Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt

Att äta den lilla silliknande fisken skarpsill är bra. Det är nyttigt, miljövänligt och bra för klimatet. Skarpsill är i princip lika nyttigt som sill men äts i allmänhet på andra sätt. Det är inte så att vi inte äter skarpsill i Sverige, de flest har ätit det nån gån och många har ätit det många gånger utan att veta om det. Men vi borde äta mer skarpsill. Det är också billigt, lätt att få tag och kan användas på olika sätt.

När vi svenskar äter ansjovis är det i allmänhet skarpsill vi äter. Fisken ansjovis äts på liknande sätt i södra Europa. Sardiner på burk är även det väldigt ofta skarpsill. Det är när den är fiskad här i Norden och inte i södra Europa. Det är mer klimatvänligt för oss i Norden att äta skarpsill än sardin och ansjovis. Ett annat namn på skarspill är brisling. Det namnet används i Norge och Danmark samt förekommer i Bohuslän. På finlandsvenska och ibland också på delar av den svenska Östersjökusten kallas skarpsill för vassbuk. För att reda ut de här sakerna om vad som är vad, vad som säjs som vad och vilket som heter vad har jag tidigare skrivit en inlägg om saken som heter Skarpsill, brisling, ansjovis, sardell och sardin.

Oavsett vad skarpsill kallas och oavsett vad den heter i handeln är det en nyttig fisk som innehåller nästan lika mycket omega 3 som sill och makrill.

När det gäller vitamin D så är skarpsill bland det bästa någon kan äta.

Anledningen till att skarpsill är miljövänlig och klimatsmart är att fisket i huvudsak sker storskaligt och med flyttrål (pelagisk trål) som är ett miljövänligt redskap. Fisket sker främst i Nordsjön och Östersjön. En mindre mängd skarpsill fiskas med snörpvad i Skagerak och nära den bohuslänska kusten av en stor båt och ett flertal små båtar. Även snörpvad är ett mycket miljövänligt redskap. Bränsleförbrukningen är mycket låg per kilo fångad fisk. Skarpsillsfisket i Östersjön och Skagerak sker på vintern. Fisket på skarpsill sker också långsiktigt, miljömässigt och ekologiskt hållbart.

Genomsnittlig bränsleförbrukning per kilo fångad fisk, europeiskt fiske

Små pelagiska arter, bottentrål, 83
Små pelagiska arter, snörpvad (ringnot), 84
Små pelagiska arter, pelagisk trål, 168

Stora pelagiska arter, snörpvad (ringnot), 447
Vitfisk, snörpvad (ringnot), 466
Musslor och snäckor, burar och fällor, 513
Musslor och snäckor, skrapor, 525
Vitfisk, bottentrål, 756
Skaldjur, burar och fällor, 834
Vitfisk, krok och backor (långrev), 927

Stora pelagiska arter, krok och backor (långrev), 1 745
Musslor och snäckor, bottentrål, 2 618
Plattfisk, bottentrål, 2 851
Skaldjur, bottentrål, 3 083

Källa: Fish and Fisheries, Fuel consumption of global fishing fleets: current understanding and knowledge gaps

Små pelagiska arter är exempelvis sill, makrill, skarpsill (brisling), vitlinglyra (sperling), ansjovis, sardin, blåvitling (kolmule), hästmakrill, taggmakrill och lodda. Stora pelagiska arter är främst olika arter av tonfiskar. Vitfisk är sådant som torsk (cod), kolja (haddock, hyse), sej (saithe), kummel, bleka, vitling etc.

Flyttrål och snörpvad är redskap som inte vidrör havsbotten och påverkar därför inte livet där.

Vid läsning av tabellen om bottenpåverkan är det viktigt att påverka att sand- och grusbottnar inte tar skada av den påverkan som trålar gör. De påverkas betydligt mer av naturliga fenomen som vågor och strömmar. Skrapor kan däremot påverka rejält. Lerbottnar påverkas däremot starkt av bottentrålning. På hårdbottnar trålas det inte.

Bifångsterna vid skarpsillsfiske är små och består främst av sill.

Sammantaget är skarpsill ett mycket bra val för den som vill äta miljö- och klimatvänlig fisk. Den skarpsill som i allmänhet finns till salu i Sverige är fiskad i Nordsjön och Skagerak. Den innehåller inga miljögifter. Inte heller skarpsill fiskad i Östersjön innehåller miljögifter på nivåer som överskrider gränsvärden. Den äts i stor utsträckning i de baltiska länderna, men inte i Sverige. Det är något som borde ändras.

Det finns helt klart stor anledning att äta mer skarpsill. Det är en av de nyttigaste fiskarterna och den är dessutom billig. Det är heller inte svårt att hitta sill i handeln. Skarpsill eller brisling på burk går att hitta i de flesta livsmedelsaffärer även om det ibland står sardin eller ansjovis på burken. Brisling i tomatsås är en delikatess. Färsk skarpsill är det i stort sett omöjligt att få tag på. Men det är gott att äta. Det kan ätas på samma sätt som sardiner och ansjovis i medelhavsländerna. Grillad, friterad eller stekt hel och jag tror att alla som varit därnere smakat på sådan fisk nån gång. Det går alltså lika bra att tillaga skarpsill på det sättet. Och det är miljö- och klimatmässigt bättre att äta skarpsill än att äta äkta sardiner eller äkta ansjovis.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “Ät mer skarpsill – miljö och klimatvänligt”

Kommentarer är stängda.