Bassholmens guanofabrik

Inlägg nr 5 av 15 i serien 1800-talets sillperiod

Vid mitten av 1800-talet kom Jacob Johansson (1821-82), som då var ägare av Bassholmen invid Bokenäset och Skaftö, att bli en storredare med intressen i flera segelfartyg. Han satsade också på skeppsbyggnad. När han dog ärvdes gården och ön av hans son Johan Alrik Johansson. Denne övertog också faderns rederiverksamhet. Han var i likhet med sin svärfar, redaren Carl Ödman i Fiskebäckskil, också en aktiv politiker. Dock inte på riksnivå som svärfadern.

Skandinaviska guanofabriksaktiebolaget grundades 1894 med Johan Alrik Johansson och Carl Ödman som delägare för att driva en guanofabrik för att kunna tjäna lite pengar på den sillperiod som startat 1877. Fabriken för att tillverka guano och olja byggdes på Bassholmen (då stavat Bastholmen). Sillperiodens slut år 1896 innebar dock att verksamheten gick omkull år 1899 varefter fabriken med byggnader och allt såldes till Bastholmens Mekaniska Verkstads AB. Verksamheten fokuserades därefter helt och hållet på skeppsbyggnad. Gården köptes av Carl Johan Christiansson från Bohus Malmön. En priskurant från 1896 kan ni kolla in på denna länk om ni vill.

Bassholmen

Bassholmen 1918. Foto: Okänt 1 / Bohusläns museum

1908 köptes Bastholmens Mekaniska Verkstads AB av Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm. Därefter blev det byggen av fiskebåtar samt installation och underhåll  av Bolinders tändkulemotorer i båtar.

Andra källor:  Åker Eriksson, Träbiten 126: Bolinders på Bastholmen, 2004

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Serienavigation<< Grötöns guanofabrikNorra Grundsunds guanofabrik >>
Advertisements