Färre fiskebåtar

Antalet fiskebåtar i Sverige fortsatte minska under 2014, från 1 362 till 1 350. Bruttotonnaget minskade dock inte utan ökade marginellt från 29 169 till 30 412.  I princip handlar det om att en enda båt, GG 505 Polar, lett till ökningen av bruttotonnaget. Sveriges största fiskebåt vad det gäller bruttotonnage och motoreffekt. För de flesta fisken i Sverige krävs nån typ av tillstånd och antalet som har olika typer av tillstånd varierar mycket kraftigt mellan olika fisken.

Antal särskilda tillstånd av olika typer 2014

Tillstånd för fiske efter torsk i Östersjön 250
Särskilt tillstånd för fiske med vissa redskap i N, S och K (effort) 93
Konsum, norsk ekonomisk zon 6
Särskilt tillstånd för kräftfiske med bottentrål försedd med artsorterande rist 93
Tillstånd att fiska havskräfta med bur 96
Tillstånd att bedriva fiske efter räka 62
Tillstånd att tråla räka i Gullmarsfjorden 5
Räka, norsk ekonomisk zon 18
Tillstånd att bedriva fiske efter ål 236
Tillstånd att bedriva fiske efter siklöja med partrål i kustvattenområdet 35
Tillstånd att bedriva fiske efter sill/ skarpsill i de infl. trålområdena i Östersjön 10
Tillstånd att bedriva fiske efter mussla med redskap som släpas efter fartyg 0
Tillstånd att fiska snäcka med bur 1
Pelagiska tillstånd 34
Regional tilldelning pelagiska tillstånd 13

Källa: Havs- och vattenmyndigheten (HaV)

När det gäller de redovisade tillstånden i tabellerna ovan så är det en kraftig överetablering räkfisket. HaV har uppgett att den är omkring 40% i en rapport nyligen. Frö kräftfisket med rist eller med bur är den omkring 20% enligt samma rapport och för fisket som regleras genom effortsystsmet är överkapaciteten också cirka 20%. När det gäller effortsystemet, kräftfisket och räkfisket finns det en ganska stor överlappning då många båtar ingår har alla tre tillstånden, Förändringar vad det gäller förvaltningen på dessa områden är nödvändiga och de bör resultera i en kraftig minskning av antalet fiskebåtar. I räkfisket bör kanske så många som hälften av båtarna försvinna (det är ungefär 30 st), i kräftfisket med rist ett 30-talet och i effortsystemet ett 30-tal. Sammanlagt innebär det att det kanske måste försvinna ett 60-tal fiskebåtar totalt eftersom många båtar har alla tre tillstånden.

För torskfisket i Östersjön gäller att många båtar inte utnyttjar sin kvot då kvaliteten på torksen är dåligt och det därför inte lönar sig att fisk den. Mindre än hälften av den svenska kvoten fiskas upp.

Kvotutnyttjandet i fisket i Västerhavet är också dåligt vad det gäller plattfisk. Detta beror på att torksen styr hur mycket det går att fiska. och torskkvoterna är mycket små. När en båt inte längre får ta upp nån torsk kan den inte heller fortsätta fiska havskräfta utan rist eller plattfisk. Eftersom mycket tyder på att det finns mycket torsk i Västerhavet för närvarande borde torskkvoterna kanske vara större än de är.

Nyetablering inom fisket är idag endast möjligt för torskfiske med garn och krok (Passiva redskap) i Östersjön och det pelagiska fisket. Ålfiske är inte längre tillåtet på den svenska Västkusten och där har en del av ålfiskarn istället fått tillstånd att fiska läppfisk. Läppfisk används för att håll laxodlingar fria från skadedjur, laxlus. Även i siklöjefisket har nyetablering skett, men där har också en tidigare tillståndsinnehavare slutat. Läppfisk är ett samlingsnamn på fiskar som berggylta, blågylta (rödnäbb, blåstråle), stensnultra, grässnultra och skärsnultra. Dessa fiskar är allmänt förekommande i Skagerak. Det är oklart hur detta fiske gått, men i Norge är det ett lönsamt småskaligt fiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Årsredovisning, Färre fiskebåtar, Fiske, Läppfisk, Fiskebåtar, Räka, Kräfta, Torsk, Siklöja, Efforttillstånd