Att definiera kustnära fiske

Den vanliga definitionen av småskaligt kustnära fiske som används av svenska myndigheter är följande:

1. Fartygsstorlek. Att fartyget är under 12 meter.
2. Redskapsanvändning. Att fisket bedrivs med passiva redskap.
3. Fiskeresans längd. Att fisket i allt väsentligt utgörs av endygnsresor.
4. Var fisket bedrivs. Att fisket bedrivs inom 12 nautiska mil från kusten.
5. Hemmahamn. Att fisket utgår från en och samma hamn och därmed är
geografiskt bundet.
6. Landsbygd. Att fisket bedrivs från hamnar på landsbygden.
7. Kombinerad verksamhet. Att fisket kombineras med andra fisken eller
annan verksamhet.

Denna definition utgör dock ett problem. Den utesluter exempelvis allt räkfiske, en stor del av det kustnära kräftfisket och det småskaliga snörpvadsfisket. Exakt samma invändningar återfinns i slutrapporten från Samförvaltning Norra Bohuslän om fiskeresursens användning:

En ”snäv” definition enl angivna kriterier 1 och 2 ovan skulle exkludera en stor del av det fiske som bedrivs i liten skala på västkusten, räk- och kräftfiske. Räkfisket bedrivs med bottentrål och i de flesta fall med fartyg längre än 12 meter. Fiskeresorna inom räkfisket kan vara längre än ett dygn och bedrivs ibland längre ut än 12 sjömil. Delar av Bohusläns räkfiske uppfyller övriga kriterier och är i stort förenligt med det fiske EU vill stödja, ett lokalt förankrat, selektivt fiske. Utveckling av trålar för minskad fångst av för liten räka pågår intensivt. Fiskeriverket uppmärksammar utmaningen avseende det småskaliga trålfisket i sin rapport om kustfiske 2010:

”Det föreligger stora svårigheter i att avgränsa och tydligt definiera vad ett småskaligt trålfiske är och vilka fisken och fartyg som ska ingå i segmentet. Trålfisket bedrivs av en samling mycket skilda fartyg som både varierar med avseende på redskap, fartygs- storlek och fiskemönster.” … ”I denna grupp återfinns fartyg som inte uppfyller något av de sju kriterierna och som bedriver sitt fiske långt ifrån hemmahamnen. Dessa fartyg kan omöjligt definieras som småskaligt kustnära fiske. I samma grupp återfinns dock fartyg som om man ser till fiskemönster, lokalt bedrivet och regionalt viktigt fiske rimligtvis borde fall inom ramen för småskaligt kustnära fiske.”

Det vanliga är dessutom att de båtar som ägnar sig åt kustnära fiske fiskar på en mängd olika sätt, vilket vi kan se från den intervjustudie som gjorts med bohuslänska kustfiskare. De exempel som tas upp i intervjuundersökningen är:

  1. Burfartyg 10,4 m. Burfiske efter kräfta som bas. Makrill med garn i maj och ev ytterligare fiske under sommaren. Krabba sommartid. Hummer på hösten.
  2. Lysfartyg 11,99 m. Burfiske efter kräfta januari till oktober. Sill och skarpsill oktober till december. Hummer på hösten.
  3. Garn- och burfartyg under 10 m. Sill med garn vintertid, under våren torsk och krabba, makrill under vår och sommar. Under hösten hummer. Turistisk verksamhet under sommarhalvåret.
  4. Trålare 11,9 m. Varvar räkfiske (40 %) under vårvintern med kräftfiske (60 %) från maj och framåt. Har två fiskdagar för fisk per år.
  5. Garn- och burfartyg, 11,9 m. Torsk med garn utanför Hirtshals januari till april (landar i Danmark). Torsk och rödspätta i svenska vatten april till september. Kräfta från midsommar till hummerpremiären, därefter hummer.
  6. Trål- och burfartyg 9,9 m. Fiske efter kräfta med trål under vintern. Burfiske från och med slutet av februari. Varvar bur- och trålfiske under sommaren.
  7. Lysfartyg 11 m. Kräfta med bur februari till september. Hummer. Därefter sill och skarpsill med snörpvad.

Av de sju exempelbåtarna innefattas bara 2 av den ovan nämnda definitionen av kustnära fiske. Detta på grund av punkt 2 i de flesta fall. Snörpvad som används för sill- och skarpsillsfiske samt bottentrål som används för trålfiske på kräfta och räka räknas inte som passiva redskap. En av exempelbåtarna ingår inte i definitionen då den en längre period fiskar med bas i Danmark. Den uppfyller inte punkterna 3-7 i den använda definitionen för kustnära fiske. Punkt 7 har dessutom inget med kustnära fiske att göra utan är istället ett villkor som innebär att en båt som uppfyller det kravet är en mindre aktiv fiskebåt. Med tanke på det här nämnda är den definition som idag används helt orimlig då i princip allt småskaligt kustnära yrkesfiske på heltid skulle uteslutas.

Mogens Schou som skrivit en rapport (underlag för rapporten Fiskeresursens användning) om svenskt kustnära fiske menar istället att alla båtar under 12 meter ska räknas som småskaligt kustnära fiske. Dessutom menar han att en gräns på 15 meter borde gälla inom räkfisket. För båtar mellan 12 och 15 meter anser han också att regler om fiskeresor med dagliga landningar och längd behövs. Dessutom är det hans uppfattning att det kustnära fisket bör ingå i ett TFC-system. Däremot anser han att mindre aktiva fiskebåtar ska stå utanför ett TFC-system.

Slutrapporten från Samförvaltning Norra Bohuslän föreslår istället en så kallad profil för att avgöra om ett fiske är kustnära eller inte:

Med kustnära fiske avses ett lokalt förankrat fiske som uppfyller högt ställda krav avseende miljö och social hållbarhet. Fisket präglas av kort avstånd från hemmahamn till fiskeplatser, i huvudsak dagliga landningar och ett fiske med anpassade redskap för maximal selektivitet.

Fem kriterier:

  • Selekterande redskap: Att fisket bedrivs med selekterande redskap utifrån känd kunskap och beprövad teknik (vetenskapligt dokumenterad och fastslagen utifrån fiskets särart)
  • Fiskeresans längd: Att fisket i allt väsentligt utgörs av endagsresor och landar fångst minst två gånger per vecka i hemmahamn.
  • Var fisket bedrivs: Inom 12 nautiska mil från kusten.
  • Kustsamhällen: Fisket bedrivs och har sin verksamhetsbas från en hemmahamn på kusten.
  • Kombinerad verksamhet: Fisket är diversifierat eller kombinerat med annan verksamhet.

Även denna definition är orimlig då den utesluter det småskaliga fisket med snörpvad, båtar från små fiskelägen och öar som aldrig landar fisk hemma men opererar hemifrån samt båtar som periodvis fiskar i Östersjön eller med bas i Danmark, dvs långt hemifrån. Det finns ett antal båtar som onekligen är kustfiskebåtar som fiskar enligt dessa mönster. Det finns fiskebåtar med hemmahamn på Donsö eller nån annan ö, men som alltid landar i Fiskebäck, fiskebåtar hemmahörande på nån annan ö men som alltid landar på Öckerö. Några av båtarna som fiskar läppfisk har Almösund på Tjörn som hemmahamn men fiskar egentligen från Fiskebäck osv Det innebär att den definition som tagits fram i norra Bohuslän inte heller duger för att definiera kustnära fiske.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements