Inget samband mellan minskat antal yrkesfiskare och överförbara kvoter

Många fiskeridebattörer tror att det finns ett samband mellan överförbara fiskerättigheter (överförbara kvoter) och minskat antal fiskare. Något sådant samband står inte att finna. Om det vore så skulle minskningen av antalet fiskar ha ökat när sådana rättigheter infördes. I Sverige fick vi individuella överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket från år 2009. Detta borde enligt de som påstår att sådan rättigheter innebär kraftigt minskat antal yrkesfiskare lett till en ökning i minskningstakten för antalet yrkesfiskare. Något sådant har faktiskt inte synts till.

Minskningen har fortsatt i ungefär samma takt som den alltid minskat. I mer än 100 år har antalet yrkesfiskare minskat och sen 1970-talet har minskningen varit stadigt ungefär likadan, dock med en utplaning från 2005, dvs minskningen efter 2005 har inte varit lika stor som innan. 2012 fanns det 1 380 yrkesfiskare med licens i havet (totalt cirka 1 600 inklusive yrkesfiskare i sötvattenssjöar). År 2000 fanns 2 300 yrkesfiskare totalt. Minskningen under senare år har varit kraftigast i Västra Götaland, Halland, Blekinge och Norrbotten. Faktiskt de områden där det finns mycket fiske och dessutom ett lönsamt fiske. Minskningen i västra Sverige är sannolikt en följd av de individuella fiskerättigheterna som medfört att många stora trålare försvunnit i framförallt Göteborgs-området medan antalet små båtar som fiskar på kustkvoten inte minskat alls enligt den utvärdering av det pelagiska systemet som finns.  I detta sammanhang kan vi också konstatera att minskningen av antalet yrkesfiskare också åtföljs av en minskning antalet fiskebåtar.

Strukturomvandlingen i det pelagiska fisket har varit större under perioden 2009-2014 än i övrigt svenskt fiske. Den svenska flottan minskade från 1 471 till 1 299 båtar totalt vilket motsvarar en minskning på 12 procent vilket ska jämföras med 55 procent minskning av antalet båtar i det storskaliga pelagiska fisket.

Minskningen av antalet fiskare och antalet fiskebåtar har alltså främst skett inom det storskaliga pelagiska fisket under senare år. Eftersom den totala minskningen inte blivit större så har det småskaliga fisket inte alls drabbats av införandet av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. De som hävdar att överförbara fiskerättigheter i det pelagiska medfört minskat antal småskaliga och kustnära fiskare har alltså fel.

Antalet yrkesfiskare är dock betydligt fler än vad statistiken ger sken av. För att arbeta på en fiskebåt behövs inte licens och många svenska yrkesfiskare arbetar också i andra länder, Danmark, Tyskland, Finland, Marocko, Mauretanien etc. Att utgå från antalet som har licens/fartygstillstånd ger en dålig bild av hur många i Sverige som faktiskt arbetar inom yrkesfisket. detta berör dock i stort sett enbart det storskaliga pelagiska fisket även om en större svenskägd fiskebåt ägnar sig åt demersalt fiske med tysk flagg.

Samma påståenden som förs fram i debatten om överförbara fiskerättigheter (TFC) i Sverige förs också fram i Danmark. Inte heller där finns det något samband mellan minskat antal fiskare, minskat antal fiskebåtar och införandet av TFC (ITQ). Det finns inte heller något samband mellan TFC och utslagning av det kustnära fisket TFC infördes år 2003 i det sillfisket men först 2007 i övrigt pelagiskt fiske och i det demersala fisket efter kräftor, fisk och räkor.

Efter år 2007 har det nästan inte varit någon minskning av antalet båtar i den allra minsta viktklassen i Danmark och en mindre minskning i de andra små viktklasserna. Total set minskadde antalet fiskebåtar i Danmark kraftigare innan 2007 för att bi mindre åren 2007-2012 för att därefter öka något igen. Något samband mellan ökad minskning av antalet fiskebåtar och fiskare går alltså inte att de i Danmark heller. Procentuellt mest har antalet båtar i storlekar precis under de största minskat. Det finns inget som helst fog för att påstå att den småskaliga danska kustfiskeflottan är den som tagit stryk i samband med införandet av ITQ.

Till slut har vi också Norge där individuella överförbara fiskerättigheter inte finns, men där antalet fiskare minskat i samma takt som i Sverige och Danmark. Något som tyder på att det är helt andra faktorer bakom minskningen av antalet yrkesfiskare och fiskebåtar än individuella överförbara fiskerättigheter. Något som är gemensamt för alla länder. Det handlar helt enkelt om teknisk utveckling. En båt som på 1960-talet krävde 5-7 personers besättning kräver idag bara 2-3 personer och dessutom kan den enkelt fiska mer. En båt som krävde 2-3 klara sig med en man osv. Där ligger orsaken till att antalet yrkesfiskare och fiskebåtar minskar.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskebåtar, Fiske, Pelagiskt fiske, Demersalt fiske, Danmark, Sverige, Norge, Yrkesfiskare, Antal yrkesfiskare, TFC, Överförbara fiskerättigheter, Individuella överförbara fiskerättigheter, ITQ, Kustfiskebåtar, Kustfiske, Kustnära fiske