Idag har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) meddelat att de har för avsikt att utreda ett nytt system för fiskeförvaltningen på den svenska västkusten. Detta initiativ skulle naturligtvis ha tagit för länge sen för som det nu är riskerar det demersala fisket (fiske av bottenlevande arter) på västkusten att drabbas av stora problem nästa år på grund av det utkastförbud som införs successivt från den den 1 januari för detta fiske.
I stort sett ingen båt kommer att klara av att följa lagstiftningen framöver om de ska kunna fiska på ett ekonomisk hållbart sätt. Den stora förekomsten av torsk ihop med de små kvoterna på torsk gör att svenska fiskare kommer att ha fiskat upp hela den svenska kvoten på torsk inom några månader. Därefter blir de tvungna att fiska olagligt och slänga ut torsk då de inte får land den om det inte finns nån kvot kvar. Alternativet är att de slutar fiska. Problemet gäller allt demersalt fiske, främst kräftfisket och fiskefisket, men sannolikt även räkfisket under vissa perioder och omständigheter.
Dessutom kommer förvaltningssystemet med ransoner och kollektiva stängningar av fiskemöjligheter inte att fungera ihop med landningskyldigheten, något som Havs- och vattenmyndigheten också konstaterar:
– Vi ser flera svårigheter med att kombinera landningsskyldigheten med vårt nuvarande system att fördela fiskemöjligheter, exempelvis de vecko- och månadsransoner vi har för fisket i Västerhavet, säger Patrik Persson, chef på tillståndsenheten på HaV.
[…]
HaV fördelar i dag fiskemöjligheter med fångstbegränsningar per vecka eller månad (ransoner) för flera arter i Västerhavet. HaV menar att detta system inte är förenligt med landningsskyldigheten. Fördelningen av fiskemöjligheter måste också ta hänsyn till kvoterade arter som fås som avsiktlig eller oavsiktlig fångst i flera olika redskap.
– Om en nationell kvot av en art tar slut tidigt kan det bli så att redskap som fångar den aktuella arten stoppas under resten av året. Ett sådant stopp skulle drabba stora delar av det svenska fisket på västkusten. Ett fördelningssystem bör utformas så att kollektiva redskapsstopp undviks, säger Patrik Persson.
Sedan tidigare har olika utredningar kommit fram till att det finns en överkapacitet i svenskt demersalt fiske med en överetablering av fiskeriföretag. Något som orsakar dålig lönsamhet i fisket och i räkfisket där överkapaciteten är störts också olagliga fiskemetoder såsom uppgradering av fångsten.
Liknande problem fanns tidigare i det pelagiska fisket. Där löstes problemen genom att individuella överförbara fiskerättigheter infördes. Antalet större pelagiska fiskebåtar halverades därefter på några år medan ingen förändring av antalet mindre kustnära fiskebåtar ägde rum.
Den bästa lösningen vore naturligtvis att införa ett liknande system som det pelagiska i det demersala fisket och det är också vad HaV tycks vara inriktade på:
HaV kommer därför att utreda om individuellt tilldelade fiskemöjligheter – med möjlighet till tillfällig överlåtbarhet under året – går att förena med landningsskyldigheten. Ett sådant system måste utformas för att på bästa sätt ta hänsyn till de mål och intressen som finns, exempelvis värnandet om ett småskaligt kustnära fiske.
Tyvärr är de inte inne på att införa ett riktigt system med överförbara fiskerättigheter utan bara ett system med tillfälligt överförbara fiskerättigheter under ett år enligt den modell som de svenska räkfiskarna föreslagit. Ett sådant system kommer inte att lösa problemen med överkapacitet, passiva tillståndsinnehavare och annat som gör det demersala svenska fisket mycket problemfyllt. Istället för ett sådant system som inte löser problemen utan gör att problemen i praktiken blir kvar, om än i något mildare form, så borde myndigheten utreda införandet av ett riktigt system med överförbara fiskerättigheter på samma sätt som det fungerar i det pelagiska fisket.
Att ersätta ett dåligt system med ett annat dåligt system är bra lösning alls, utan bara ett sätt att förhala en verklig lösning ytterligare en period. Till fiskerinäringens nackdel, till yrkesfiskarnas nackedel och till men för förtroendet för fiskerinäringen bland allmänheten. Det bästa vore att omedelbart införa ett riktigt system med indviduella överförbara fiskerättigheter som liknar det som finns i det pelagiska fisket.
För att det ska kunna fungera behöver också kvoterna på torsk i Skagerak ökas. annars fungera inte systemet ändå. Torskkvoten kommer att ta slut tidigt på året och sen måste båtarna ändå kasta ut den torsk de får upp. Att införa utkastförbud/landningskyldighet utan att samtidigt ge yrkesfiskarna möjlighet att följa lagen är att uppmana till olagligheter. De enskilda yrkesfiskarna kommer inte att ha nåt annat val om de vill kunna fortsätt leva på fisket.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Havs- och vattenmyndigheten, HaV, Landningsskyldighet, Utkastförbud, Individuella överförbara fiskerättigheter, ITQ, TFC, Demersalt fiske, Torsk, Kräfta, Skagerak, Nordsjön, Kattegatt
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Ett svar på “Sent omsider får HaV tummen ur vad det gäller fiskerättigheter”
Kommentarer är stängda.