Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS startade 2006 som ett kooperativ för 20 fiskarfamiljer i Thorupstrand på Nordjylland. Anledningen var att de ville försöka hitta ett sätt för kustfiskarna att tillgodogöra sig något från det nya systemet med överförbara fiskerättigheter i det demersala fisket (FKA). De menade att det nya FKA-systemet skulle medföra en koncentration av fiskerättigheterna på kapitalstarka större fiskeriföretag:
Men det nye FKA-system har givet fiskeretten til bådeejeren, så hvis vi skal bevare og videreudvikle partsfiskeriet, er det op til fiskerne i fællesskab at købe tonnage med fiskerettigheder sammen og deles om at bruge dem. I sensommeren gik flere familier i Thorup Strand sammen om at starte et lav. Indtil videre er vi nået op på 20 familier, der hver indskyder 100.000 kr. og stiller 50.000 kr. som sikkerhed for at kunne optage betydelige lån i de lokale pengeinstitutter, der også er gået sammen om opgaven,” forklarer Thomas Højrup til FiskerForum.
”I stedet for et kapitalselskab, hvor kapitalens størrelse bestemmer størrelsen af den enkeltes indflydelse og fiskerettigheder, så er hensigten her at skabe en erhvervsdrivende forening, hvor alle har en stemme. Hver familie, hvis alt går godt, kan ved udmelding få de 100.000 kr. tilbage, mens fiskekvoternes stigende handelsværdi forbliver laugets, så ingen kan få mere end 100.000 kr ud igen. Værditilvæksten forbliver i lauget og står til rådighed for vore børn og fremtidens nystartende unge fiskere på pladsen. Det betyder også, at der ikke er nogen tilskyndelse for den enkelte til at spekulere i at afhænde sin anpart for at score en øjeblikkelig værditilvækst. Alle har derimod en fælles interesse i at sikre pladsen imod fjendtlige opkøb, og i at sikre lokalsamfundets ressourcegrundlag,” siger Thomas Højrup.
Så har delvis också blivit fallet, men koncentrationen i det demersala fisket efter konsumtionsfisk är inte i närheten av hur det ser ut i det storskaliga pelagiska fisket och industrifisket.
Alla fiskare i Thorupstrand gick dock inte med i kooperativet och åsikterna är delade om vilken nytta det faktiskt gör:
Det er hos endnu en Olsen, jeg finder svaret på modstanden mod fiskerlauget. Lili Gjettermann og hendes mand Niels Jørgen Olsen mener, at det langtfra er den rigtige måde at udvikle Thorup Strand på. Niels Jørgen er på kutteren, så Lili forklarer:
”Ingen har lidt skade af de nye kvoter. Dem, der valgte at forlade fiskeriet, fik penge med og forlod fiskeriet uden skade. Og dem, der ville fortsætte, har klaret sig godt,” siger hun.
Da hendes mand fik tildelt kvoterne i 2005, lånte familien penge i banken til at købe flere kvoter for, og i dag har Olsen to kuttere med syv fiskere på. De har også købt parter i to store bomtrawlere, og på den måde blev det også de små, der spiste af de store.
Lili siger, at de fem familier, der står uden for kystfiskerlauget i Thorup Strand, tilsammen har kvoter og kuttere for 200 mio. kr. – altså langt mere end de omkring 20 familier, der er med i lauget.
Hun mener, det største problem med lauget er, at når kvoterne stiger i værdi, så får fiskerne ikke del i det, for værdien tilhører fællesskabet for altid. Dermed er der ikke noget særligt incitament for de unge fiskere til at vokse sig store og udvikle forretningen.
”Der opbygges ikke kapital i virksomheden, og det kan kun skade på længere sigt. Fiskeriet i Thorup Strand er meget mere dødt med lauget end uden. Fiskerne er blevet lønarbejdere i et arbejdende museum,” siger Lili.
Hun taler med bekymring om konstruktionen, som for hende minder mere om misforstået kulturbevarelse end driftigt fiskeri.
Thorupstrands Kystfiskerlaug har oavsett vad medlemmarna säger eller vad motståndarna hävdar byggt en position som en av de större innehavarna av demersala fiskerättigheter (FKA) i Danmark. Kystfiskerlauget äger 4 fiskebåtar, HM 3 Knold, HM 49 Kristine, A 126 Hebron och HM 800 Jammerbugt. Den sistnämnda ligger ungefär halva året i Köpenhamn där den används som fiskaffär i Nyhavn.
I styrelsen för Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS sitter Ole Chr Eriksen, Thomas Højrup, Jesper Studsgaard Olsen (äger också Fiskeriselskabet Jesper Olsen ApS), Kern Ove Kristensen (A 20 Nordklit ApS), Jonny Olsen och Per Bogø Olsen.
De fiskerättigheter som Kystfiskerlauget innehar finns av naturliga skäl främst i Nordsjön men också i Skagerak vilket innebär att de båtar som är medlemmar kanske inte alltid fiskar så nära hemmahamnen som det uppger att de gör.
