Svenska fiskare och Skagen

Skagen har under mycket lång tid varit en av Sveriges största fiskehamnar. Framförallt är det sill som landats i Skagen. Detta trots att Skagen ligger i Danmark. Under åren 2003-2005, dvs innan systemet för överförbara fiskerättigheter infördes i Sverige, stod Skagen för 46,0% (10 725 ton) av de svenska landningarna av sill fiskad i östra Östersjön inom systemet för överförbara fiskerättigheter. Ytterligare 17,9% landades i Grenå (4 181), 8,9% i Simrishamn (1 993) och 8% i Västervik (1 859 ton).

2009 infördes överförbara fiskerättigheter i det pelagiska svenska fisket, dvs fisket på makrill, blåvitling, sill, skarpsill och tobis. Men landningsmönstret förändrades inte.

Perioden 2012-2013 stod Skagen (FF Skagen A/S) för 34,5% (9 034 ton) av landningarna från det svenska fisket av sill inom systemet med överförbara fiskerättigheter i östra Östersjön, Västervik för 25,1% (6 567), Grenå för 12,2% (3 200) och Simrishamn för 9,9% (2 594 ton).

Sill fiskad i systemet för överförbara fiskerättigheter i västra Östersjön landas i huvudsak i Simrishamn, Trelleborg och Ystad (tillsammans 75-90%). Den används troligen i huvudsak för konsumtion. För Bottenhavet och Bottenviken gäller att 60,3% av den fångade sillen landades i Norrsundet, 14,4% i Skagen och 7,5% i Västervik under åren 2012-2013. Det som landas i Norrsundet går till pälsdjursfoder eller transporteras till Skagen och FF Skagen A/S.

Det som landas i Västervik landas till Sweden Pelagic AB och transporteras vidare till Skagen och fiskmjölsfabriken FF Skagen. Grenålandningarna används sannolikt i huvudsak till djurfoder för pälsfarmar.

Av den sill som fångades i Skagerak och Kattegatt 2003-2005 stod Rönnäng (Astrid Fiskeexport AB) för 35,4% (9 669 ton) av landningarna, Skagen (Skagerak Pelagic A/S, Nielsen Fiskeeksoprt A/S) för 17,2% (4 693), Ellös (Paul Mattsson AB) för 14,2% ( 3 875), Mollösund (MP-Produkter AB) för 11,2% ( 3 071) och Grenå för 8,4% (2 303). Åren 2012-2103 stod Rönnäng för 33,4% (5 887 ton), Skagen för 22,3% (3 930 ton), Mollösund för 22,0% ( 3 881) och Ellös för 20,9% (3 689).

Sill fångad i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt fiskas för konsumtionsändamål.

För det svenska fisket av sill i Nordsjön i systemet med överförbara fiskerättigheter gäller att 79,5% av sillen (11 923 ton) landades i Skagen åren 2012-2103. Sill som fiskas i Kattegatt, Skagerak och Nordsjön används huvudsakligen till konsumtion.

När det gäller skarpsillen som fiskas i Östersjön i systemet med överförbara fiskerättigheter gäller för åren 2012-2013 att 34,9% (17 016 ton) landades i Skagen, 25,5%  (12 419) i Västervik och 20,3% i Grenå. Skarpsillen som fiskas i Kattegatt och Skagerak används för konsumtion och landas främst i Rönnäng och Kungshamn medan skarpsillen som fångas i Nordsjön landas till fiskmjölsfabriker i Danmark, dvs Ii Skagen, Hanstholm och Thyborøn.

Fram till 2008 dominerade Skagen och Hirtshals de svenska landningarna av makrill, men därefter har makrill främst landats i Lerwick på Shetland.

All tobis som fiskas av svenska fiskare med svenskflaggade båtar landas till fiskmjölsfabrikerna i Danmark, främst FF Skagen A/S men också TripleNine Group.

FF Skagen A/S i Skagen är största köpare av landad svensk sill och skarpsill, både för fiskmjölstillverkning och för konsumtion via det hälftenägda bolaget Sweden Pelagic AB som numera också äger de företag som tidigare hette Paul Mattsson AB och Nielsen Fiskeeksport A/S. Svenskflaggade båtar beräknas stå för ungefär 25% av all fisk som levereras till FF Skagen A/S.

Sedan några år tillbaka är det också främst svenskägda fiskeriföretag som har danskflaggade fiskebåtar med hemvist i Skagen och som ägnar sig åt pelagiskt fiske. Det handlar om Astrid Fiskeri A/S med S 264 Astrid och snart också S 364 Rockall, Themis Fiskeri A/S med S 144 Themis och Gifico ApS med S 205 Ceton. Vid sidan av de svenskägda båtarna finns bara de pelgaiska fiskebåtar som ägs av Henning Kjeldsen (Gitte Henning A/S). Dessutom finns det en svenskägd räktrålare, S 158 Saron, i Skagen.

Totalt landades 269 000 ton fisk i Skagen år 2016. 25% av dessa landningar kom från svenska fiskebåtar medan norska stod för 11%. Cirka 40% av landningarna kom från danska fiskebåtar, men flera av dem ägs av svenska fiskeriföretag såsom exempelvis Astrid Fiskeri A/S (S 264 Astrid, E 532 Rockall), Odeskar Fiskeri A/S (AS 202 Neptun), Fiskeriselskabet Stella Nova ApS (AS 464 Stella Nova) och Gifico ApS (S 205 Ceton). Svenskägda S 144 Themis och L 106 Monsun landar för sin del nästan allt i Thyborøn. Sammanlagt kanske svenskägda båtar stod för närmare hälften av all fisk som landas i Skagen.

Skagen är i verkligheten mer en svensk fiskehamn än en dansk. Utan svenska yrkesfiskare och svenska fiskeriföretag skulle Skagen vara en hopplös avfolkningsbygd, Staden skulle vara tom större delen av året och kanske fylld med aktivitet på sommaren under 2-3 månader.

Andra hamnverksamheter i Skagen är för sin överlevnads skull till stor del beroende av Göteborgs hamn, Nordens överlägset största hamn. Vore det inte för Göteborgs hamn skulle antalet fartyg som behövde utnyttja service och bunkringsmöjligheterna i Skagen betydligt färre.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Skagen, Grenå, FF Skagen A/S, Industrifiske, S 264 Astrid, S 144 Themis, S 205 Ceton, AS 202 Neptun, AS 464 Stella Nova, Sill, Skarpsill, Tobis, Makrill, Östersjön, Bottenhavet, Nordsjön, Skagerak, Kattegatt, Danmark, Sverige, Samhälle