De svenska räkfiskarna och följderna av individuella fiskerättigheter

Det finns idag 61 fiskebåtar i Sverige som har räkfisketillstånd, Förra året var det 62, men en större båt har försvunnit, GG 892 Rigel. Flertalet av båtarna är mycket små och fiskar mycket lite räkor. 2012 fanns det 13 båtar längre än 24 meter i räkfisket, 9 båtar mellan 18 och 24 meter och 16 båtar mellan 12 och 18 meter. Det blir 38 båtar vilket ger 24 båtar som är mindre än 12 meter. Den minsta gruppen består i huvudsak av båtar som är mindre aktiva eller som främst sysslar med annat fisk. I den gruppen hittar vi också nästan alla av de 5 båtar som fiskar räka i Gullmarn.

Lönsamheten är mycket problematisk bland de största båtarna och mindre problematiskt bland de mellanstora båtarna. En del av förklaringen till detta är att två av de allra lönsammaste räkbåtarna är precis under 24 meter långa, GG 73 Ingun och SD 437 Viken.

Överkapaciteten inom räkfisket anges till omkring 40% av den utredning som presenterades förra året. Omräknat i antal båtar betyder det att cirka 25 båtar måste försvinna.

Tittar vi på landad mängd räka kan räkfisket sägas vara indelat i två större grupper med en mindre grupp emellan. En grupp med båtar som huvudsakligen ägnar sig åt räkfiske och som landade mellan 30 och 75 ton räka under 2014. I en klass för sig återfinns GG 410 Valöskär då det är enda båten som landade mer än 50 ton. Räknas det istället företagsvis blir skillnaderna mellan de största företagen inte så stor. De flesta båtar återfinns i den grupp av båtar som landade under 15 ton räka. Flertalet av dem kan inte ha räkfiske som huvudsaklig inkomstkälla och många av dem är nog att anse som mindre aktiva fiskebåtar.

Flera av de stora båtarna som är över 24 meter långa landade mycket små mängder räka förra året. En av dem är GG 892 Rigel som alltså sålts. Andra är GG 540 Orion, GG 348 Milton och FG 72 Solvåg av Glommen. Den senare båten tycks nästan inte ha fiskat alls, Milton låg upplagd större delen av året (har senare blivit köpt av LL 628 Atlantic AB) och Orion var uppköpt av Valöskär AB. Alla tre båtarna har sannolikt mycket dålig lönsamhet. 2012 var Vikingö också en båt som var över 24 meter. Idag är den ersatt med en mindre båt.

Största räkfiskeföretag i Sverige, landad fångst i ton 2014

Arkö Fiske AB 97,5 (GG 707 Arkö, LL 107 Rimfors)
Fiskeri AB Ingun 83,1 (GG 73 Ingun, GG 980 Danafjord)
Valöskär AB 78,2 (GG 410 Valöskär, GG 504 Orion)
Klingander 57,6 (GG 234 Kennedy, GG 19 Clinton)
Sandefjord Fiske AB 58,0 (GG 781 Sandefjord, LL 578 Svanvik)
Andersson 51,5 (GG 105 Titania, SD 151 Silverön)
LL 207 Nautic 48,3
SD 622 Vanguard AB 47,9
LL 628 Atlantic AB 47,6 (har senare också köpt GG 348 Milton)
SD 437 i Edsvik AB 37,9 (SD 437 Viken)

Största räkfiskebåtar i Sverige, landad fångst i ton 2014

GG-410 Valöskär 74,7 ton (Valöskär AB)
GG-707 Arkö av Dyrön 48,8 ton (Arkö Fiske AB)
LL-107 Rimfors 48,7 ton (Arkö Fiske AB)
GG-73 Ingun 48,5 ton (Fiskeri AB Ingun)
LL-207 Nautic 48,3 ton
SD-662 Vanguard 47,9 ton (SD 622 Vanguard AB)
GG-234 Kennedy 46,6 ton (Klingander)
SD-437 Viken av Edsvik 37,9 ton (SD 437 i Edsvik AB)
SD-248 Axö 35,3 ton
GG-980 Danafjord 34,6 ton (Fiskeri AB Ingun)
SD-623 Dagny 33,5 ton
LL-1248 Saibon av Kungshamn 31,3 ton
SD-511 Eros II 31,0 ton
SD-416 Nippon 30,4 ton
GG-781 Sandefjord 30,1 ton (Sandefjord Fiskeri AB)
GG-105 Titania 30,0 ton (Andersson)
SD-578 Vikingö-Nord 29,3 ton
SD-278 Brattvåg 28,9 ton
LL-578 Svanvik 27,9 ton (Sandefjord Fiskeri AB)
SD-286 Listerö 23,6 ton
SD-341 Sundland II 23,6 ton
SD-539 Gryning 23,4 ton
LL-775 Rio 22,6 ton
SD-262 Carona 22,3 ton
SD-191 Silverön 21,5 ton (Andersson)
SD-748 Odderö 20,7 ton
LL-497 Zaida af Fisketången 20,0 ton

27 båtar landade över 20 ton räkor. Av dessa var 10 båtar mellan 12 och 18 meter långa, 9 båtar mellan 18 och 24 meter samt 8 båtar längre än 24 meter. 5 båtar längre än 24 meter finns alltså inte med bland de som landade mest medan samtliga båtar utom 2 mellan 18 och 24 meter finns med (det finns numera 11 båtar mellan 18 och 24 meter). Av totalt 16 båtar mellan 12 och 18 meter hörde 10 stycken till de som landade över 20 ton.

Av de båtar som landade mer än 30 ton (totalt 16 båtar) var 7 stycken längre än 24 meter, 5 stycken mellan 18 och 24 meter samt 4 stycken mellan 12 och 18 meter.

