Regeringens budget om fisket

Det finns en massa i regeringens budet som handlar om fiske. Ska här bara citera några viktiga saker som bland annat klargör det positiva med införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket och de problem som fortfarande finns i andra fisken. Enligt regeringen har utvecklingen varit mycket positiv i det pelagiska fisket:

Överkapacitet i fiskeflottan, såväl i EU som globalt, bedöms vara en av de viktigaste orsakerna till bristande måluppfyllelse av den gemensamma fiskeripolitiken. I det svenska pelagiska fisket har ett system med överförbara fiskerättigheter funnits under ett antal år. Havs och vattenmyndigheten, i samråd med Jordbruksverket, fick under 2014 i uppdrag att bedöma effekterna av systemet. Analysen inkluderar effekterna på kapacitetsreduktion, lönsamhet, småskaligt kustnära fiske samt olika regioners utveckling. I rapporten framkommer det att införandet av överlåtbara fiskerättigheter inom det pelagiska systemet har lett till en strukturomvandling i det pelagiska fisket. Flottkapaciteten har minskat med en ökad lönsamhet som följd för de största fartygen. De effekter som har redovisats i det pelagiska systemet efter införandet av överlåtbara fiskerättigheter bedöms ligga i linje med målen för införandet av systemet.

I samband med framtagandet av havs- och fiskeriprogrammet (2014–2020) har en för analys genomförts under 2014 av balansen i det svenska fisket mellan tillgängliga resurser och fiskeflottans kapacitet. Analysen visar att det råder en obalans i form av överetablering i förhållande till tillgängliga fiskemöjligheter för de större fartygen inom räk-, torsk- och kräftfisket.

De totala fångsterna (landad vikt) i svenskt fiske har, från att ha legat på över 200 000 ton 2008, gradvis sjunkit till 166 000 ton 2014. Värdet för den landade vikten 2014 var drygt 1 miljard kronor. På senare år har den landade mängden fångst minskat stadigt genom minskade kvoter. Under 2008–2014 har den landade vikten sjunkit med 22 procent och värdet har minskat med 9 procent. Att värdet inte har fallit lika mycket i förhållande till den landade vikten kan förklaras med att ett flertal arter har ökat i pris, framförallt i det pelagiska fisket men även räka och kräfta har stigit i pris. Efter 2013 har dock priset på räka fallit drastiskt. Priset på torsk har gått ned kraftigt, vilket har påverkat det småskaliga fisket negativt där det utgör en stor del avdet totala landningsvärdet. Under 2014 har den landade kvantiteten torsk fortsatt att minska från den redan låga nivån 2013.

För den svenska fiskeflottan har förädlingsvärdet ökat totalt från 2008 till 2013 med drygt 15 procent. En kraftig ökning skedde från 2013 till 2014, mätt i värdet av miljoner kronor och i förhållande till antalet anställda. Den kraftiga ökningen anses främst bero på förändringarna i det pelagiska systemet. Utvecklingen av lönsamheten skiljer sig dock markant åt mellan olika typer av fisken och för olika storlekar på fartyg. Det småskaliga fisket, fartyg under 12 meter med passiva redskap, har låga förädlingsvärden och utgör endast 3procent av den totalt landade vikten. De stora fartygen, över 24 meter med aktiva redskap (t.ex. trål) uppvisade höga och ökande förädlingsvärden under 2012–2013. Dessa värden minskade något för 2014.

När det gäller själva fiskbestånden är utvecklingen i svenska vatten i huvudsak positiv även om problem finns, framförallt kanske i Östersjön:

Utvecklingen visar att antalet bestånd inom biologiskt säkra gränser ökar. För torsken i Östersjön är utvecklingen emellertid fortfarande oroande, vilket innebär att kvoter måste anpassas till dessa förhållanden, liksom fortsatta förvaltningsåtgärder för att förbättra förutsättningarna för torskens beståndsutveckling. Genomförandet av EU:s reformerade gemensamma fiskeripolitik skapar förutsättningar för att nå målen om ett hållbart fiske framöver. Det innebär att ett omfattande arbete med genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken kommer att krävas under kommande år avseende bl.a. förvaltningsplaner samt fastställande av kvoter och TAC till rimliga nivåer.

