Fisket och partierna

I år är det riksdagsval och jag tänker titta lite på partiernas fiskeripolitik. Det är mycket få partier som har en utvecklad fiskeripolitik, än mindre en bra fiskeripolitik som både ser till att glesbygden längs med de svenska kusterna överlever och att miljön skyddas.

Moderaterna, socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet vill förbjuda bottentrålning. Socialdemokraterna enligt ett kongressbeslut som dock inte verkar ha stöd i regeringen eller riksdagsgruppen. När det gäller moderaterna är det enskilda riksdagsmän som uttalat sig mot bottentrålning efter att de låtit sig påverkas av propaganda från oseriösa lobbyorganisationer.

Att förbjuda bottentrålning skulle i ett slag utrota nästan allt svenskt fiske förutom det allra mest storskaliga, sillfisket. Centerpartiet vill för sin del avskaffa strandskyddet vilket också skulle göra det svårt för många kustsamhällen. Badplatser skulle hamna på privat tomtmark eller ligga på andra sidan tomtmark som allmänheten förbjuds att beträda, bryggor skulle folk inte alltid komma åt då de ligger på privat tomtmark osv.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är mot individuella överförbara fiskerättigheter (TFC), den förvaltningsmodell som räddat det svenska sillfisket samt gjort det långsiktigt hållbart och miljövänligt. Flera andra partier är tveksamma till denna framgångsrika lösning på många problem inom fisket. Detta ofta på grund av en missriktad vilja att bevara kustfisket. Men de har nästan alltid missförstått hur fiskeriförvaltning fungerar i praktiken. De saknar helt enkelt kunskap om frågan. Införandet av TFC har i verkligheten visat sig vara bra för kustfisket då andelen stora fiskebåtar minskat efter införandet av TFC i det pelagiska fisket (sillfisket) medan andelen små båtar ökat.

Partier med en välutvecklad fiskeripolitik är Liberalerna och Miljöpartiet. På övriga partiers hemsidor är informationen om fiskeripolitik obefintlig (Sverigedemokraterna, Moderaterna, Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet) eller mycket skral som på Centerns, Kristdemokraternas och Socialdemokraternas hemsidor. Om det finns något är det floskler som att småskaligt och kustnära fiske ska gynnas liksom miljövänligt och långsiktigt hållbart fiske. Floskler dominerar också Liberalernas och Miljöpartiets fiskeripolitik även om Liberalerna uttalat är för TFC (de är för den gemensamma fiskeripolitiken där TFC är en grundläggande del). Miljöpartiet fokuserar på att de vill ha fler skyddade områden och fiskeförbud, framförallt förbud mot bottentrålning, i skyddade områden.

Partier utan något om fiske på hemsidan och utan en utarbetad fiskeripolitik är inte att lita på i fiskerifrågor. De kommer att följa populistiska opinionssvängar, lyssna på propaganda från lobbyorganisationer som drivs av människor med tveksamma syften och med all sannolikhet lämna yrkesfisket i sticket. Risken är mycket stor att de också skiter i forskning och vetenskap.