Musselodling kan vara en effektiv miljöåtgärd i Östersjön

Odling av musslor är ett sätt att rena den övergödda Östersjön och återföra näring till matproduktionen på land. Häromåret kom en rapport från Östersjöcentrum som menade att denna miljöåtgärd är ineffektiv och att stöd innebär slöseri med samhällets resurser. En ny rapport från SLU hävdar tvärtom att musselodling kan vara en både viktig och kostnadseffektiv åtgärd i Östersjön. Ny teknik som ger betydligt större skördar är ett viktigt skäl till de nya rekommendationerna.

Resultat från tre pågående EU-projekt har sammanfattats i en rekommendation om musselodling som miljöåtgärd i Östersjön. Ett av projekten har tagit fram den första jämförelsen av näringshalten i musslor som odlats i bräck- respektive saltvatten, och har dessutom utnyttjat nya odlingstekniker som är särskilt anpassade till små musslor, som de i Östersjön.

– De tidigare rekommendationerna byggde på teknik för stora musslor, som de på västkusten, förklarar professor Anders Kiessling från SLU, i ett pressmeddelande.

Den övergripande slutsatsen i rekommendationen är att det är ekonomiskt försvarbart att odla musslor i Östersjön och att det kan vara en åtgärd för återvinning av kväve och fosfor. På grund av de nya uppgifterna anser författarna att äldre rekommendationer om musselodling i Östersjön bör ersättas med nya. För att ta odlingen av musslor ett steg vidare, menar forskarna att det krävs ytterligare förbättringar av odlingstekniken, större odlingar och ny kunskap om hur skördade musslor på ett effektivt sätt kan återföras till livsmedelskedjan.

I mars 2018 publicerade Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet en rekommendation att inte ge miljöstöd till musselodling i Östersjön. Man menade att mycket tydde på att det skulle vara en ineffektiv metod och att man därmed riskerade att slösa med samhällets resurser. Samtidigt pågick flera projekt som syftade till att ta fram ett bättre beslutsunderlag kring musselodling som miljöåtgärd i Östersjön, och det är dessa forskningsprojekt som nu börjar bära frukt.

I rapporten ger författarna – Anders Kiessling, Martyn Futter och Aleksandar Vidakovic från SLU och Katarina Elofsson från SLU och Södertörns högskola – flera exempel på nya resultat som motsäger slutsatserna i den äldre rapporten. Försöksodlingar med ny teknik för små musslor i Stockholms skärgård och i S:t Annas skärgård har t.ex. gett 3–4 gånger större skördar än de som uppnåtts i äldre studier. Dessutom visar de nya resultaten att produktionskostnaden, och därmed kostnaden för återvunnet fosfor och kväve, i enskilda odlingar närmar sig den i saltvatten.

– Projekten visar även något annat viktigt, nämligen att vi kan nå en betydande produktion ända upp till Norrtälje och i inre vikar nära fastlandet, säger Anders Kiessling. Härigenom kan den välkända effekten av musselodling – att musslorna filtrerar bort partiklar, vilket i sin tur ger klarare vatten och ökat siktdjup – också komma innerskärgårdens lek- och yngelplatser för fisk tillgodo. Det förbättrade ljusgenomsläppet främjar tillväxt av makroalger och bottenlevande växter.

De tre EU-projekten:

• Baltic Blue Growth, Interreg Baltic Sea Region Project 2016-2019.
• NutriTrade, Interreg Central Baltic project 2015 – 2018.
• Rich Waters, EU Life project 2016 – 2024.