Irvin & Johnson

Inlägg nr 15 av 15 i serien Svenskt fiske i avlägsna vatten

På Tegnérkyrkogården i Växjö finns en liten obetydlig gravsten som upptar namnet C. O. Johnson samt födelse och dödsdata 21/3 1867 – 25/6 1949. Det fullständiga namnet på personen i graven är Carl Ossian Johnson och han föddes på bondgården Skärvet i Växjö.

Carl Ossian Johnson rymde som elvaåring till Karlskrona för att försöka få arbete. jan var dock för ung att ta mönstring i den svenska marinen så han återfördes därför till hemmet i Småland. När han blev 13 år fick han dock mönstra på ett fartyg i Malmö hamn med tillstånd av föräldrarna.

Han kom så småningom på en verklig långfärd till Sydafrika. Han upplevde livet i Kapstaden och naturen i Kaplandet mycket starkt och rymde från båten därnere. Han återvände dock senare till Sverige men reste på 1890-talet till Amerika med sin dåvarande fru och etablerade sig som tvåltillverkare. Han återvände dock senare till Sydafrika igen och etablerade sig som cykelmakare i Durban. Han slog sig dock snart på fiske då han upplevde att fisk saknades som mat. Han importerade modernare fiskeredskap från Sverige och Göteborg.

Berea

Berea

Från Sverige köpte Carl Ossian Johnson (Charles Ocean Olsson) år 1903 fiskebåten Berea utrustad på modernaste vis och fångsterna mångdubblades. Berea byggdes på Garns varv (också Eckerna) i Lödöse och tycks ha förts av C.O. Johnson och ett par andra ner till Sydafrika. Det var en ångtrålare av trä. Tre år senare köptes ännu en svensk trålare vid namn Bluff som tycks ha anlänt 1907 till Sydafrika. Också det en ångtrålare av trä. Återigen efter att ha seglats ner av Johnson med två andra partners och delägare. 1910 köptes ytterligare en fiskebåt från Sverige och tillsammans med George Irvin från Skottland bildades bolaget Irvin & Johnson Ltd (ibland Erwin & Johnsson eller Irwin & Johnson).

1912 kom ytterligare en svensk fiskebåt till Sydafrika för att bedriva fiske. Det var kuttern Boy Russel som 1911 köpts av ett fiskelag på Knippla där bland annat Edvard Bengtsson ingick. Sannolikt var också en man vid Dahlberg delägare då han ska ha varit skeppare ombord på Boy Russel. Det första halvåret fiskade båten i svenska vatten efter att den utrustats med motor, men 1912 bar det av ner till Sydafrika där båten såldes till Gelcer & Co i Kapstaden samma år för att två år senare säljas till Hesselman & Co i Lüderitz i nuvarande Namibia. 1917 köptes Boy Russel av Irvin & Johnson och de ska ha ägt båten till 1956 då den skrotades. En del källor uppger dock att Boy Russel köptes av Irvin & Johnson redan 1912.

Carl Ossian Johnson

Carl Ossian Johnson

Irving & johnson blev också delägare i det av Richard Irvin & Sons ägda Southern Sealing & Whaling Company Ltd. Richard Irvin var far till George Irvin. George Irvin och hans far hade redan 1903 via bolaget African Fishing & Trading Company i North Shields i England investerat i fiskebåtar för Sydafrika. Två ståltrålare byggda i England. 1911 köpte Southern Sealing & Whaling fartyget Restitution som var det första fartyg som utrustades för att vara ett fabriksfartyg. Southern Sealing & Whaling köptes av Lever Brothers (numera Unilever) år 1919.

Inkomsterna var enorma inom firmans båda verksamhetsområden. Överskottet investerades i firman, som nu var en av södra halvklotets mest betydande. 1921 delades dock företaget i två delar. Valfångstverksamheten bröts ut i det nya företaget Kerguelen Sealing & Whaling Co Ltd. Detta företag köpte sitt första fabriksfartyg, Tafelberg, år 1930. Johnson köpte ut Irvins andel i Irvin & Johnson år 1925.

Nerine

Nerine

En ångtrålare från Irvin & Johnson, Nerine, fångade 1938 en fisk som omedelbart blev en vetenskaplig sensation. Det var den först kvastfening (coelacanth) som rapporterats. En fiskgrupp som fram till dess hade ansetts utdöd sen miljoner år tillbaka.

Johnson hade besökt hemlandet vid flera tillfällen och 1939 kom han än en gång hem. Andra världskriget bröt ut och han blev instängd här. Amerikanerna rekvirerade hans flotta för krigiska ändamål och Johnson erhöll en blygsam lön tills dess rekvisitionen skulle regleras efter kriget. Hans firma reorganiserades och amerikanska staten betalade sin skuld med 19 Mkr. Men Johnson var för gammal för att än en gång starta på nytt. 1949 dog han i Sydafrika och aktiemajoriteten företaget såldes till gruvbolaget Anglo-Transvaal.

George Irvin

George Irvin som hade J.W. Lundberg som skeppare. År 1954.

Så sent som 1954 tycks Irvin & Johnson (I & J) ha haft svenskar anställda då en J.W. Lundberg vars skeppare ombord på företagets trålare George Irvin det året. Företaget finns än idag och bedriver forfarande fiskeriverksamhet plus fiskindustri. Det ingår i en större koncern vid namn AVI Ltd som äger 75% av aktierna. Anställda äger 5% och chefer i företaget resten.

I & J äger idag bland annat trålarna Boronia på 1 923 bruttoton, Bluebell (1 917 bt), Foxglove (771), Flame Thorn (803), Fuchsia (768), Freesia (768), Forest Lily (771), Stevia (801), Nerine (752) och Lobelia (1 052). 1999 hade företaget 40 fiskebåtar. idag är antalet båtar betydligt lägre. Fiskeriverksamheten i företaget har cirka 1 100 anställda idag och hela företaget har 5 000 anställda. Det är landets största djuphavsfiskeföretag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Serienavigation<< Fiske i Senegal och Guinea-Bissau på 1970-talet
Advertisements