De båtar som ägs av företag som äger fler än en båt är numera 14 stycken. Av dessa är 9 stycken över 24 meter, 4 stycken mellan 18 och 24 meter samt 1 mellan 12 och 18 meter lång. Med den nya ordningen i räkfisket är det troligt att 5 av de som är längre än 24 meter kommer att användas i extremt liten omfattning. Dessutom kan ju Solvåg i praktiken räknas bort som räkbåt, så 6 stycken av 13 stora båtar lär i praktiken försvinna från svenskt räkfiske. En har dessutom redan försvunnit och kvar blir då bara 6 stycken som är längre än 24 meter. Mer än en halvering av antalet stora båtar alltså. När det gäller båtarna mellan 18 och 24 meter kan två båtar tänkas försvinna, dels GG 19 Clinton och kanske också SD 578 Vikingö Nord då den senare båten plågats av olönsamhet under en rad år. En båt mellan 12 och 18 meter kan tänkas försvinna, SD 151 Silverön.

Vid en studie av siffrorna visar det sig också att det motstånd mot individuella överförbara fiskerättigheter som finns i norra Bohuslän delvis drivs av stora räkfiskare som inte alls ägnar sig åt det som traditionellt kallas kustnära småskaligt fiske. Detta gäller exempelvis Janne Hellberg som äger SD 511 Eros II. Det handlar om fiskare som inte kommer att omfattas av de kvoter som avsätts för det kustnära fisket utan de hamnar i samma grupp som alla andra stora fiskare.

5 mindre båtar fiskar främst i Gullmarsfjorden. De omfattas redan av ett separat regelverk och har separata tillstånd för det fisket. Förutom dessa fem båtar finns ytterligare 19 båtar som är kortare än 12 meter och som kan tänkas hamna i gruppen av fiskare som hamnar i ett speciellt kustsegment. Båtar under 12 meter landade ungefär 70 ton räkor år 2014. Det ger en antydning om var kustkvoten skulle kunna hamna, dvs 100-200 ton om hänsyn också tas till nya fiskare som vill in i det kustnära fisket. Endast nån enstaka av dessa små båtar kommer sannolikt att försvinna.

Som jag skrev tidigare så kan vi anta att 6 båtar över 24 meter, 2 båtar mellan 18 och 24 samt en båt mellan 12 och 18 meter försvinner i stort sett omedelbart om individuella överförbara fiskerättigheter (TFC) införs. Det är 9 båtar. Minst 25 båtar behöver försvinna så det återstår 14 stycken och de som försvinner utöver de 9 tidigare nämnda är sannolikt relativt stora båtar som fiskar ytterst lite räkor. Exempelvis sådana båtar som SD 451 Ferder 3 (vars ägare, Robert och Charles Olsson är hårda motståndare till TFC), eller SD 562 Kragerö. Riktigt stora båtar som fiskar ner mot 30 ton och under det är andra båtar som kan tänkas försvinna. Exempel på såna båtar (utöver de stora båtar som redan nämnts) är LL 1248 Saibon, LL 497 Zaida och LL 775 Rio.

Försvinner det 25 båtar lämnar det kvar 13 båtar (utöver de under 12 meter), vilket på sin höjd innebär 5 båtar över 24 meter långa, 4 båtar mellan 18 och 24 meter och 4 båtar kortare än så. På sikt är detta sannolikt också för många båtar. Jämför vi med Danmark finns där 11 båtar med lite större räkfiskerättigheter, men nästan allt fiskades av 9 båtar år 2014. Dessutom finns det 13 båtar med små rättigheter motsvarande vad de små svenska båtarna under 12 meter fiskar. De flesta av båtarna med små räkrättigheter i Danmark fiskar dock inga räkor alls utan hyr ut rättigheterna.

Danmark har en dubbelt så stor räkkvot som Sverige och det betyder sannolikt att antalet räkfiskebåtar över 18 meter i Sverige inte bör vara fler än 6 stycken med kanske 4 stycken mellan 12 och 18 meter. Detta skulle ge de större båtarna cirka 200-250 ton var och de mindre 100-150 ton var. För att sådant fiske ska kunna vara lönsamt och gå rätt till måste det oundvikligen kombineras med kräftfiske.

Med de landningssiffror som svenska räkfiskebåtar redovisar idag kan ingen svensk räkfiskebåt vara lönsam om fisket gick rätt till. De nio danska båtar som fiskat större delen av den danska räkkvoten, som är dubbelt så stor som den svenska, landade mellan 100 och 400 ton räkor år 2014. De som landade neråt 100 000 ton har utöver räkorna också fiskkvoter. Inga svenska båtar har några större fiskkvoter i Västerhavet.

Effekterna av ett införande av TFC inom räk- och kräftfisket är sannolikt försumbara vad det gäller det kustnära fisket om en särskild kvot avsätts för detta fiskes räkning på samm sätt som i det pelagiska fisket. Däremot kommer antalet båtar som fiskar på räkkvoten ute till havs sannolikt mer än halveras. Detta drabbar i förts hand de båtar som har svårt att få ekonomin att gå ihop och som inte har alternativa fiskerimöjligheter, dvs båtar som inte ingår i. De som är mot TFC är främst fiskare i norra Bohuslän, dock inte de allra minsta utan de som är stora räkfiskare. I Göteborgsområdet där antalet företag i räkfisket redan börjat minska är de flesta för införande av TFC.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

PS. Alla siffror i detta inlägg är från SVT. De stämmer inte med de siffror jag själv erhållit från Havs- och vattenmyndigheten.

Advertisements