2018 var det 50 år sedan sista båten från Bohuslän kom hem från det klassiska och traditionella sillfisket i havet mellan Island och Norge. Därmed var en epok till ända. Detta lyfts nu fram i en bok skriven av fyra män från Sotenäset. Sen 1995 fiskar dock svenska yrkesfiskare återigen i dessa vatten. Men det är en annan historia.
Många i Bohuslän har någon släkting eller känner någon som var med på Islandsfisket. Det berättas ibland om känslosamma farväl när båtarna gav sig i väg i början av juli. Om fisket gick riktigt bra kunde besättningarna komma hem igen med fyllda silltunnor efter knappt två månader. Annars kunde de vara borta upp till tre månader.
Från Bohuslän strök fiskebåtarna upp längs norska kusten till Haugesund. Där korsade de Norska havet med slutdestination strax norr om Island. Vad var det som var värt all denna möda? Jo, den stora och feta så kallade islandssillen. Den kunde mäta omkring 30 cm i längd och var så fet att det dröp fett ur munnen, när man åt den i stekt form.
Sillen har i långa tider haft en speciell plats i vårt landskaps historia. Flera stora sillperioder har format Bohuslän till vad det är i dag. Den mest omtalade började i 1700-talets mitt och sträckte sig ett tiotal år in på 1800-talet. Den senaste perioden med rik förekomst av sill tog slut i början av 1900-talet och då måste bohusläningarna finna nya fångstvatten. En tidigare oprövad destination var Island. Där fanns stor fet sill, något grossisterna och konservindustrin ropade efter.
Under ett drygt halvsekels tid gick svenska båtar i väg mot ön som norrmännen koloniserat på 800-talet. Vissa år var den långa resan mödan värd, andra inte. När ståltrålaren LL 328 Mersey av Fisketången (Fisketången är en del av Kungshamn) kom hem hösten 1968 var denna viktiga och omtalade fiskeepok över.
Exakt när fiskare från Bohuslän började gå till Island för att fiska sill är oklart, men någon gång på sent 1800-tal eller i början av 1900-talet bör det ha varit. På 1920-talet kom verksamheten i gång ordentligt när konservindustrin upptäckte att islandssill gick att lägga in. En pionjär var skepparen Oskar Gustavsson från Edshultshall. Han gick till Island 1925 med sin kutter LL 491 Rudolf för att under tre månader fiska med drivgarn.
Efterfrågan på denna feta islandssill ökade. En del av dem som sysslade med fraktfart gjorde detta vår samt höst, och sommartid fiskade de sill utanför Island. Detta fiske varade i tre månader, mellan juli till september. De flesta som gav sig iväg på denna form av äventyr hade kontrakt med konservindustrin, som Abba i Göteborg, Lyckes samt Sveriges förenade konservfabriker i Lysekil, Bråse på Klädesholmen och andra.
Professor Olof Hasslöf berättar i sin bok Svenska Västkustfiskare följande: ”… hade en konservindustri uppstått i Lysekilstrakten. Denna sysslade i början med att lägga in skarpsill till ansjovis. Alfred Bovik i Lysekil beslöt därmed 1906 att göra ett försök även med den feta islandssillen för sina inläggningar. I det hårdsaltade skick den kom till Sverige var den dock inte lämplig. Alfred Bovik fick då genom Häller & Odenberg på Smögen, som genomförde en vadsillsexpedition till Island, tillfälle att på prov krydda lite islandssill för vidare behandling vid konservfabriken i Lysekil. Försöket slog väl ut och ledde till att konservfabrikerna blev beställare av Islandsfiskets fångster.”
År 1933 bildades Bohusläns Islandsfiskareförening, med säte i Lysekil och några andra tillkom.
Bohusläns museum har i samarbete med Bohusläns Islandsfiskares förening också producerat en utställning som visats på museet i Uddevalla och på några andra platser längs kusten, bland annat på Sotenäset. Bakom projektet att få utställningen till Sotenäset samt att skriva en bok ligger några män från Smögen, Lars Olehäll, Kjell Klasson och Erling Larsson från pensionärsföreningen SPF. De fick hjälp av journalisten Conny Åquist och redigeraren Lars Andersson för att producera boken som nu kommit ut, Jakten på havets silver.
Boken är utgiven med stöd av Thordenstiftelsen, Professor Hasslöfs fond, bröderna Feldt, Fiskbranschens riksförbund med flera.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter - Njord
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.