Johan Rudström i UNT – en ledarskribent helt utan kunskap om fiske

Johan Rudström är ledarskribent i UNT (Upsala Nya Tidning). Han har skrivit en usel ledare om fiske där han radar upp fel efter fel. Han vet inte vad han skriver om och borde helt avstått innan tagit reda på mer. Okunniga ledarskribenter som sprider falska uppgifter, märkliga rykten samt fantiserar om fiske är ett otyg som aldrig tycks ta slut.

I UNT frågar sig Johan Rudström vem som ska äta den sista fisken. Han gör det med exempel från våra hav där de flest fiskarter förvaltas väl och inte på något sätt riskerar utrotning.Han gör det med utgångspunkt från en märklig debattartikel av några fiskerihatare i SVD som dock sannolikt innehåller lite färre sakfel än Rudströms hopkok. Dessutom börjar som vanligt bland dem med noll koll genom att hänvisa till Lövins bok ”Tyst hav”. Själva grundlögnen om fisket. Full med felaktigheter, påhitt, antydningar, rykten och osanningar borde den aldrig ha getts ut.

Exempelvis vet vi att det inte är trålfiskets fel att torsken har problem i Östersjön. Det största problemet inom fisket är nämligen det polska garnfisket där tjuvfisket är omfattande. Ett garnfiske som alltid varit inriktat på de allra största torskarna och sen när de fiskat ner detta bestånd har de sakta men säkert gått neråt i storlekarna. Det polska svartfisket var i själva verket större än hela det svenska torskfisket under många år och kan så vara fortfarande. Andra problem är sannolikt övergödning, syrebrist, sötare vatten, sälar och skarvar.

Rudström har ingen koll på utvecklingen i stort heller. Djuphavsfisket i Atlanten bedrevs av ett fåtal franska och spanska företag och det var dessa som påverkades av beslutet i EU 2013. Dessa företag sysslar inte med fiskodling, det gör istället främst norska företag om vi pratar om vår del av världen. Dessa norska företag har odlat lax under mycket lång tid. Den fisk som används till fiskmjöl och fiskolja, som bland annat ingår i foder, fiskas hållbart i större delen av världen förutom i Sydostasien. Men därifrån kommer inget foder till laxodlingarna i Europa.

Fisket av skarpsill, tobis, blåvitling, taggmakrill och vitlinglyra i våra vatten för fiskmjölstillverkning sker långsiktigt hållbart och är mycket miljövänligt. Även sillfisket i Östersjön är långsiktigt hållbart och miljövänligt även om antikverade regler från Livsmedelsverket gör att den inte går att sälja som mat till människor.

Att hälften av all fisk försvunnit på 40 år sannolikt inte heller sant. Det är helt klart inte sant i vår del av världen där fiskbestånden ökat de senaste 40 åren. De tydligaste exemplen är sill, makrill och atlantiska blåfenad tonfisk.

Det har tidigare förekommit ett omfattande överfiske i Nordsjön, Skagerak och Kattegatt. Så är det inte längre. Bottentrålningen som sådan har dock mycket lite med detta att göra. Den stor anledningen har istället varit att det funnits allt för många fiskare och fiskebåtar av alla de slag. Genom den fiskeripolitik som funnits i olika länder och i EU bevarades denna situation under årtionden. Först när individuella överförbara fiskerättigheter började införas för 15-20 år sen började fiskflottornas storlek att minska. Bottentrålningen har också pågått i ungefär 100 år, inte i 40 som Rudbäck fått för sig.

Sen är Rudbäck glad för att sälstammarna återhämtat sig Östersjön. De har nu inte bara återhämtat sig, Det finns fler sälar än nånsin. Men Rudström verkar inte förstå att detta är ett av huvudproblemen när det gäller torskbestånden. Sälarna äter enorma mängder torsk och annan fisk, i vissa kusttrakter mer än vad fisket förmår fånga. Dessutom innebär sälarna att kustnära fiske med passiva redskap är olönsamt och nästan omöjligt på många ställen. Sälen förstör redskap, äter upp fångsten i garnen med mera.

Att torsken inte återhämtar sig i Bohusläns fjordar trots lokala lekbestånd beror sannolikt också på säl och skarv som äter upp huvuddelen av de små torskarna så de aldrig hinner bli stora. I Öresund finns det ingen säl och därför finns torsken och det kustnära torskfisket ännu kvar där. Varken trålfiske eller polskt garnfiske och tjuvfiske har förekommit i Örsund.

Han vill dessutom förbjuda allt torskfiske, dvs helt ställa nästan alla yrkesfiskare på östkusten utan försörjning. Ett bevis om något på att han inte begriper det ämne han skriver om.

Samma tongångar om fisket, fisketryck och minskat torskfiske har hörts i snart 10 år. Fisketrycket har minskat kraftigt, fisket har minskat kraftigt, men torsken har bara blivit mindre i storlek. Det löser uppenbarligen inte problemet.

Okunniga ledarskribenter som Johan Rudström i UNT borde ta reda på fakta och skaffa sig kunskap innan de skriver om fiske. Det blir bara fel annars. Och Rudström har lyckats få med en stor del av de felaktigheter om fiske som cirkulerar bland miljövänner och fiskerihatare, däribland en del forskare och så kallade experter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om UNT, Johan Rudström, Bottentrålning, Fiske, Nordsjön, Östersjön, Torskfiske, Miljö, Syrebrist, Säl, Övergödning