Det pelagiska systemet med individuella överförbara fiskerättigheter infördes 2009 och har en giltighet till 2019. Det finns idag en rad utvärderingar av systemet som alla konstaterar att genomförandet varit lyckat och att det fungerat riktigt bra. Antalet båtar och företag har minskat och de kvarvarande fiskeriföretagen har ökat sin lönsamhet.
Systemet har på grund av det minskade antalet båtar lett till en ökad koncentration vad det gäller fisket och innehaven av fiskerättigheter. Detta var oundvikligt, förutsägbart och dessutom ett av målen med systemet. Fiskerättigheterna har koncentrerats mer än antalet båtar och en del mindre pelagiska fiskeriföretag är idag helt beroende av den regionala fördelningen av fiskerättigheter i Östersjön. Dessa företag har inte haft samma lönsamhetsförbättring som andra pelagiska fiskeriföretag.
Redan innan införandet fanns huvuddelen av de pelagiska fiskebåtarna på Västkusten med det huvudsakliga fisket fanns i Östersjön. Så är det fortfarande. Ett fåtal företag fiskar också demersalt, dvs efter bottenlevande fisk, och några stycken är också involverade i det danska fisket medan ett företag har ett finskt systerbolag.
Ingen av de utvärderingar som finns har föreslagit några förändringar av det pelagiska systemet och det har inte heller kommit några sådana från annat håll. Det är därmed ganska säkert att det pelagiska systemet kommer att förlängas ytterligare 10 år utan några större ändringar mer än att de fisken (sillfisket i Bottenhavet samt fiskemöjligheter på taggmakrill) som 2016 fick individuella fiskemöjligheter kommer att integreras i det pelagiska systemet fullt ut. Det är möjligt att lite mer skarpsill i Östersjön måste föras ut ur systemet då kustkvoten idag inte räcker till, men annars behövs det inga större förändringar av den totala kvoten i systemet.
En del kritiker har också framfört att överlåtelser och priser för överlåtelser inom systemet måste redovisas offentligt. Detta kan enligt en studie av handeln med fiskerättigheter leda till en bättre fungerande handel och öka genomskinligheten i systemet vilket kan ge samhället en bättre insyn. Detta är viktigt då fisk betraktas som en gemensam resurs som vi gett vissa individer och företag i uppdrag att sköta om.
Fisket är inte den enda gemensamma resurs som förvaltas på detta sätt. Malm- och mineraltillgångar har förvaltats på liknande sätt sen medeltiden. I de fallen tar samhället ut en liten avgift för att företagen ska få bryta malm och mineral. Det är väl fullt tänkbart att det också skulle gå att göra så inom fisket. Men det är inte troligt att så kommer att bli fallet.
Det pelagiska systemet behöver inte ändras i nån större utsträckning och det har fungerat bra. Det kommer med all sannolikhet inte att förändras på något avgörande sätt år 2019. Mindre justeringar kan dock eventuellt genomföras, men det finns ännu inga förslag på något sådant.
Utvärderingar och studier av det pelagiska systemet.
Havs och vattenmyndigheten, Effekterna av systemet med överlåtbara fiskerättigheter inom pelagiskt fiske, 2014
AgriFood, Analys av kustkvot och regional fördelning av landningar inom det pelagiska systemet, 2014 (bilaga till Havs- och vattenmyndighetens utvärdering)
Havsmiljöinstitutet, Samhällsekonomisk utvärdering av havsmiljöarbete: exemplet överlåtbara fiskerättigheter, 2015
Strage, Christiernsson och Söderholm, The economics of the Swedish individual transferable quota system: Experiences and policy implications, 2015
Riksdagen, Uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket, 2017
Lisa Björk, Essays on Behavioral Economics and Fisheries: Coordination and Cooperation, 2017 (innefattar en studie av handel med fiskerättigheter i det pelagiska systemet)
Några kommentarer om utvärderingarna och studierna samt kring ITQ och fiskekultur
- Nomader och bofasta fiskare – fiskekvoter och fiske
- Överförbara fiskerättigheter har inte gått ut över kustfisket
- Effekterna av överförbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket
- Havsmiljöinstitutet om utvärderingen av det pelagiska systemet
- HKPO har några rimliga tankegångar om det pelagiska systemet
- Det pelagiska systemet är en succé
- Bristfällig analys av de pelagiska systemet och kvothandel
I den svenska debatten om ITQ-system förekommer ofta argument och exempel från Danmark. Därför länkar jag också till några artiklar, studier och undersökningar av Danmarks fiskerier. ITQ i Danmark infördes 2003 i det pelagiska fisket och 2007 i övrigt fiske.
- Fødevareøkonomisk Institut, Fiskeriets Økonomi 2012, 2012
- Peder Andersen, Danske erfaringer med ITQ(IOK) 10 år efter, 2012
- Jesper Levring Andersen, Danish fisheries: Management, fleet structure and economic performance, 2012
- Max Nielsen mf.fl, Dansk kystfiskeri: Struktur og økonomi, 2013
- Ravensbeck, Frost & Andersen, Fiskeri, økosystemtjenester og økonomi, 2013
- Rasmus Nielsen m.fl., Situationsbeskrivelse af den danske fiskeri-, akvakultur- og fiskeindustrisektor, 2015
- Andersen & Frost, Prognose for den overordnede strukturudvikling i fiskerierhvervet frem til 2020, 2016
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Fiskeriförvaltning, ITQ, TFC, Överförbara fiskerättigheter, Individuella överförbara fiskerättigheter, Pelagiska systemet, Fiske, Pelagiskt fiske, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.