Under 2009 infördes fiskeregleringar i delar av Kattegatt i syfte att skydda torsken. Bland annat stängdes ett stort område i södra Kattegatt helt för fiske, och åtgärderna kan ha haft en positiv effekt på fiskbestånden. Men det finns egentligen inga belägg för att så är fallet. Däremot vet vi att trålfiskeförbud har positiva effekter på lång sikt. i Öresund har trålfiske varit förbjudet sen 1930-talet. Där finns betydligt mer livskraftiga torskbestånd än någon annan stans runt Sveriges kuster.
Rött område: permanent fiskeförbud, grönt område: endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna. All trålning förbjuden lekperioden 1 jan-31 mar. Blått område: Endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna under lekperioden 1 jan-31 mars, gult område: Endast selektiva redskap som inte fångar torsk tillåtna under lekperioden 1 feb – 31 april.
Fiskeriorganisationer ligger dock i förhandlingar med de svenska och danska regeringarna för att luckra upp fiskeförbudet i södra Kattegatt. Flera organisationer och myndigheter som ingår i Kattegatts kustvattenråd skrev därför innan jul en skrivelse till svenska regeringen om att samarbeta över gränserna och använda den lagstiftning som finns för att skydda ekosystemet i Kattegatt.
I skrivelsen, som är adresserad till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och miljöminister Åsa Romson, konstateras att ekosystemet i Kattegatt, där bland annat torsken spelar en viktig roll, behöver skydd och ansvarsfull förvaltning.
– I Sverige har vi en rad miljömål och flera lagstiftningar, bland annat EU:s havsmiljödirektiv, som bör användas för att skydda det känsliga ekosystemet i Kattegatt. Vår uppmaning till regeringen är samarbeta med den danska regeringen, arbeta över departementsgränserna, och använd de verktyg som finns inom respektive lagstiftning för att skydda torsken och den känsliga bottenmiljön utanför Laholmsbukten, säger Henrik Oretorp (C), ordförande i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott, Halmstads kommun.
I själva verket argumenterar de undertecknande organisationerna i skrivelsen för ett utökat fiskeförbud då de inte vill tillåta kräftfiske med rist under de tider det nu är tillåtet:
De allra flesta svenska trålfiskare använder en rist i sina trålar vilket minskar bifångsten av torsk. Det är mycket positivt med selektiva redskap och önskan är självklart att de danska fiskarna ska följa Sveriges goda exempel. Dock orsakar fortfarande trålningen stor skada på bottenhabitaten, det som utgör grunden för hela ekosystemet. Att stänga vissa områden under torskens lekperiod och sedan öppna upp dem för fiske med bottentrål skyddar inte habitaten som torsken leker i och det kan därför argumenteras att de åtgärderna inte följer varken miljömålen, havsmiljödirektivet eller ekosystemansatsen.
I december 2015 gav regeringen på grund av diskussionerna kring fiskeförbudet i södra Kattegatt och en fråga i riksdagen från Jens Holm om detta förbud direktiv till Havs- och vattenmyndigheten om fiskeförbudsområden, skyddade marina områden (MPA) med mera:
Havs- och vattenmyndigheten ska analysera om områden med mjukbotten i Kattegatt innehåller livsmiljöer eller arter som möter kriterierna i Ospars eller Helcoms listor över hotade eller minskande arter och habitat. I det fall myndigheten bedömer att så är fallet ska myndigheten vidare värdera om bevarandevärdena är sådana att områden är lämpliga att rapportera som Marine Protected Areas (MPA) till Ospar och Helcom. Myndigheten ska även redovisa ett förslag till process för fortsatt arbete med bevarandeåtgärder i relevanta områden, inklusive en bedömning av ekonomiska konsekvenser. I genomförandet av uppdraget ska hänsyn tas till den pågående processen mellan Sverige och Danmark om skydd av torsken i Kattegatt.
Detta uppdrag ska redovisas senast i oktober 2016.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kattegatts kustvattenråd, Fiskeförbud, Trålfiskeförbud, Åsa Romson, Sven-Erik Bucht, EU:s havsmiljödirektiv, Bottentrålning, Fiske, Demersalt fiske, Kattegatt, Halland, Skåne, Torsk, Kräfta, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.