Greenpeace har delvis rätt men vilseleder om fisket i Västafrika

Greenpeace har gjort en rapport om fiskmjölsindustrins negativa inverkan i Västafrika, i Mauretanien, Senegal och Gambia. De har helt rätt när de hävdar att fisk som kan användas till mat inte borde användas till fiskmjöl. Samtidigt vilseleder de om de konsekvenser industrifisket i Västafrika fått eller kanske snarare inte fått. Dessutom vilseleder de om vilka som landar fisk till fiskindustrin.

I Mauretanien där industrifisket är störst har det egentligen aldrig funnits något konsumtionsfiske av sardineller och bonga, de fiskarter som främst används till fiskmjölstillverkning. I grannlandet Senegal har dock fisket för konsumtion varit omfattande. Det har inte heller minskat på grund av industrifisket i Mauretanien.

Faktum är att det fiskas mer sardineller för konsumtion i Senegal (318 583 ton år 2017) än för fiskmjölstillverkning i Mauretanien (216 938 ton år 2017). Däremot finns det problem. Den ena arten sardinell, rundsardinell, anses vara överutnyttjad dvs överfiskad. Så är fallet även när det gäller bonga. Därför kan industrifisket på sikt innebära att konsumtionsfisket i Senegal drabbas på grund av minskade bestånd av sardineller. Men att få de båda fiskena att fungera sid vid sida är uppenbart möjligt.

Några allvarliga konsekvenser av fiskmjölsfabrikerna och industrifisket verkar dock inte finnas idag trots att Greenpeace påstår det. Men i framtiden kan det blir problem.

Det är en aspekt av det hela. En annan är att sardineller och bonga är bra matfiskar som inte borde användas för fiskmjölstillverkning. Det förefaller vara en vettig inställning. Den rekommendation som Greenpeace utfärdar i sin rapport om omställning från industrifiske till konsumtionsfiske och från fiskmjölstillverkning till tillverkning av produkter för konsumtion är därför helt rimlig och ganska självklar. Fiskindustri istället för fiskmjölsindustri alltså.

Rapporten från Greenpeace är också skriven på ett sådant sätt att den implicerar att storskaligt fiske och stora trålare från EU, Ryssland och andra länder skulle stå för fisket till fiskmjölsindustrin. Inget kunde vara mer fel. I stort sett all fisk till fiskmjölsindustrin landas av det småskaliga kustnära fiske, huvuddelen av traditionella fiskepiroger från Senegal men en stor del också från moderna små kustsnörpvadsbåtar som importerats från Norge och Turkiet till Mauretanien. Cirka 80% av allt fiske i såväl Mauretanien, Senegal och Gambia är småskaligt och kustnära. Det är därmed också detta fiske som står för huvuddelen av överfisket av sardineller och bonga.

Enligt FAO-rapporten om fisket i Västafrika som Greenpeace hänvisar till så har industrifisket dessutom lett till att yrkesfiskare i Senegal får mer betalt för sin fångst samt att utkasten av oönskad fångst minskat. Kanske är industrifisket och fiskmjölsindustrin ändå inte helt av ondo.

Sammantaget vilseleder rapporten från Greenpeace när det gäller väsentliga aspekter på fiskmjölsindustrin och industrifiske samtidigt som den för fram helt rimliga åsikter och en rimlig kritik av fiskmjölsindustrin.

Läs också: Fiskmjölsindustrin förändrar fisket i Västafrika