Fiskart och område, andel (FKA) av totalkvot i %
Torsk Nordsjön, 2,8%
Torsk Skagerak, 4,7%
Tunga Skagerak, Kattegatt och Östersjön, 1,3%
Tunga Nordsjön, 5,2%
Rödspätta Nordsjön, 1,4%
Rödspätta Skagerak, 5,3%
Mörksej (sej, gråsej), 0,1%
Kuller (kolja) Skagerak, Kattegatt och Östersjön, 0,6%
Kuller (kolja) Nordsjön, 0,6%
Kulmule (kummel), 4,0%
Piggvar och Slätvar, 1,0%
Till detta kommer att medlemmarna också äger fiskerättigheter. De verkar idag finnas 8 båtar som är medlemmar i Kystfiskerlauget. Hur många familjer detta motsvarar vet jag inte, men sannolikt är det inte 20. Det ser alltså ut som också medlemmar i Kysfiskerlauget faktiskt slutat med fisket. I så fall är det uppenbar att idén om att bevara ett mer skonsamt, men också gammaldags fiskeri, i enlighet med de idéer som Thorupstrands Kystfiskerlaug grundades på inte fungerar i verkligheten. Däremot är den kritik om att kapital inte byggs upp i verksamhet felaktig. För det är uppenbart att Kystfiskerlauget byggt upp ett rejält eget kapital i form av fiskerättigheter och hör idag till de allra största innehavarna av fiskerättigheter inom FKA-området i klass med HM 555 Kingfisher och HG 306 Tobis. Sysselsättningen är också ungefär densamma som om en större trålare ersatt alla de små Kystfiskerlauget har som medlemmar idag.
De 8 båtar som verkar vara medlemmar är A 20 Heidi Bjerre (ägd av Nikolaj Bjerre), HM 70 Marianne (Michael Kristensen), HM 79 Kikani (Kikani A/S), HM 83 Vestfjord (Bjørno Rune Vendelbo Nielsen), HM 86 Julie Diremo (Fiskeriselskabet Diremo ApS), HM 90 E.M. Olsen (Jesper Studsgaard Nielsen), HM 92 Goliat (Per Bogø Olsen) och HM 93 Liv (Jonny Olsen). Kanske ska vi räkna med 19 båtar då två medlemmar äger två båtar vardera. Jesper Studsgaard Olsen äger två fiskebåtar, dels HM 90 E.M. Olsen som redan nämnts, men dessutom också HM 62 Jammerbugten. Medlemmarnas egna fiskerättigheter är mindre än Kystfiskerlaugets.
Fiskart och område, andel av totalkvot i %
Torsk Nordsjön, 0,9%
Torsk Skagerak, 2,5%
Tunga Skagerak, Kattegatt och Östersjön, 0,3%
Tunga Nordsjön, 0,1%
Rödspätta Skagerak, 0,6%
Kuller (kolja) Skagerak, Kattegatt och Östersjön, 0,1%
Kuller (kolja) Nordsjön, 0,1%
Kulmule (kummel), 0,1%
Piggvar och Slätvar, 0,1%
Flera av medlemsbåtarna är inte partrederier utan HM 79 Kikani ägs av Kikani A/S (familjen Nielsen) medan HM 86 Julie Diremo ägs av Fiskeriselskabet Diremo ApS (Gert August Olsen).Fiskeriselskabet Diremo ApS äger dessutom ytterligare en fiskebåt, HM 26 Julie O. Att bolag äger båtarna hindrar förstås inte att ersättningen utbetalas enligt gamla fördelningsregler, lika andel för alla båten plus en andel för båten. Men samma gäller ju faktiskt även stora fiskeriföretag med stora fiskebåtar. Det är inte storleken, organisationsmodellen eller själva ägandet som avgör hur inkomsterna fördelas helt enkelt.
Kystfiskerlauget gör stor sak av att de hjälper unga fiskare att starta med fiske:
Thorupstrand Kystfiskerlaug er en non-profit organisation. Lauget sikrer fiskeriet i kystfiskerlejet Thorupstrand. Laugets medlemmer forvalter fangstrettighederne i fællesskab. Derfor bliver kvoterne ikke gjort til genstand for individuel spekulation og omsætning. Enhver dansk kystfisker, der lever op til laugets vedtægter, kan blive medlem af lauget. Det koster 100.000 at blive medlem. Derfor har unge fiskere en chance for at kunne starte i fiskeriet. Uden at låne millioner i banken til kvoter. Vil man ikke være medlem mere, så får man de 100.000 med sig igen. Men kvoterne bliver hos dem, som gerne vil fiske i Thorupstrand. Derfor er fiskeriet i Thorupstrand social bæredygtigt. Arbejdspladserne fastholdes. De unge i lokalområdet har muligheder for job. Der er jobs i fiskeriet, i serviceerhverv omkring bådene og i fiskeforarbejdningen.
Det stämmer, men i alla fall i svenska fiskeriföretag med stora pelagiska trålare och snörpvadsbåtar finns det åtskilliga yngre fiskare. Så det är inte så enkelt som att småskaligt fiske gynnar unga fiskare medan storskaligt missgynnar dem.
Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS hade bokförda tillgångar på 50 miljoner DKK den siste december 2014 och ett bruttoresultat på 2 miljoner DKK. Antalet sysselsatta i Kystfiskerlauget är 2 eller 3 personer och antalet som sysselsätts på medlemsbåtar är cirka 20. Jämfört med stora trålare som HM 555 Kingfisher och HG 306 Tobis är det fler, men faktiskt bara lite fler. Tobis och Kingfisher har 15-20 anställda vardera. Däremot är det uppenbart att garnfiske och snurrevadsfiske som är det dominerande bland Kystfiskerlaugets fiskare är mer miljövänligt än en stor trålares bottentrålning eller en bomtrålares fiske. Däremot är arbetsmiljön sannolikt betydligt sämre på de små båtarna i Thorupstrand än på större moderna trålare.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Thorupstrand Kystfiskerlaug ApS, Thorupstrand, Småskaligt fiske, Thomas Højrup, HM 800 Jammerbugt, Ole Chr Eriksen, Jesper Olsen, Kern Ove Kristensen, Jonny Olsen, Per Olsen, Demersalt fiske, Danmark, Torsk, Tunga, Rödspätta, Fiskebåtar, Ekonomi, Kooperativ, Samhälle, Fiske
