Kommuner om det pelagiska fisket

Inför remissen om det pelagiska fiskets förvaltning har det inkommit tidiga tyckanden och åsikter från fiskarorganisationer, länsstyrelser och andra statliga myndigheter, kommuner samt en del andra föreningar och organisationer. Som jag skrivit tidigare passar många på att skriva om ovidkommande saker i sina tyckande, det gäller framförallt länsstyrelser och kommuner som onekligen verkar lite odisciplinerade och ovederhäftiga. De få kommuner som svarat har också svarat på likartat sätt som länsstyrelserna.

Simrishamns kommun fokuserar för sin del på en helt missriktad kritik mot Sveriges mest miljövänliga fiske. Det kritiserar det pelagiska förvaltningssystemet för att det slagit hårt mot det kustnära fisket. En kritik som inte har med verkligheten att göra överhuvudtaget. De två stora utvärderingar av systemet som gjorts har båda konstaterat att det småskaliga kustnära fisket inte missgynnats av systemet och inte minskat i omfattning på grund av det pelagiska systemet.

De vill vidare att den regionala kvoten också ska kunna användas för tilldelning till kusttrålare. I övrigt förhåller de sig egentligen inte alls till själva remissen.

Vidare fasthåller de vid en helt ovidkommande kritik av det pelagiska fisket för att sillen inte säljs till konsumtion. Det beror ju på att sillen från Östersjön tidigare inte fått säljas till konsumtion på grund av höga gifthalter och att det därför inte finns nån marknad för sillen som idag inte har för höga gifthalter och får säljas för konsumtion. En stor anledning till det senare är att Livsmedelsverket vägrar ändra rekommendationerna för sillfisk från Östersjön. Det har inte med det pelagiska systemet att göra och kritiken är helt felaktig.

Simrishamns kommun utrycker främst en massa ovidkommande åsikter som dessutom saknar stöd i fakta och verklighet. Helt omvänt är det när det gäller de västkustkommuner (Göteborg.Lysekil, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö) som samverkar i organisationen Fiskekommunerna. I dessa kommuner finns huvuddelen av det svenska fisket. De håller sig strikt till de frågeställningar HaV skickade ut inför remissen.

Det gör dock inte nödvändigtvis att de har rätt när de svarar. Exempelvis har en hel del av det som bytts bort till andra länder såsom taggmakrill, blåvitling och NVG-sill fiskats av svenska fiskare som dock haft utlandsflaggade båtar. När Röröbor, Donsöbor eller fiskebäckare arbetar på en utländsk båt som de också äger är det ändå ett svenskt fiske. Löner, löneskatter och arbetsgivaravgifter hamnar i Sverige. Fiskekommunerna har ett inskränkt gammaldags, reaktionärt och nationalistisk synsätt på detta. Fisk är inte en nationell resurs utan en internationell resurs. Det är viktigt att det även fortsatt finns fiskerättigheter för dessa arter.

Fiskekommunerna undrar också över om det inte borde finnas möjligheter att fiska tonfisk. Nåt som dock inte har med remissen i sig att göra.

Karlskrona kommun som också skickat in svar till HaV tillför inte mycket. Det är mest ett ganska oprecist och allmänt tyckande.

Gilla Anders Svensson på Patreon!
Become a patron at Patreon!