Tillståndet för kustfisken i Östersjön kartlagd

Statusen för kustfisk varierar mellan områden, men bara drygt hälften av alla områden som inkluderats i utvärderingen når upp till god status. Generellt är statusen bättre i de norra delarna av Östersjön där abborre är nyckelart i kustfisksamhället, jämfört med mer sydliga delar. Statusen för karpfiskar som mört är otillfredsställande i flera områden även i norr, framförallt beroende på höga tätheter.

Resultaten presenterades nyligen i HELCOM rapporten Status of coastal fish communities in the Baltic Sea during 2011-2016 – the third thematic assessment som beskriver tillståndet för kustfisk i Östersjön under de senaste åren. Rapporten sammanfattar statusen för kustfisk i de områden där HELCOMs medlemsländer utför provfisken. Den är skriven av expertnätverket för kustfisk i Östersjön, HELCOM FISH PRO II, används som underlag för uppföljning av HELCOMs aktionsplan för Östersjön och EU’s havsmiljödirektiv.

– Fisken på kusten är mycket viktig för flera ekosystemtjänster i Östersjön, såväl för samspelet mellan arter och funktionen i det kustnära ekosystemet som för det småskaliga yrkesfisket och fritidsfisket, säger Jens Olsson, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua) och ordförande för expertgruppen HELCOM FISH PRO II, i ett pressmeddelande.

Fisken längs kusten påverkas av flera olika faktorer i miljön som övergödning, klimat, fiske och exploatering av nyckelhabitat. Samspelet med andra arter i födoväven som andra fiskar, fåglar och däggdjur påverkar också hur mycket fisk det finns. Hur viktiga dessa faktorer är varierar dock mellan olika kustområden och fiskarter, visar rapporten. Ett område som brukar nämnas som ett område med bra status är Öresund, I rapporten uppges att situationen i Öresund är dålig.

I rapporten presenteras också vilket vetenskapligt stöd det finns för olika åtgärder som kan vidtas för att stärka och återskapa kustfisksamhällen i Östersjön. Bland de åtgärder som kan anses verksamma finns olika former av fiskeregleringar som fiskeförbud, reglering av tillåtna fiskeredskap, skydd av nyckelhabitat och habitatrestaureringar.

Tyvärr löser ingen av de åtgärderna grundproblemen med övergödning och syrebrist. Inte heller påverkar de skarvbestånden som äter lika mycket fisk som fisket tar upp eller sälarna som förutom att de äter fisk också medför andra problem. Rapporten är som vanligt väldigt fixerat vid fisket när åtgärder ska genomföras eller föreslås och mycket lite på andra saker som i realiteten är större problem. En sak som konstateras i rapporten är att fritidsfiske och sportfisket har större större påverkan på fiskbestånden vid kusten än vad yrkesfisket har.

– Uppföljning och utvärdering av åtgärder är idag tyvärr ofta en eftersatt del av förvaltningen. Vi hoppas att rapporten kan bidra med ny kunskap om tillståndet för fisken på kusten och även utgöra underlag för framtida hållbar förvaltning av denna viktiga resurs, säger Jens Olsson.