Rovfiskar kan bromsa spiggvågen

Det pågår ett regimskifte längs Östersjökusten. Ekosystemen i allt fler grunda vikar som tidigare dominerats av gädda och abborre domineras nu av storspiggen. Ny forskning visar att risken för att spiggen tar över minskar om det finns gott om rovfisk i närområdet som kan hjälpa det lokala fiskbeståndet att stå emot trycket från spiggen. Läs mer…

Tidskriften Kvartal fantiserar om fiskbestånd och fiske

Journalisten Carl-Axel Fall har försökt sig på en genomgång av tillståndet i de svenska haven i tidningen Kvartal. Det är i huvudsak en artikel som bygger på fantasier, lögner och falsarier. Det första kapitalet handlar om Västerhavet dvs Kattegatt och Skagerak. Läs mer…

Tillståndet för fisken i Östersjön

I en ny rapport från Helcom om miljön i Östersjön presenteras också tillståndet för olika fiskarter i Östersjön, Bälthavet och Kattegatt. För pelagiska arter, dvs arter som lever i den fria vattenmassan är läget bra. För demersala arter är läget sämre men ändå bra för de flesta arter.  Läs mer…

Svartmunnad smörbult, abborre, gädda, spigg och torsk

Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult. Läs mer…

Det svenska insjöfisket – landningar 2022

Det yrkesmässiga svenska insjöfisket bedrivs huvudsakligen i de stora sjöarna, Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. De viktigaste arterna är signalkräfta, gös och siklöja. Vilka arter som är viktiga i en viss sjö varierar. Alla tre arterna är viktiga i Vänern, i Vättern handlar det enbart om signalkräfta, i Mälaren om gös och i Hjälmaren om signalkräfta och gös. Läs mer…

Yrkesfiske i insjöar

Yrkesfiske i insjöar finns framförallt i Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Viktiga arter för fisket insjöarna är bland annat signalkräfta (Vänern, Vättern, Hjälmaren), gös (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), siklöja (Vänern), abborre (Vänern), gädda (Vänern, Hjälmaren, Mälaren), lake (Vänern), ål (Vänern, Mälaren), sik (Vänern, Vättern) och lax (Vänern). Läs mer…

Spigg har tagit över i Stockholms skärgård

I en undersökning av Stockholms universitet av sammansättningen av de pelagisk fiskbestånden i den södra delen av Stockholm skärgård har det visat sig att mängden spigg ökat nåt oerhört. I provtrålningar som gjordes 2002-2004 dominerades fångsterna i Himmerfjärden-Landsort av årsyngel av sill/strömming (55%), följt av skarpsill (29%) och ettåriga eller äldre sillar/strömmingar (14%). Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av miljöproblem

De allra största problemen för fiskbestånd och fiske i Sverige är miljö- och klimatproblem. En mängd arter berörs av dessa problem på en mängd olika sätt. Bland problemen märks svårigheter för fiskarter att leka på grund av att de inte längre kan nå sin lekområden i älvar, åar och bäckar eller att lekområden förstörs av övergödning som skapar syrebrist. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av fritidsfisket

Fritidsfiske utgör ett stort hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön och de stora insjöarna. Dessutom utgör fritidsfiske på sina håll ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Fiskbestånden och fisket som hotas av säl och skarv

Säl och skarv utgör stora hot mot ett antal fiskarter i framförallt Östersjön. Dessutom utgör säl och skarv ett allvarligt hot mot småskaligt och kustnära fiske. Detta enligt rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten 2021”. Läs mer…

Klimatförändringar i Östersjön

Varmare i vattnet, varmare i luften och högre havsvattennivå. Effekterna av ett förändrat klimat är redan verklighet i Östersjön. Det slås fast i en ny typ av faktarapport, där 100 forskare från Östersjöregionen sammanställt den senaste forskningen på området. Läs mer…

Läkemedelsrester i vatten men inte i fisk

I en ny undersökning gjord av IVL, på uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund, Vänerns
vattenvårdsförbund och Vätternvårdsförbundet, har läkemedelsrester i fisk i de tre stora sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern studerats. Varken läkemedel eller antibiotika fanns i mätbara halter i något av proverna. Läs mer…

Utökat skydd för kustnära rovfiskbestånd

På kusträckan från norra Uppsala län och ner till och med Kalmar län inför Havs- och vattenmyndigheten (HaV), skärpta fiskebestämmelser för fritidsfisket efter förslag från länsstyrelserna. Beslutet innebär bland annat nya fredningsområden för att skydda gädda, gös och abborre såväl Läs mer…

Gråsäl bidrar till minskningen av gädda i Östersjöns kustvatten

Längs Sveriges Östersjökust har antalet gäddor minskat med över 90 procent i provfisken under 2000-talet. I sitt examensarbete vid SLU visar Rebecka Svensson att gäddornas nedgång har skett i samband med ökande lokal förekomst av gråsäl. Läs mer…

Fisk och skaldjursbestånd i svenska vatten

SLU Aqua och Havs- och vattenmyndigheten påstår i ett pressmeddelande att fisket på marina arter som strömming (men de menar sill), gråsej och havskräfta bör minska medan torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls. Att fisket av havskräfta bör minska är dumheter. Läs mer…

Sportfiskare vill ha begränsning av fisket bara det inte drabbar dem

I en artikel i Fiskejournalen om de nya fiskeförbudsområden som Havs- och vattenmyndigheten HaV) föreslår i Östersjön står det klart att sportfiskare är djupt oansvariga och egoistiska. De vill gärna ha fiskeförbud då det enligt dem finns för högt fisketryck men ett sådant fiskeförbud får absolut inte på något sätt drabba dem själva Läs mer…

Sportfiskarna talar med kluven tunga

Två representanter för Sportfiskarna stod på Östersjöfiske 2020 och hävdade att de hade gemensamma intressen med kustfiskarna. Samtidigt sa de att eftersom fisket för nöjes skull omsätter mer pengar än det småskaliga kustfisket så måste nöjesfisket (sportfisket) prioriteras om det Läs mer…

Biologisk data tyder på att det måste fiskas mer skarpsill och dessutom fiskas spigg

Idag finns det mer än dubbelt så mycket skarpsill (brisling) som på 1980-talet. Det finns bara cirka en tredjedel så mycket sill som på 1980-talet, jämfört med 1970-talet kanske hälften så mycket sill. När det gäller torsk finns det kanske Läs mer…

Yrkesfiskare och fiskeriföretag som driver turistverksamhet

Jag har tidigare skrivit om yrkesfiskare som också driver restaurangverksamhet som ett komplement till sitt fiske samt sådana som skapat varumärken som höjer värdet på deras fångster. Genom restaurangverksamhet och varumärken kan yrkesfiskaren själv få ut mer av värdet i Läs mer…