Möte om danskt industrifiske

Idag ska jag på ett möte i Köpenhamn om dansk industrifiske.Industrifiske kallas på svenska ofta foderfisk och handlar om fiske för tillverkning av fiskmjöl och fiskolja. Den helt dominerande delen av detta fiske sker utanför Peru och Chile i Sydamerika md produktionen i samma länder, men även Danmark är en stor industrifiskenation och en stor exportör av fiskmjöl, fiskolja och foder tillverkat därav. Fodret används till fiskodling, svimuppfödning och som annat djurfoder. Mötet ordnas av Dansk Havne och Marine Ingredients Danmark som organiserar fiskmjöls- och fiskoljebranschen. De skriver så här om dagens möte:

Danmark er verdens 4. største eksportør af fiskemel og næststørste eksportør af fiskeolie. Med en samlet eksportværdi på 3,5 mia. kr. er Danmark ubestridt Europas førende producent. Globalt er både fiskemel og fiskeolie højt efterspurgte produkter, hvilket giver branchen særdeles gode udviklingsmuligheder.

Danmark er EU’s største industrifiskenation. Kortlivede arter som tobis, sperling og brisling udgør en betydelig del af dansk fiskeri. Industrifiskeriet bidrager til en væsentlig del af økonomien i de større fiskerihavne, og sektoren er medvirkende til vækst, udvikling og arbejdspladser i en række kystsamfund.

”Branchen vil have stor gavn af en samlet national strategi for industrifiskeriet. Med fokus på at styrke råvaregrundlaget, optimere værdikæderne og sikre erhvervet optimale rammevilkår. Yderligere vækst er inden for rækkevidde”, siger Anne Mette Bæk Jespersen, direktør for Marine Ingredients Denmark.

Fiskeriets rammevilkår

Fiskeriet er et væsentligt job- og skattegrundlag i flere kommuner. Derfor er forudsigelige rammer et naturligt ønske. Viljen til erhvervsfiskeri er også fokus på langsigtede forretningsplaner.

Rammerne for industrifiskeriet er uforudsigelige og præget af store udsving i kvoter, restriktioner i tilladte fangstområder og restriktiv forvaltning. Det betyder blandt andet, at kvoterne ikke bliver udnyttet. Erhvervet og Danmark går derved glip af en betydelig indtjening. Dertil kommer restriktiv EU-regulering knyttet til foder- og fødevareproduktion, som hæmmer branchens udviklingsmuligheder og den bedste udnyttelse af råvarerne.

”Udgangspunktet for Danske Havne er, at hvad der er godt for havnenes kunder, er godt for havnene. Gode rammevilkår for fiskere og forarbejdningsindustri har en afsmittende effekt på fiskerihavnene,” siger Gitte Lillelund Bech, direktør for Danske Havne og fortsætter: ”Da der er megen følgeindustri i fiskeriet, vil gode rammevilkår for fiskeriet have betydning i flere led.”

Den fisk som fiskas i danskt industrifiske är främst skarpsill (brisling) och tobis men också blåvitling, vitlinglyra (sperling), taggmakrill (hästmakrill), trynfisk (havgalt) och lodda (vid Grönland). Även för svenska företag och fiskare har det danska industrifisket och dess villkor betydelse.

Flera svenska fiskeriföretag hör till de största inom det danska industrifisket (främst Astrid Fiske och Themis Fiskeri) och en mycket stor del av fisklevereranserna till en av de stora producenterna av fiskmjöl och fiskolja, FF Skagen, kommer från svenska fiskebåtar. Totalt är 7 svenskägda fiskeriföretag på olika sätt aktiva i det danska industrifisket, medan ett 20-tal svenskflaggade levererar skarpsill och tobis till FF Skagen.

Såväl Astrid Fiske och Themis Fiskeri hör hemma på den lilla ö i Göteborgs norra skärgård där jag är född. Rörö med 260 invånare varav kanske 100 i yrkesverksam ålder. De två företagen sysselsätter cirka 20 svenskar i sitt danska fiske, en stor del av dessa är från Rörö. Astrid Fiske har ytterligare cirka 10 anställda på sin svenskflaggade pelagiska fiskebåt som också fiskar industrifisk i viss utsträckning. De två företagen står alltså för en stor del av sysselsättningen på ön. Vad som beslutas och sägs om danskt industrifiske är alltså i högsta grad väsentligt för Rörö såväl som för Öckerö kommun och svenskt fiske i sin helhet. Astrid Fiske har dessutom ytterligare en danskflggad båt som dock i huvudsak har dansk besättning.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements