I Danmark finns det en speciell reglering, den så kallade kystfiskerordningen, som är till för att gynna skonsamt kustnära fiske. Den utvärderas och omarbetas med jämna mellanrum. Senaste gången var år 2012 och nu är det alltså dags igen.
Utvärderingen 2012 visade att antalet små fiskebåtar inte minskat i större utsträckning än antalet större. Minskningen vad det gällde aktiva fiskebåtar var cirka 20% i alla längdsegment av den danska fiskeflottan. Innehav av fiskerättigheter (kvoter) var fortsatt ungefär densamma som tidigare så där ändrades inte mycket heller. Däremot hade andelen av de danska fångsterna som togs upp av små båtar minskat ganska rejält. En del av orsaken till det ansågs enligt utvärderingen vara att små båtar med fiskerättigheter hyrde ut sina rättigheter att fiska till större båtar. Vidare konstaterades att kystfiskerordningen inte var tillräcklig för att bevara kustfiskarnas fångstmängder eller se till att lönsamheten i fisket kunde upprätthållas.
Förslagen från utvärderingen blev extra tilldelning av torsk och tunga till båtar inom kystfiskerordningen och en tilldelning av extra mängder rödspätta, piggvar, kolja (kuller) och kummel (kulmule). Dessutom föreslogs en variant på aktivitetskrav som i parktiken innebar ökade fiskerättigheter för de som fiskade mer, dvs var mer aktiva. Den extra tilldelningen som föreslogs för piggvar, kolja och kummel blev avslagen i beslutsprocessen om en ny ordning och genomfördes inte.
Att ansluta sig till systemet är frivilligt och innebär också en del begränsningar vilket innebär att långt ifrån alla danska kustfiskebåtar är anslutna. För att ingå i kystfiskerordningen måste en båt vara med i FKA-systemet. Att utgå från antalet båtar som är anslutna till kystfiskerordningen när en bedömning görs av utvecklingen i det kustnära danska fisket är därmed inte rättvisande. Kystfiskerordningen innebär extra fiskerättigheter/kvoter till de båtar som är anslutna. Det finns också begränsnar för rätten att sälja och hyra ut fiskerättigheter (kvoter) för de båtar som ingår i kystfiskerordningen. De båtar som fiskar med andra redskap än bottentrål och skotsk snurrevad gynnas av ordningen med extra fiskerättigheter (kvoter). Det finns också regler som gynnar kollektiv organisering i form av ”puljer” och ”kystfiskerlaug”.
När det nu är dags för en ny utvärdering av kystfiskerordningen så kommer den vad jag förstår att bli mindre omfattande än den tidigare utvärderingen. Antalet båtar som är anslutna till kystfiskerordningen har stadigt minskat och är nu nere på 159 stycken, dvs en mycket liten del av den danska fiskeflottan och en mycket liten del av antalet fiskebåtar kortare än 17 meter i Danmark.
I Danmark som helhet har antalet anslutna fiskebåtar alltså minskat, men på den jylländska västkusten har antalet anslutna båtar istället ökat. Det verkar som om fördelarna med att vara med i kystfiskerordningen inte är så stora att de är attraktivt för huvuddelen av de danska kustnära yrkesfiskarna med undantag av det småskaliga fisket på Jyllands västkust. De flesta av dem fiskar ju med bottentrål och för dem är ju fördelarna med att vara med i kystfiskerordningen nästan försumbara. Speciellt som anslutning till kystfiskerordningen också innebär en minskad flexibilitet.
En företrädare för Det kystnære udvalg i Danmarks Fiskeriforening PO (DFPO), Per Skødt Hansen kan för sin del tänka sig en skärpning av aktivitetskravet i kystfiskerordningen:
Ifølge formanden for Det kystnære udvalg i DFPO, Per Skødt Hansen, fra Bønnerup, så er der ikke grund til de store ænderinger af en for ham velfungerende ordning.
– Ordningen skal fortsætte stort set uændret. Der er kun behov for ganske små justeringer, siger Per Skødt Hansen
Det eneste han helst så ændret var aktivitetskravet, der kræver fiskeri af mindst 50 procent af fartøjets samlede årsmængde i det foregående år.
Her tæller alt fisk, også de mængder der er udenfor kystfiskerordningen også med, og det finder Per Skødt Hansen urimeligt. Han kunne selv være kommet i klemme. En stor kvote på rødspætter ville have bragt ham i fare for at falde ud af ordningen, og netop rødspætterne i Kattegat var meldt fra ordningen.
– Det kan ikke være rigtigt, siger Per Skødt Hansen.
Han tror, at mange kystfiskere ikke er klar over, at fisk udenfor ordningen ikke talte med i det samlede aktivitetskrav.
En företrädare för Thorupstrand Kystfiskerlaug, Gert Kristensen som också medlem i Det kystnære udvalg i DFPO, vill dock inte ha några ändringar alls utan är nöjd med förordningen som den är. Han är tveskam till en ändring i aktivitetskravet, mend et är mest på grund av en oro på för tidsmässiga begränsningar som exempelvis att en viss andel av kvoten ska vara uppfiskad innan en viss datum:
På et punkt råber han vagt i gevær, hvis nogen skulle få den idé at øge aktivitetskravet. Som sådan er han ikke imod et aktivitetskrav, men han og kollegaerne kan komme i klemme, hvis kravet for eksempel udmønter sig i en skæringsdato. For sker det, så vil han miste sine kystfiskertorsk alene ud fra, at de i årets første måneder ikke bliver fanget.
– Vi fisker vores torsk de sidste to måneder. Vi kan tage dem lige udenfor døren de sidste to måneder til skyhøje priser, siger Gert Kristensen.
Thorupstrand. Bild: Thorupstrand Kystfiskerlaug
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skagerak, Östersjön, Nordsjön, Stora Bält, Danmark, Kattegatt, Fiske, Demersalt fiske, Kystfiskerordningen, DFPO, Danmarks Fiskeriforening PO, Evaluering, Utvärdering, Thorupstrand Kystfiskerlaug, Torsk, Tunga, Rödspätta, Jylland, Fiske
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.