommer i stort sett inte alls i Sverige idag, däremot förekommer kommersiellt dörjfiske men egentligen inget kommersiellt pilkfiske. Det miljöfientliga backfisket med backor som driver nära ytan är, som sagt var, förbjudet och bottenbackor användes förr i tiden för fiske av kolja, hälleflundra och torsk i hemmavattnen samt för långa, torsk och kolja fjärran från Sverige. Men så är det alltså inte idag. I nogre och på Island används bottenbackor av så stora som små fiskebåtar. Pilk och dörj är vanligt i det mer småskaliga kommersiella fisket i Norge.

Burar, tinor och fällor används i Sverige enbart inom det småskaliga fisket, men i Norge finns det storskaligt burfiske efter krabba. Problemet är kan vara att kräftburar även fångar honor med rom, som egentligen inte får fångas och ska sättas ut igen. Ingen vet som så verkligen sker.

Som det ser ut finns det alltså  inget som helst fog för att småskaligt fiske och små fiskebåtar använder miljövänligare redskap rent generellt så som Greenpeace påstår. Inte heller är det så att småskaligt fiske enbart bedrivs på bestånd som förvaltas hållbart. Exempelvis fiskas ål, som inte borde fiskas alls, av små fiskebåtar och inom det småskaliga fisket.

Sen ljuger också Greenpeace om hur stor del av fiskbestånden som är överfiskade. Det är bara 30% av världens fiskbestånd som är överfiskade, inte 90% som Greenpeace påstår.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Storskaligt fiske, Småskaligt fiske, Dörj, PIlk, Trål, Vad, Snörpvad, SNurrevad, Ringnot, Bottentrål, Flyttrål, Backor, Backefiske, Garnfiske, Krokfiske, Greenpeace, Monsterbåtar, Fiske, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Torskfiske, Fiskfiske, Kräftfiske, Räkfiske, Danmark, Sverige, Östersjön, Nordsjön