Sälsäkra redskap kan bidra till ett bärkraftigt kustfiske

De växande sälpopulationerna skapar problem för kustfisket. Programmet Sälar och fiske vid SLU har sedan 1994 arbetat för att minska sälskadorna och hitta lösningar på konflikten mellan fisket och sälarna. Att skrämma eller locka bort sälarna från fiskeredskapen fungerar dåligt. En del av en hållbar och långsiktig lösning på konflikten är att utveckla sälsäkra fiskemetoder som fällor och vadfiske.

– De skador på fisket som sälarna orsakar är ett hot mot det lokala, småskaliga kustfisket med nät och fällor. Vi har Europas längsta kust och stora förutsättningar för att leverera hållbart fiskad fisk av god kvalité till konsumenterna, istället för storskaligt trålad, odlad eller importerad fisk från tredje världen, säger Sven-Gunnar Lunneryd, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua), i ett pressmeddelande.

De direkta sälskadorna i redskapen beräknas till över 30 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar cirka 30 procent av kustfiskets infiskningsvärde. Till detta kommer många indirekta kostnader som att fiskarna tvingas överge fiskeplatser och förkortad livslängd hos redskapen.

Konflikten mellan säl och fiske har pågått sedan början på 1990-talet. Redan då insågs att redskapsutveckling var en viktig pusselbit för att lösa problemen. Program Sälar och Fiske, ett råd bestående av representanter från SLU, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Länsstyrelser och yrkesfiskare, startades 1994. Programmets mål är ett livskraftigt kustfiske parallellt med ett starkt sälbestånd. I en ny rapport sammanfattas nu programmets arbete fram till 2017.

– Det har visat sig vara svårt att skrämma bort sälar från fiskeplatserna för att minska skadorna. Det som måste till är redskapsutveckling, och här har vi gjort många viktiga framsteg främst med framtagande av den sälsäkra pushup (ponton) fällan. Den har räddat det kommersiella yrkesfisket efter lax i Norra Östersjön, i de gamla redskapen hade det varit närmare 100 procent sälskador, säger Sara Königson, forskare vid SLU Aqua, i pressmeddelandet.

Arbetet inom program Sälar och fiske fokuseras nu på att lösa problem för torskfisket i södra Östersjön, men det finns många svårigheter som måste lösas. Torskburar har dock börjats användas kommersiellt i mindre skala och ger acceptabla fångster under vissa årstider.

Forskarna menar dock att stora sälsäkra fällor och mer aktiva redskap som mindre vadar (kallade notar på delar av Östkusten) måste utvecklas. Det är ett märkligt påstående om snurrevad. Små snurrevadar har funnits i 100 år och är mycket vanligt i det danska kustfisket så det är knappast så att små vadar behöver utvecklas. Det är dock tveksamt om det finns lämpliga bottnar för snurrevadsfiske i Östersjöns torskfiskeområden.

I Danmark används traditionell snurrevad främst till plattfiskfiske. Däremot har snurrevad provats i flundrefiske (flundra = skrubbskädda) runt Gotland och vid siklöjefiske med hyfsat gott resultat. I flundrefisket har det förr i tiden var ett mycket använt traditionellt fiskesätt. En vidareutveckling av redskapet behövs dock menar forskarna. För att kunna fiska med snurrevad krävs också att yrkesfiskarna har stor kunskap om bottenförhållanden och erfarenhet av redskapet. För att yrkesfiskare ska gå över till snurrevad kan det därför kanske behövas ekonomiska hjälp när de börjar med redskapet och till de skaffat sig tillräckligt med kunskap och erfarenhet.

Sälsäkra fällor har idag i stort sett helt och hållet ersatt traditionella burar och fällor i laxfisket i Bottenhavet och Bottenviken så fällor är inte heller nåt helt och hållet nytt. För närvarande pågår prov med liknande fällor för torskfiske vid kusterna i Skåne och Blekinge.

– Det är bråttom att hitta lösningar. Idag tillväxer exempelvis gråsälstammen årligen med flera tusen individer, det är lika många som det totalt uppskattades finnas när Sälar och Fiske startade sina verksamhet år 1994. Alla som jobbar med kustfiskare ser detta tydligt. Förutom jakt måste det fokuseras på redskapsutveckling, säger Sven-Gunnar Lunneryd.

Bara sälsäkra redskap räcker dock sannolikt inte för att skapa förutsättningar för att det kustnära fisket på torsk med passiva redskap ska överleva. Troligen behövs också jakt på säl. Säljakt skulle också öka laxfångsterna i de sälsäkra fällorna i Norrlands kustfiske. Idag är det så att sälen fångar en okänd mängd lax i och kring fällorna trots att fällorna anses sälsäkra. Jakt så säl kan vara effektivt för att skrämma bort sälar från vissa områden och det är också det enda rimliga sättet att reglera mängden sälar. Något som sannolikt är nödvändigt för att det kustnära fisket ska kunna räddas.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements