Havets mångfald halverad

En färsk analys som presenterats i tidskriften Sveriges Natur visar att hälften av artrikedomen på Västkustens havsbottnar har försvunnit på sjuttio år.

2004 och 2009 tog Svenska artprojektets forskningsfartyg hundratals bottenprover längs Västkusten för att ta reda på vilka djurarter som lever där. Forskarna kunde också göra en historisk jämförelse, eftersom samma farvatten undersöktes med liknande metoder åren 1921–1938. Redan till sjöss märktes att stora förändringar skett:

Redan under undersökningens gång började man fatta misstanke om att stora förändringar hade skett på havsbotten.

– Många arter hittade vi inte alls, trots att vi visste precis vad vi letade efter, säger Matthias Obst.

Matthias Obs är forskare på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Analyser kunde i efterhand bekräfta det forskarna upplevde redan ute på sjön. På 54 lokaler, där det i den äldre studien samlades in 607 arter, hittades sjuttio år senare bara 254 arter. Utifrån detta material gjorde forskarna sedan en beräkning som visar att bara ungefär hälften (47,2 procent) av artrikedomen återstår.

Det betyder enligt experterna dock inte att det finns mindre liv i havet, räknat i kilon eller antal individer. Tvärtom har havet blivit mer näringsrikt och därmed mer produktivt. Men samtidigt som en handfull vanliga arter har blivit mycket vanligare, har ett stort antal ovanliga arter blivit ännu mer sällsynta eller försvunnit helt. Det en farlig utveckling på lång sikt, menar Matthias Obst i ett uttalande till tidningen Sveriges Natur:

– De sällsynta arterna kanske inte är viktiga för de huvudsakliga funktionerna i ekosystemen i dag, men de är en backup inför framtiden. Om det sker stora förändringar i havet som gör att vanliga arter försvinner, kan situationen räddas av att mer sällsynta arter kliver fram och tar över.

Orsakerna till nedgången i antalet arter kan inte bestämmas i nuläget, men flera tänkbara orsaker finns, såsom bottentrålning, överfiske, övergödning och miljögifter. En kombination av dessa är sannolikt det som gett det mindre trevliga resultatet med minskad artrikedom enligt vad som uppges i en artikel i GP. Trots detta väljer Sveriges Natur att ensidigt fokusera på bottentrålning som orsak. Det är troligt att bottentrålning är en av flera orsaker, men några bevis för att det är den enda orsaken eller ens en av många orsaker existerar inte så Sverige Natur väljer helt oseriöst, ensidigt och skevt att bara peka ut en enda grupp som skyldig, yrkesfiskarna.

Dock menar forskarna enligt GP att det faktiskt kan ha varit värre för tio åren och att utvecklingen kan ha vänt så att antalet arter återigen börjat öka. Något bevis för denna teori har de dock inte.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

Advertisements