Utformningen av fiskeripolitiken och beståndsförvaltningen är av betydande vikt för att miljökvalitetsmålen samt målet om god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv ska kunna nås. Effekterna på måluppfyllelsen redovisas under utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård. Den nya fiskeripolitiken innebär en utveckling mot ett mer hållbart fiske, inte bara ur biologisk synpunkt men också ur ett näringslivsperspektiv. Den flexibilitet inom fisket som uppstod genom införandet av det pelagiska systemet anses vara en av förklaringarna till en ökad lönsamhet hos de stora fiskföretagen. Fortsatta insatser inom ramen för kontrollen kommer att behövas, särskilt vad gäller rapporteringsrutiner, övervakning och it-system som ska anpassas till de krav som införandet av landningsskyldigheten medför.

Bedömningen inför 2016 är att nuvarande kontrollregler inom EU måste anpassas till de nya reglerna som är beslutade enligt grundförordningen. Vidare behöver insatser göras under innevarande och kommande år för att informera verksamhetsutövarna om de regelförändringar som införs.

När det gäller framtiden så innehåller dock budgeten mycket lite konkret. Det är mest en mängd fina ord och inget mer:

Regeringens ambition är att främja ett hållbart fiske, såväl i Sverige som globalt. De beslut som fattas ska baseras på vetenskapligt underlag i syfte att säkra en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling. I detta sammanhang ska Sverige vara pådrivande för att de beslut som fattas inom EU leder till en god förvaltning av fiskbestånden.

En bärkraftig fiskeriförvaltning är en förutsättning för att stärka sysselsättningsmöjligheterna inom fisket och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen samt även till att uppnå en god miljöstatus enligt EU:s havsmiljödirektiv.

Genomförandet av EU:s reformerade gemensamma fiskeripolitik förväntas även bidra till att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet om hav i balans. I samband med att regeringen har tagit fram en maritim strategi i syfte att stärka den maritima sektorns konkurrenskraft, håller Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och näringslivet på att ta fram en strategi för yrkesfisket som beräknas vara klar 2016.

För att nå ett hållbart fiske krävs innovativa satsningar för att lösa utmaningarna på området. Utvecklingen av selektiva redskap för att minska oönskade fångster är fortsatt viktig för att underlätta landningsskyldigheten.

Genomförandet av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken som trädde i kraft den 1 januari 2014 har påbörjats, vilket redan har skapat en rad förbättringar för en hållbar förvaltning av fiskbestånden. Det är för regeringen viktigt att de nya åtagandena förverkligas, såsom en ekosystembaserad förvaltning, målsättningen om beståndsstorlek över den som ger maximal hållbar avkastning (MSY), skyldigheten att landa alla fångster av arter som omfattas av fångstbegränsningar (landningsskyldigheten) och att fleråriga förvaltningsplaner antas, samt att Sverige tar tillvara de nya möjligheter till hållbar förvaltning som reformen ger medlemsländerna.

På grund av det arbete som krävs för att genomföra landningsskyldigheten avser regeringen förstärka fiskerikontrollen och föreslår därför att nya medel tillförs Havs- och vattenmyndigheten 2016–2019 för detta ändamål. I arbetet med genomförandet av den reformerade fiskeripolitiken finns stora möjligheter till förenklingar i regelverket för fiskerinäringen, vilka ska tas tillvara. I och med att den nya gemensamma fiskeripolitiken har fått en extern dimension som anger ramarna för EU:s förhållande med tredje länder, skapas möjligheter till ett hållbart fiske, stärkta rättigheter för tredje länder och ökad handel på global nivå.

Från de fomuleringarna är det omöjligt att utläsa vad regeringen kommer att göra åt de problem som finns inom allt svenskt fiske utom det pelagiska fisket med överförbara fiskerättigheter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements