Överförbara kvoter och selekterande redskap löser problem med strypkvoter

EU parlamentets fiskerikommitte (PECH) har skrivit en rapport om hantering av strypkvotsproblematiken med rödspätta i Östersjön som utgångspunkt. Strypkvoter är kvoter för arter som ofta fås som bifångst i annat fiske eller som främst fiskas i ett blandat fiske och som sätter begränsningar även för hur mycket annat som kan fiskas. det handlar om arter där kvoterna är låga, men mycket fångas ändå. Rödspätta är i Östersjön en art där de kvoterna riskerar sätta stop för annat fiske efter att landningsskyldigheten införts om inga åtgärder vidtas.

Rödspätta

Rödspätta

Vidtas inga åtgärder kommer yrkesfiskarna tvingas sluta fiska andra arter om exempelvis torsk långt innan kvoten fiskats uppe. Alternativt får de olagligt slänga ut fångad rödspätta.

Enskilda fiskare har ofta en alldeles för liten rödspättekvot och det finns enstaka länder som inte har någon kvot alls. Eftersom rödspätta fås som bifångst vid exempelvis torskfiske är detta ett stort problem i många länder slår rapporten fast. Det kan lösas någorlunda med kvotbyten mellan länder och kvotbyten mellan fiskare, men i förlängningen kommer detta inte att låt sig göras om inte flexibiliteten i systemen och selektiviteten i fisket ökas ytterligare.

Rapporten fastslår att det hela kan lösas genom en rad strukturella åtgärder såsom permanent omfördelning av kvoterna mellan länder och/eller tillfälliga byten av kvoter liksom ökad flexibilitet mellan fiskebåtar, ändrade fiskemönster så att områden där stora bifångster av rödspätta tas undviks vid sådana tillfällen. Men det viktigast medlet för att lösa problemet med rödspätta som strypkvot i Östersjön är enligt rapporten mer selektiva redskap. De exemplifierar detta med två trålar som sorterar ut rödspätta från torsken och minskar rödspättefångsten ganska rejält.

På Västkusten finns ett liknande problem som med rödspättan i Östersjön. Fast omvänt, i Västerhavet är det torsken som är problemet och som riskerar att fungera som strypkvot. Torskkvoterna är små i Västerhavet och det har redan idag som konsekvens att kvoterna för plattfiskar som rödspätta, för en del andra torskfiskar och kräfta inte fiskas upp. Det pågår på Västkusten försök med trålar och ristar som ska sortera bort fisken och behålla plattfisken för att lösa en del av problemet. Med de veckoransoner och den obefintliga flexibilitet som finns idag så förvärras dessutom problemet.

Ett fiskeriförvaltningssystem måste göra det möjligt att anpassa fisket, byta fiskemetoder och byta kvoter/fiskerättigheter för att minimera de faktiska utkasten. Det gäller inte för det förvaltningssystem som idag finns inom det demersala fisket i Sverige.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements