Giftig sill blir till ogiftigt fiskmjöl

Sillen/strömmingen från Östersjön har höga halter av miljögifter vilket gör att den är olämpligt som konsumtionsfisk i större mängder. Den går idag inte inte att sälja som mat för människor i nån större utsträckning. Läs mer…

Pelagiskt konsumtionsfiske i Västerhavet 2022

Det pelagiska konsumtionsfisket som bedrivs av svenskägda fiskebåtar består av sillfiske och makrillfiske. Sill fiskas främst i Nordsjön och Norska havet. Makrill fiskas främst i Nordsjön men kan också fiskas i Nordatlanten. För en svenskägd båt, den tyskflaggade NC 336 Kristin, finns det inte några tillgängliga landningssiffror. Läs mer…

Pelagiskt industrifiske och konsumtionsfiske år 2022

Svenska pelagiska fiskebåtar fiskar i ett stort område. Från Nordatlanten väster om Irland eller runt Färöarna upp till Norska havet väster om Norge, I Nordsjön kring Shetlandsöarna och ner till väster om Jylland. Dessutom i Skagerak och Kattegatt liksom i Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Läs mer…

Debatten om sill och strömmingfisket är helt urspårad

En mängd personer vars gemensamma nämnare är att de inte vet nånting om fiske, fiskeriförvaltning, sillbestånd, regelverk, sysselsättning i fisket eller hur det går till uttalar sig ständigt om fisket hit eller det. Det vanligaste är att de helt utan tillstymmelse till kunskap, underlag, bevis eller belägg vill förbjuda trålfiske. Läs mer…

Okunskap leder till felaktigheter om fiske

Folk drar alla möjliga felaktiga slutsatser om fiske baserat på bristande kunskap och missförstånd. Ett aktuellt exempel är sillbestånd i Östersjön och Bottenhavet. De flesta människor tror att det är ett och samma bestånd. Läs mer…

Ett beslut om trålfiskegräns utan betydelse

Trålfiskegränsen ska flyttas ut. Till 12 sjömil. Enligt riksdagsbeslut. I praktiken är beslutet dock ett slag i luften. Meningen är att det ska göras undantag för allt trålfiske för konsumtion och som också sorterar fångsten. Det gäller i stort sett allt trålfiske som sker nära kusten. Beslutets effekt är därmed nästan lika med noll. Läs mer…

Miljöpartister skriver strunt

Två miljöpartister som uppenbarligen helt saknar kunskap om fiske har skrivit en debattartikel i Aftonbladet. De har nån slags romantisk bild om ett småskaligt kustfiske som inte har existerat på decennier. Läs mer…

Fel om det pelagiska fisket och kvoter i tidningen Rött

I en artikel i tidningen Rött om fisket i Östersjön, Jag är verkligen orolig för min bygd, förs en lång rad felaktiga påståenden om köp- och säljbara fiskerättigheter (TFC, ITQ) fram. Systemet infördes 2009 för att få ner en mycket kraftig överkapacitet i det pelagiska fisket. Läs mer…

Konsten att äta giftig fisk från Östersjön

Fisk från Östersjön innehåller ofta stora mängder miljögifter. Kustnära fisk som gädda, gös, abborre med mer kan innehålla tungmetaller, PFAS och annat. Fet fisk innehåller framförallt dioxiner och PCB. Fet fisk är exempelvis siklöja, sik, lax, öring, sill och skarpsill. Läs mer…

Det finns inga bevis eller belägg för att sillen i Östersjön är i kris

De senaste 25 åren har sillbeståndet i Östersjön varit konstant. Fisket har gått lite upp och ner men beståndet har inte minskat. Sillen är alltså inte alls hotad. Sportfiskarna har länge fört en kampanj mot yrkesfisket med hjälp av felaktiga uppgifter, hörsägen, anekdotisk bevisning och rena lögner. Läs mer…

Det finns inga förutsättningar för konsumtionsfiske av sill i Östersjön

Sportfiskarna, en hel del politiker, en del journalister, PO Kustfiskarna Bottenhavet, en del byråkrater, en del kustnära fiskare och diverse miljöorganisationer liksom en del forskare för ständigt fram att mer sil/strömming borde tilldelas det kustnära fisket längs med Östersjöns och Bottenhavets kuster och fiskas för konsumtion. Men det är ett puckat krav. Läs mer…

Varför sill/strömming från Östersjön inte fiskas för konsumtion

Anledningen till sill/strömming från Östersjön bara i liten utsträckning fiskas för och säljs till konsumtion har inget med dålig tillgång (svaga bestånd) eller med stora pelagiska trålare som fiskar för fiskmjölsfabrikerna att göra. Läs mer…

Felaktiga beräkningar av hur mycket av svensk sjömat som går till konsumtion

Av den fisk som fångas av svenska fiskare så beräknas 40% gå till konsumtion i Sverige och 60% till konsumtion utomlands, fiskmjöl, fiskolja och foder. Det sistnämnda kallas i beräkningarna bara för foder. Det är felaktigt. Det mesta går till Läs mer…

Världens mest fångade fiskarter

Fisket i världen domineras av fiske på ett fåtal arter, 14 arter/artgrupper stod för 39% av all fångad fisk år 2018 enligt FAO:s rapport The State of World Fisheries and Aquaculture 2020. Anchoveta stod ensamt för 10%. Total landades 7 Läs mer…

Trålfiskestopp hjälper inte mot miljögifter

De stora miljöproblemen i Östersjön är övergödning, klimatförändringar, den syrebrist dessa två saker orsakar samt miljögifter och sälar. Miljögifterna har i huvudsak kommit från massafabriker och pappersbruk runt Östersjön men även från andra industrier. Utsläppen var så stora att fet Läs mer…

Utan efterfrågan inget fiske till konsument

Ett vanligt gnäll från kustnära fiskare på Östkusten är att sillen fiskas för användning till foder, fiskmjöl och fiskolja (industrifiske) och inte till konsumtion. Gnället åtföljs ofta av att de skyller på det storskaliga pelagiska fisket (industrifisket) och att det Läs mer…

Greenpeace har delvis rätt men vilseleder om fisket i Västafrika

Greenpeace har gjort en rapport om fiskmjölsindustrins negativa inverkan i Västafrika, i Mauretanien, Senegal och Gambia. De har helt rätt när de hävdar att fisk som kan användas till mat inte borde användas till fiskmjöl. Samtidigt vilseleder de om de Läs mer…

Gunnar Andreasen och E 177 Peter Marlene

Gunnar Andreasen (vars namn i en del äldre dokument tycks stavas Gunnar Andresen, om det nu är samme man) blev 1974 delägare E 177 Peter Marlene tillsammans med bland annat Laurids Hounisen (far till Niels Arne Hounisen). Denna båt var Läs mer…