Bryngeld Fiskeri – Sverige och Finland

Flera svenska fiskeriföretag har expanderat till Danmark, exempel på det är Astrid Fiske AB och Fiskeri AB Ginneton. Andra har helt slutat med fiskeriverksamhet i Sverige, men har moderbolaget kvar, det gäller exempelvis Themis Fiskeri AB och Stella Nova Fiskeri AB. Ytterligare några har flyttat fiskeriverksamheten till Tyskland.

Familjen Bryngeld som äger Bryngeld Fiskeri AB har istället expanderat till Finland där familjen äger AB Kotka Fiskeri OY, ett dotterbolag till Bryngeld Fiskeri AB. I styrelsen för Bryngeld Fiskeri AB sitter Thomas Bryngeld, Lars-Uno Bryngeld och Urban Bryngeld och i AB Kotka Fiskeri OY återfinns Thomas och Lars-Uno Bryngeld samt Karl Henry Kristian Törnqvist. I Sverige äger familjen också Bryngeld Fishery AB och Bryngeld Fiskeri AB har dotterbolaget Sunbeam Fishery AB.

Bryngeld Fiskeri AB äger den största fiskebåten som seglar med svensk flagg, GG 505 Polar på 1 211 bruttoton. AB Kotka Fiskeri Oy äger för sin del den största fiskebåten som seglar med finsk flagg, FIN 1125T Windö på 526 bruttoton. Dess två båtar används främst för pelagiskt fiske av sill och skarpsill. Den ena på svenska kvoter och den andra på finska. I Sverige äger företaget också GG 44 Runavik på 273 bruttoton, en båt med torskfisketillstånd i Östersjön. GG 50 Runafjord som också är upptagen i skeppslistan har skrotats.

Förutom Runavik har familjen Bryngeld enligt uppgift också tänkt att använda Windö för torskfiske i Östersjön, men på grund av det dåliga priset fiskare för närvarande får på torsk så har det inte blivit nåt torskfiske för de två båtarna så här långt. Det låga priset för torsk fiskad i Östersjön beror på dålig kvalitet, den är mager och har för mycket sälmask. Följden har blivit att torskkvoten i Östersjön inte fiskas upp.

För torsk finns inte individuella överförbara fiskerättigheter i Sverige och i Finland finns inga individuella överförbara fiskerättigheter alls (kallas enhetsvisa fiskekvoter i finsk debatt) men det förs en diskussion om att det ska införas. I år har de finska sill- och skarpsillskvoterna i praktiken (sill = strömming, skarpsill = vassbuk) redan fiskats upp (förutom i Bottenhavet/Bottenviken) vilket väl kan tyda på att det finska pelagiska fisket har problem med både överkapacitet och olympiskt fiske (först till kvarn …). Det är just de problem som individuella fiskerättigheter löser. För att det småskaliga fisket inte ska drabbas måste dock en del av den totala finska kvoten avsättas för sådant fiske. Dessutom måste det från början finnas begränsningar av hur mycket en enskild ägare/båt får inneha.

Hösten 2014 fanns inte någon GG 505 Polar så hur stora fiskerättigheter båten har i Sverige har jag ingen koll på då de senaste uppgifterna jag har är från oktober 2014. I Sverige finns ingen ständig uppdatering av sådana uppgifter med offentlig redovisning som i Danmark. Naturligtvis borde det finnas då fisken är en gemensam resurs och vi alla därför självklart har rätt att veta hur och av vilka denna resurs förvaltas. Därför borde individuell landningsstatistik och innehavda fiskerättigheter också redovisas offentligt precis som i andra nordiska länder som Danmark, Norge, Island, Färöarna och Grönland.

Hösten 2014 fanns bara 175 ton skarpsill i Skagerak (2,3%) upptaget på Bryngelds via GG 318 Dyning som de då ägde. Helt klart är att Bryngeld Fiskeri och GG 505 Polar har egna fiskerättigheter i Sverige och framåt hösten får jag möjlighet att redovisa dem.

Bryngeld Fiskeri AB omsatte 38 miljoner SEK år 2014 och hade bokförda tillgångar på 51 milj SEK vid årets utgång. Antalet anställda var 11 personer. AB Kotka Fiskeri OY hade 2 anställda och omsatte 1,4 miljoner EUR år 2014. Bryngeld Fishery AB tycks sakna verksamhet.

FIN 1125T Windö

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Ett svar på “Bryngeld Fiskeri – Sverige och Finland”

Kommentarer är stängda.